Hur skyddar vi valet 2018?

ARTIKEL | KRISTOFFER ALM DAHLIN

Fria och oberoende val och fri åsiktsbildning i samband med dem är själva grunden för demokratin. När rapporteringen de senaste åren har handlat om misstänkt utländsk inblandning i presidentvalet i USA 2016, folkomröstningen om Brexit samma år och påverkan vid de franska, tyska och nederländska valen är de ansvariga myndigheternas och regeringens utgångspunkt inför höstens svenska val att vi också här kan utsättas för påverkansoperationer.

”Att länder försöker påverka varandras interna angelägenheter genom offentliga uttalanden eller via debattartiklar i tidningar är en del av normala bilaterala relationer. Att däremot strategiskt söka efter sårbarheter hos ett annat land och genom dolda metoder inhämta och sprida information för att till exempel påverka den allmänna hållningen i en fråga som kan få konsekvenser för valprocessens integritet är förbjudet enligt folkrätten”, skriver Säpo i sin Årsbok för 2017 och det är i den kontexten som hotet om olaglig och otillbörlig påverkan mot det svenska valet ska ses.

I en debattartikel i mars i år pekade statsminister Stefan Löfven ut tre viktiga åtgärder för att skydda höstens val. För det första ska Säkerhetspolisen informera partierna om hur otillbörlig tillgång till informationssystem och dator- och nätverksoperationer kan möjliggöra spridandet av vilseledande information. För det andra har MSB en pågående dialog med medieföreträdare och sociala medier-företag. Något som uppmärksammades tidigare under våren när samarbetet med Facebook inför höstens val skapade rubriker. För det tredje ska alla partiledare ha bjudits in till att träffa Säpo för en gemensam genomgång av hotbilden. Hur har förberedelserna gått och vilka åtgärder har vidtagits för att valet ska kunna genomföras säkert? Hur samarbetar myndigheterna och hur ser bedömningen av hotet mot höstens val ut?

Det svenska valsystemet är svårt att manipulera därför att det är analogt, decentraliserat och manuellt, bedömer MSB och Säpo. Om däremot förtroendet för att valet kan genomföras påverkas är det i sig så allvarligt att det föranleder att särskilda åtgärder vidtas, så som nu sker. Den samlade bilden från de myndigheter som kontinuerligt följer de aktörer som kan tänkas vilja påverka den svenska befolkningen är att det pågår ständiga försök. Ofta pekas Ryssland ut även om Säpo ser en ökad aktivitet i alla de miljöer som de följer under ett valår. De våldsbejakande rörelserna på den politiska skalans ytterkanter och religiösa extremister har ofta det gemensamt att de vill se demokratin avskaffad.

Det nu aktuella fokuset på att skydda valet från otillbörlig påverkan ska också ses i en större kontext där hotet från påverkanskampanjer sedan försvarsbeslutet 2015 getts en större tyngd. Den nuvarande regeringen meddelade på Folk och Försvars rikskonferens 2018 att en utredning om en ny myndighet för psykologiskt försvar ska tillsättas. Ännu har denna inte presenterats. Även Försvarsberedningen tar upp behovet av ett intensifierat arbete med skydd mot påverkan i sitt delbetänkande ”Motståndskraft” och konstaterar även att ingen myndighet har det författningsreglerade ansvaret för psykologiskt försvar. En del av uppgifterna från den tidigare Styrelsen för psykologiskt försvar övertogs dock av MSB när myndigheten bildades och i den av MSB nyligen publicerade rapporten Medborgarna och det psykologiska försvaret tas frågan om hur olika utgångspunkter har fått inrikta det psykologiska försvaret upp. T ex: ”att en del teorier om opinionspåverkan har i efterhand visat sig vara alltför förenklade. Under 1950-talet föreställde man sig att man kunde ”vaccinera” befolkningen för att göra den ”immun” mot fientlig propaganda.” Mycket av den offentliga kommunikationen, särskilt rörande hotet mot valet, handlar om att vaksamhet, medvetenhet och källkritik hos befolkningen är det viktigaste för att inte falla offer för en påverkansoperation. Samtidigt förväntas en aktör med vilja och förmåga att genomföra en påverkansoperation i dag ha tillgång till en bred uppsättning verktyg för att dolt och målmedvetet påverka debatten och opinioner i infekterade frågor på ett närmast kirurgiskt precist sätt. Försvarsberedningen säger i rapporten att flera myndigheter bedriver systematisk omvärldsbevakning för att upptäcka informationspåverkan, men få har rutiner för att bemöta sådan verksamhet enskilt eller samordnat. Vilken inriktning gäller när det nya psykologiska försvaret ska byggas upp och vilka strategier är egentligen verksamma när det gäller att bemöta informationspåverkan?

Kristoffer Alm Dahlin
Kommunikationsansvarig

----

Under rubriken ”Hur skyddar vi valet 2018?” diskuterar bland andra Dan Eliasson, generaldirektör Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Peter Pomerantsev, journalist, författare och tv-producent, Charlotte von Essen, biträdande chef Säkerhetspolisen, Kristina Bergendal, ställföreträdande chef Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten och Linda Nordlund, ledarskribent Expressen hotet mot höstens val och informationspåverkan i Visby tisdag den 3 juli? Läs mer om seminariet och se det direkt eller i efterhand här.

Relaterade filer

Inga relaterade filer

Tillbaka

Analys

Utsikt från norra Öland.

ANALYS | JOHAN WIKTORIN
1 November 2018

Analys | Henrik Karlsson
21 December 2016

Analys | Minou Sadeghpour
27 September 2016

Artiklar

PODD | FOLK OCH FÖRSVAR
25 Oktober 2018

ARTIKEL | FOLK OCH FÖRSVAR
3 September 2018

ARTIKEL | FOLK OCH FÖRSVAR
17 Augusti 2018

Opinion

Opinion | Jens Pettersson
13 Mars 2017

Opinion | Jennifer Unelius
3 Mars 2017

Opinion | Lena Nyberg
17 Mars 2016

Opinion | Ida Texell
12 Januari 2016

Vår webbplats sparar viss data (cookies) som vi använder för statistik och utveckling. Läs mer...