Foto: THOMAS HENRIKSON/MSB

Fokus på kris utan att ducka för krig

Opinion | Dan Eliasson

Att broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” delas ut till 4,8 miljoner hushåll väcker uppmärksamhet - även internationellt. Det stora intresset hänger förstås ihop med det osäkra säkerhetspolitiska läget i världen, och att Sverige har en livlig debatt om behovet av totalförsvarsplanering.

Samtidigt verkar intresset öka för beredskap i en bredare bemärkelse – och det är bra.

Många som nu får broschyren har funderat på sånt som terrorattacker, klimatförändringar och strömavbrott, men ganska få tror att det kommer att inträffa en väpnad konflikt i vårt närområde inom fem år. Det är också något vi har tagit hänsyn till när broschyren fått sin utformning. Fler vill veta hur man ska bete sig vid en terrorattack än vid höjd beredskap, men vi berättar om båda.

Broschyren delas ut under Krisberedskapsveckan. Över 220 kommuner deltar i kampanjen, och fokus ligger på samhällskriser, påfrestningar som strömavbrott och hur man kan tänka för att vara beredd på samhällsstörningar. Vårt moderna samhälle är ju beroende av el, it och telekommunikation sammankopplade i ett komplext och svåröverblickbart globalt nät av sårbara beroendesamband. Fenomenet ”just in time” – med mindre slack i systemet – gör också samhället sårbart. Tydligt illustreras det av vad som händer i en livsmedelsaffär om transportsystemet tvärstannar.

Medier rapporterar om klimatförändringarnas konsekvenser, om risken för att it-attacker ska störa ut samhällsviktig verksamhet, och om trollfabriker och terrorattacker. Och i takt med att fler blivit mer medvetna om sårbarheter i vårt samhälle, ökar behovet av information.

När broschyren landar i brevlådan kommer den därför som ett svar på en fråga som många har ställt: vad kan jag göra för att bidra till min familjs skydd och samhällets säkerhet i min närmiljö? 4,8 miljoner hushåll har nu fått en checklista, något att fundera på och diskutera vid köksbordet hemma. Ju fler som tänker igenom sin egen beredskap desto starkare blir samhället, motståndskraft är något vi bygger tillsammans, gemensamt.

Det vinner alla på i vardagen, men det är också åtgärder som gör det svårare för någon att angripa Sverige. Beredskap för kris är också en del av beredskapen mot krig.

Kommuner, landsting/regioner och myndigheter har genom förra årets försvarsöverenskommelse fått ett tillskott med 1,3 miljarder kronor under tre år för den återupptagna planeringen av civilt försvar. Målet för det civila försvaret är att värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld. De tre delarna i målet är ömsesidigt förstärkande.

Tills nu har totalförsvarsplaneringen främst haft fokus på samhällets stöd till Försvarsmakten vid krigsfara och krig, men under 2018 har också myndigheterna sektorsvis ökat tempot för de andra delarna av civilt försvar, framförallt inom dessa sju sektorer: energiförsörjning, livsmedel, information och kommunikation, transporter, finansiella tjänster, hälso- och sjukvård, skydd och säkerhet. Informations- och cybersäkerhetsfrågor berör i hög grad alla sektorer. Nu har även många kommuner och landsting påbörjat sitt planeringsarbete, det kommer alldeles säkert att få effekt på hela samhällets beredskap både för olyckor, kriser och för krig.

Vi startar inte från noll, det är en väldigt viktig grundförutsättning.

Sverige har under de senaste tio åren utvecklat ett system för krisberedskap som nu innebär att ansvariga aktörer på alla nivåer är bättre rustade för olyckor, kriser, naturkatastrofer. Framförallt är vi bättre tränade idag på att samverka när något inträffar och vi övar ofta. Många länsstyrelser har tagit för vana att hålla veckovisa samverkanskonferenser med regionala och lokala aktörer, på samma sätt som MSB har det på nationell nivå varje vecka sedan flera år. Många privata aktörer har förnyat och uppdaterat sin kontinuitetsplanering för att klara svåra störningar. Kommunerna har krisledning och krisberedskapsplanering, och har kartlagt sina sårbarheter.

Ett angrepp mot Sverige kan ta sig många uttryck – cyberattacker, sabotage mot infrastruktur, terrorattentat, försök att påverka beslutsfattare eller invånare med falsk information. Det är några exempel på saker som hänt, och många människor känner igen sig i, och som kan vara en del i ett riktat angrepp mot Sverige. Även det lyfter vi fram i broschyren till hushållen.

Fred, frihet och demokrati är värden som vi alltid måste stå upp för. Vid svåra prövningar är en av våra viktigaste tillgångar viljan att hjälpa varandra.

Det känns viktigt att påminna om den saken, och det är vad broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” handlar om.

 

Dan Eliasson
Generaldirektör, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

"När broschyren landar i brevlådan kommer den därför som ett svar på en fråga som många har ställt: vad kan jag göra för att bidra till min familjs skydd och samhällets säkerhet i min närmiljö?" MSB:s generaldirektör Dan Eliasson skriver om Krisberedskapsveckan och broschyren "Om krisen eller kriget kommer".

Relaterade filer

Inga relaterade filer

Tillbaka

Analys

Analys | Henrik Karlsson
21 December 2016

Analys | Minou Sadeghpour
27 September 2016

Analys | Johan Larnefeldt
21 Januari 2016

Artiklar

ARTIKEL | FOLK OCH FÖRSVAR
17 Augusti 2018

ARTIKEL | KRISTOFFER ALM DAHLIN
4 Juli 2018

REFERAT OCH OMVÄRLDSBEVAKNING
2 Juli 2018

ARTIKEL | KRISTOFFER ALM DAHLIN
2 Juli 2018

Opinion

Opinion | Dan Eliasson
28 Maj 2018

Opinion | Jens Pettersson
13 Mars 2017

Opinion | Jennifer Unelius
3 Mars 2017

Opinion | Lena Nyberg
17 Mars 2016

Reportage

Reportage | Dan Wennerholm
28 Oktober 2015

Vår webbplats sparar viss data (cookies) som vi använder för statistik och utveckling. Läs mer...