Foto: DFID/Russel Watkins

Klimatförändringar och säkerhet

Artikel | Johan Larnefeldt

Den politiska diskussionen om klimatet intensifierades inför toppmötet i Paris. Lördag 12 december nåddes till slut enighet om ett avtal – vars innehåll och implementering blir föremål för fortsatt debatt i andra sammanhang än detta. En aspekt av klimatförändringarna som lyfts fram allt mer under de senaste åren är deras kopplingar till säkerhet och konflikt – ett omdiskuterat område med komplexa orsakssamband. Vi ger dig en översikt, och en guide till fördjupning.

Hur påverkar klimatförändringar människors säkerhet?

På flera sätt. Det som oftast har lyfts fram är att klimatförändringar kan medföra en ökning av extremväder och katastrofer. En FN-rapport som publicerades under hösten konstaterade att över de senaste 20 åren så har 90 % av de större katastroferna i världen varit väderrelaterade – med global uppvärmning och stigande havsnivåer som bidragande orsaker. I dessa katastrofer har 600 000 människor dödats och över 4 miljoner påverkats. Här finns alltså konkreta fysiska säkerhetshot i stor skala.

Men stormar och andra oväder är ju knappast något nytt – borde vi inte ha lärt oss hur man hanterar dem?

Vi har lärt oss. Världen har generellt blivit bättre på att klara av kriser och katastrofer, genom förebyggande, förberedelse, förvarning, hantering och återuppbyggande. Här har medvetna politiska ansträngningar inom FN-systemet för katastrofriskreducering haft betydelse – även om till exempel Internationella Röda Korset i World Disasters Report 2015 argumenterat för att lokala aktörer bör ges en större roll och mer resurser i kris- och katastrofhantering. Sammantaget har antalet människor som dör i naturkatastrofer minskat över det senaste seklet – en utveckling som fortfarande pågår, trots att antalet katastrofer ökar. De ekonomiska följderna är däremot svårare att stoppa.

Ekonomiska följder – naturkatastrofer påverkar alltså ekonomisk utveckling?

Ja, ganska rejält. Kostnaderna bara för väderrelaterade katastrofer uppskattas av UNISDR till mellan 250 och 300 miljarder USA-dollar om året. Det finns också mer långsiktiga risker. Fattigdomen minskar kraftigt i världen, men klimatförändringarnas konsekvenser kan ha en negativ inverkan. En rapport från Världsbanken tidigare i höst visade att klimatförändringar kan knuffa 100 miljoner människor tillbaka in i fattigdom fram till år 2030 – genom uteblivna skördar, naturkatastrofer, högre matpriser och sjukdomsspridning. Generellt så drabbar extremväder fattigare samhällen hårdare än rikare, och kvinnor hårdare än män, så klimatförändringarna och deras konsekvenser kan förstärka befintliga ojämlikheter.

OK. Så det är därför de pratar om "hållbar utveckling"?

Exakt. Det är huvudfokus för de globala utvecklingsmål som antogs av FN:s medlemsstater i september 2015.

Men nu pratar du om ekonomi – jag frågade ju om människors säkerhet?

Ekonomisk utveckling kan ju vara avgörande för människors överlevnad, till exempel genom livsmedelsförsörjning, men det finns även andra aspekter. Vissa menar att klimatförändringarna skulle kunna förstärka spridning av sjukdomar i världen, till exempel influensa, tuberkulos eller ebola. Med den logiken skulle kraftfulla insatser mot klimatförändringar kunna ha stora effekter på global hälsa, vilket vissa forskare också har hävdat.

Det låter ju bra. Men går det inte att konkretisera allt det här lite? Vilka konsekvenser har klimatförändringarna på specifika platser?

Ett vanligt exempel är Bangladesh, som har en mängd klimatrelaterade problem. Samtidigt som delar av landet drabbas av alltmer torka blir stormar och översvämningar allt vanligare längs kusten. Och stora delar av landet läggs permanent under vatten av de stigande havsnivåerna.

Permanent? Då måste väl folk flytta på sig?

Ja, det gör de redan nu. Det finns flera orsaker till att människor lämnar sina hem – inte minst fattigdom – men klimatmigration är en realitet idag. Förutom Bangladesh har även Indiens kustområden stora, potentiellt växande, problem. Det som ofta kallas klimatflyktingar kan blir ett än mer kännbart globalt fenomen i framtiden – betydligt större än den nu pågående flyktingkrisen i världen. 

Handlar det bara om migration? Måste alla fly?

Nej, även om de praktiska problemen är likartade kan följder och slutsatser variera. Ett exempel är Kina, som på grund av klimatförändringarna får ökad risk för torka i landets norra delar, för översvämningar i kustområdena och för oregelbundet regn, som kan påverka jordbruket. Allt detta – inte minst översvämningarna – innebär ökad press på infrastrukturen, särskilt i de stora kuststäderna, som driver mycket av den ekonomiska tillväxten i landet. Flera delar av den här utvecklingen kan också leda till social oro och politisk konflikt, vilket Kinas politiska ledning är mycket angelägna om att undvika.

Så det kan finnas samband mellan väder/klimat och politiska konflikter?

Ja. Direkta orsaker är svåra att reda ut, men mycket tyder på att samband finns. Två konkreta exempel är Syrien och Mali. I Syrien bröt ju folkliga protester ut i samband med de arabiska upproren 2011. Detta hade föregåtts av fyra års torka, som hade påverkat 60 % av landet. Det blev vattenbrist och ökad arbetslöshet inom jordbruket, så många flyttade in till städerna. Där växte missnöjet, och regimens bemötande fick det hela att accelerera. I Mali fanns ett liknande mönster. 2011-2012 kom en kraftig och ovanligt långvarig torka i Sahelområdet, som kan ha bidragit till upproret mot regeringen i Mali 2012. En följd av den statskuppen blev Frankrikes militära intervention på våren 2012, och nu deltar Sverige i FN-insatsen MINUSMA för att stödja regeringen och stabilisera landet. Väder och klimat är inte orsaken till allt detta, men det är en av flera bakgrundsfaktorer, och kombinationen av problem har gjort situationen i Mali svårare att lösa. I Syrien verkar det ännu tydligare att torkan spelade en viktig roll för det som hände.

Kan det gå i andra riktningen också? Kan krig och konflikter påverka miljö- eller klimatproblem?

Ja, det kan de. I Mellanöstern finns tyvärr flera exempel, inte minst kring vattenfrågan. Jordanien, till exempel, har tidigare klarat dricksvattenförsörjningen relativt väl, men har det svårare nu. Landet har sannolikt över en miljon flyktingar inom sina gränser, och det betyder högre tryck på både dricksvatten och avloppssystem, vilket kan få besvärliga följder på flera sätt. En annan, ofta förbisedd, aspekt är att krig kan medföra att väderprognoser i princip försvinner – och de kan ju ha stor betydelse för till exempel jordbruk, biståndsinsatser och politiska beslut i konfliktzoner. På ett mer allmänt plan innebär ju krig och konflikter också att klimat- och miljöproblem blir svårare att lösa. Både Indien och Pakistan har till exempel stora och växande problem med klimatförändringarna, men deras politiska konflikt har ofta stått i vägen för praktiskt samarbete. Även Afghanistan är hårt utsatt för väder och klimat, men det hamnar i skuggan av kriget i landet, som blir allt värre.

OK, det där var ett gäng exempel, men finns det några generella samband mellan klimatförändringar och konflikter?

Ja, det verkar så. Den senaste stora rapporten från FN:s klimatpanel, IPCC, om klimatförändringar pekade mycket tydligare än förut på att klimatförändringarna kan öka risken för konflikter, till exempel genom fattigdom och ekonomiska chocker. Här är det värt att påpeka att de orsakssamband och prognoser som IPCC lyfter fram är relativt komplexa. Enkelt uttryckt finns det inte enighet om direkt och stark kausalitet mellan klimatförändringar och konflikter – däremot är det tydligt att klimatförändringar har stor påverkan på människors säkerhet. 

Så det blir inte fullt klimatkrig nu?

Nej, det vore ett för drastiskt påstående. Klimatförändringar är en viktig faktor i konflikter, men krig orsakas av människor. Däremot så ser det ut som att klimatförändringarna påverkar samhällens säkerhet mer generellt, till exempel genom effekter inom jordbruk, livsmedelsförsörjning, matpriser, arbetsmarknad, social oro och institutionell stabilitet. Och sådant kan ha stark inverkan på hur politiska konflikter utvecklas. I värsta fall kan det då bli fråga om olika typer av uppror och inbördeskrig – den form av krig som blir allt vanligare, jämfört med mellanstatliga krig. Det finns också forskning på länderna i Afrika söder om Sahara, som har pekat på att högre temperaturer har sammanfallit med en ökning eller intensifiering av inbördeskrig – med problem i jordbruket som en central mellanliggande faktor.

Men det där kan väl inte gälla överallt? Afrika söder om Sahara är ju fattigare och mer beroende av jordbruk än många andra områden i världen. Påverkar klimatförändringarna våldsutövning mer generellt?

Ja, det verkar tyvärr som att de kan göra det, även på ett mer allmänt plan. Det finns forskning som pekar på ett samband mellan högre temperaturer och social oro i städer, samt forskning som visar att temperaturökningar i ett internationellt perspektiv kan kopplas till högre mordfrekvens. Men mer generellt så är sambanden alltså relativt komplexa.

Jag förstår. Det verkar ju alltså finnas en del slutsatser att dra. Hur påverkas säkerhetspolitiken av allt detta?

På flera sätt. För det första ökar sannolikt medvetenheten om klimatförändringar som en viktig bakgrundsfaktor till krig och konflikt. Detta gör att även större länder – och inte bara de som är mest utsatta för klimatförändringar – börjar lyfta frågan i internationella sammanhang. Sedan kan detta också användas som politisk taktik. I USA, till exempel, har säkerhetsfrågor ofta vägt tyngre än miljöfrågor, och utrikesminister John Kerry har inför toppmötet i Paris använt säkerhetsvinkeln som ett sätt att argumentera för att klimatfrågan måste tas på allvar. 

Politisk taktik, alltså – händer inget mer konkret?

Jodå, det amerikanska försvarsdepartementet har i ökande utsträckning pekat på att klimatförändringarna måste påverka säkerhetspolitiska och militära prioriteringar. I länder som Kina har klimat inte varit en lika stor fråga i säkerhetspolitiken, men det kan komma att förändras.

Och Sverige?

På ett allmänt plan har ju klimat- och miljöpolitiken spelat en stor roll i Sverige, jämfört med andra länder. I säkerhetspolitiken har det växlat lite. Under 00-talet blev klimatfrågan en relativt stor säkerhetspolitisk fråga i Sverige, men nu på senare år har detta inte varit lika tydligt. Denna utveckling hänger sannolikt ihop med att mer traditionella former av säkerhetspolitik blivit mer aktuella, kanske främst till följd av utvecklingen i och runt Ryssland. Även den mer allmänna ökning av krig och konflikt som vi sett under de senaste åren kan spela roll; de bredare och mer långsiktiga hotbilderna får mindre uppmärksamhet. Sedan har ju frågorna om klimatanpassning hela tiden varit viktiga inom krisberedskapen. Det kan gälla mer internationella frågor som energi- och livsmedelsförsörjning, men också ökad risk för översvämningar, skogsbränder eller ras och skred. De frågorna har ju ofta behandlas mer lokalt i Sverige, och de är högaktuella oavsett trenderna i säkerhetspolitiken.

Det finns en del att ta tag i alltså, och en del kunskap om läget?

Ja – men kom ihåg att vara källkritisk. Det är ett komplext område, med mycket debatt, och det är viktigt att skilja på säkrare forskning och mer osäkert spekulerande. Det gäller inte minst det som tagits upp här – sök mer information, och granska den kritiskt.

Jaja, jag ska. Några sista ord?

Det ser ut som att 2015 blir det varmaste året sedan man började mäta temperaturer.

Johan Larnefeldt
Utbildningsansvarig
Folk och Försvar

"Det finns inte enighet om direkt kausalitet mellan klimatförändringar och konflikter – däremot är det tydligt att klimatförändringar har stor påverkan på människors säkerhet."

Relaterade filer

Inga relaterade filer

Taggar

Tillbaka

Analys

Analys | Henrik Karlsson
21 December 2016

Analys | Minou Sadeghpour
27 September 2016

Analys | Johan Larnefeldt
21 Januari 2016

Analys | Johan Larnefeldt
20 Januari 2016

Artiklar

Artikel: Matilda Karlsson
2 Oktober 2017

Artikel | Henrik Karlsson
4 Maj 2017

Artikel | Fredrik Müller-Hansen
28 April 2017

Artikel | Henrik Karlsson
11 April 2017

Opinion

Opinion | Jens Pettersson
13 Mars 2017

Opinion | Jennifer Unelius
3 Mars 2017

Opinion | Lena Nyberg
17 Mars 2016

Opinion | Ida Texell
12 Januari 2016

Reportage

Reportage | Dan Wennerholm
28 Oktober 2015

Ute i brandområdet i Västmanland.

Reportage | Andreas Weiborn
24 September 2014

Vår webbplats sparar viss data (cookies) som vi använder för statistik och utveckling. Läs mer...