Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten

Rusta för folkförankring

ARTIKEL | EVELINA FALKENBERG

Är du förberedd på det otänkbara – om krisen eller kriget kommer? Hur ser din och andras beredskap ut? Information från ansvariga myndigheter till befolkningen om Sveriges totalförsvar och säkerhetspolitiska utmaningar är ett viktigt steg mot att skapa ett robustare samhälle. Under Krisberedskapsveckan skickar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ut broschyren Om krisen eller kriget kommer till samtliga hushåll i Sverige. Om detta skrev MSB:s generaldirektör Dan Eliasson tidigare i veckan på Folk och Försvars hemsida. Broschyren förväntas väcka många frågor bland allmänheten. En central fråga är hur förutsättningar skapas för att invånarna ska kunna ta till sig innehållet i broschyren och omsätta kunskapen till faktisk handling.

Den allmänna värnplikten för unga män och upprustningen av det svenska försvaret i samband med världskrigen och kalla kriget gjorde att medvetenheten om krig, totalförsvaret och militär utbildning var en påtaglig del av svenska medborgares liv liksom ett förekommandeinslag i skolundervisningen. Alla medborgare kände någon man som kallats in till ”lumpen” eller någon anhörig eller bekant som medverkade i frivilligorganisationer inom det civila försvaret. I takt med ett förändrat omvärldsläge efter kalla krigets slut, när resurser omprioriterades från nationellt försvar till internationella insatser, nedrustades Sveriges totalförsvar avsevärt. År 2010 blev den allmänna värnplikten vilande och ersattes med grundläggande militärutbildning som svenska medborgare, oavsett kön, frivilligt kunde söka till.

Förr var unga män som inte genomfört lumpen undantagsfall; idag är situationen omvänd. Grundläggande militärutbildning som kvinnor och män genomför har blivit en mer unik erfarenhet. Med tiden har det tidigare ”folkförsvaret” blivit ett försvar med en stärkt professionell yrkesprofil. Ansvaret för att upprätthålla ett robust totalförsvar har i praktiken således gått från att byggas upp underifrån av befolkningen genom tidig inskolning i det militära eller civila försvaret, till att i stor utsträckning ligga hos de statliga myndigheterna.

Med utgångspunkten att det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde försämrats och att klimatförändringar skapat stora utmaningar för samhället, har flera åtgärder vidtagits för att bygga ett robustare samhälle genom att stärka totalförsvaret. En åtgärd som vidtagits för det militära försvaret är att säkerställa Försvarsmaktens operativa förmåga i relation till myndighetens uppdrag – att ytterst kunna stå emot ett väpnat angrepp, försvara Sverige och landets intressen. Att säkerställa den operativa förmågan i krigsförbanden innebär bland annat att säkra myndighetens personalbehov. På grund av Försvarsvarsmaktens svårigheter med att upprätthålla tillräcklig personalförsörjning baserat på enbart frivillighet i relation till ett försämrat omvärldsläge, har kravet att mönstra det år svenska medborgare fyller 18 år, oavsett kön, och krav på att fullgöra påbörjad militär grundutbildning införts. Beslutet fattades av regeringen i mars 2017 och är en del av totalförsvarsplikten.

Mot bakgrund av att svenska medborgare under 18 år inte längre skolas in i totalförsvaret, kan beslutet om att binda upp sig till flera månaders militär grundutbildning följt av repetitionsövningar, vilket också innebär att bli krigsplacerad vid höjd beredskap, upplevas som ett väldigt stort beslut. Vidare kan händelser som exempelvis ett väpnat angrepp mot Sverige kännas som en abstrakt föreställning för många invånare uppvuxna i landet.

Till skillnad från höjd beredskap och väpnat angrepp är det betydligt vanligare att kriser inträffar i Sverige. Även under samhällskriser kan det militära försvaret spela en viktig roll i att tillhandahålla nödvändiga resurser och stödja det civila försvaret. En kris i kontexten av samhällets krisberedskap är ett tillstånd när en omfattande händelse inträffar som kräver mer resurser utöver den vanliga verksamheten för att kunna hanteras. En kris påverkar många människor och kan vara ett hot mot viktiga samhällsfunktioner liksom grundläggande värderingar. Att förbereda sig för en kris innebär därmed ofta att förbereda sig för det otänkbara. Exempel på kriser som inträffat i Sverige är tsunamin i Thailand 2004, stormen Gudrun 2005 och skogsbranden i Västmanland 2014.

Nedrustningen av totalförsvaret som påbörjades efter kalla kriget har inneburit att också kunskapen om krisberedskap bland invånarna fallit mellan stolarna. För att stärka det civila försvaret och därmed även samhällets samt befolkningens krisberedskap, skickar MSB ut broschyren Om krisen eller kriget kommerpå uppdrag av regeringen till samtliga hushåll i Sverige. Broschyren har inte skickats ut i liknande omfattningen sedan 1961. Det är en stor nationell satsning som görs för att öka medvetenhet bland allmänheten om den aktuella hotbilden mot Sverige, totalförsvarets uppbyggnad och hur civilbefolkningen kan förbereda sig och bör agera i händelse av kris och höjd beredskap. Informationen i broschyren ger en grundläggande lägesbild över Sveriges säkerhetsutmaningar samt stärker befolkningens och därigenom samhällets beredskap, vilket i ett större perspektiv kan bidra till ett mer samordnat och effektivt totalförsvar.

Informationsutskick kring totalförsvaret från myndigheter är ett viktigt steg mot ett robustare samhälle – men vad blir nästa steg? Avsikten med broschyren är tydlig, likväl förväntas den väcka många frågor bland allmänheten, som i sin tur förväntas bli besvarade av ansvariga myndigheter. För att svara på frågorna har bland annat MSB etablerat ett kontaktcentrum som är i bruk mellan den 21 maj till och med den 29 juni. Förhoppningen är emellertid att intresset för att lära sig mer och bli en aktiv del i totalförsvaret ska vara bestående även efter slutet av juni.

En central fråga som väcks är vad som krävs för att befolkningen ska ta till sig innehållet i broschyren och omsätta kunskapen till den handlingskraft som behövs för att bygga ett robustare samhälle? Om krisen eller kriget kommer, klarar inte myndigheterna att effektivt hantera händelsen helt på egen hand och Sveriges totalförsvar och krishanteringssystem är inte starkare än landets samlade förmåga att hantera den uppkomna situationen. För att skapa ett robustare samhälle behöver alla invånare bidra utifrån sin förmåga och inom totalförsvarsplikten. För att skapa handlings- och motståndskraft krävs legitimitet och folkförankring av beslut och information från statliga myndigheter.

Att folkförankra, det vill säga skapa och ta vara på engagemang och delaktighet bland befolkningen i frågorna, stärker förståelsen för hur strukturen och ansvarsfördelningen ser ut bland aktörer inom totalförsvaret. Finns förståelse för vilket ansvar myndigheterna har respektive den enskilda individen, blir det också tydligt vilken typ av beredskap invånarna behöver, det vill säga vilken hemberedskap som behövs, för att klara en kris eller höjd beredskap. En grundläggande hemberedskap möjliggör i sin tur handlingsutrymme om det otänkbara inträffar. Egen beredskap innebär, i händelse av en kris, minskad belastning för de aktörer som ansvarar för att viktiga samhällsfunktioner som till exempel sjukvård, äldreomsorg och transporter fungerar.

Informationsutskick från ansvariga myndigheter till allmänheten är ett första steg mot ett starkare totalförsvar i Sverige. Nästa steg blir att skapa förutsättningar för att hela befolkningen ska kunna ta till sig informationen och budskapet utifrån de förutsättningar som finns i dagens samhälle. Genom folkbildning och folkförankring kan förståelse för vikten och innebörden av ett välfungerande totalförsvar omsätta informationsutskicken till faktisk handling och beredskap bland folket inför det otänkbara – om krisen eller kriget kommer.

---

Folk och Försvar anordnade i maj 2018 ett utbildningstillfälle på Bernadottegymnasiet i Göteborg för att lyfta vikten av krisberedskap och totalförsvar och arrangerar årligen mer än 400 utbildningar på gymnasieskolor, universitet/högskolor och folkhögskolor för att informera om försvars- och säkerhetspolitik. Läs mer här.

 

Evelina Falkenberg
Praktikant, Folk och Försvar

Frågan om säkerhets- och försvarspolitikens förankring och legitimitet bland medborgarna är avgörande för att motståndskraften i samhället ska stärkas. Såväl i krisen som för att stå emot det värsta hotet - kriget. Den nu aktuella broschyren "Om krisen eller kriget kommer", Krisberedskapsveckan, en återaktiverad värnplikt och en debatt om det försämrade säkerhetspolitiska omvärldsläget är alla viktiga delar men vad behövs mer för att göra vår säkerhet till hela folkets angelägenhet?

Relaterade filer

Inga relaterade filer

Tillbaka

Analys

Analys | Henrik Karlsson
21 December 2016

Analys | Minou Sadeghpour
27 September 2016

Analys | Johan Larnefeldt
21 Januari 2016

Artiklar

ARTIKEL | KRISTOFFER ALM DAHLIN
4 Juli 2018

REFERAT OCH OMVÄRLDSBEVAKNING
2 Juli 2018

ARTIKEL | KRISTOFFER ALM DAHLIN
2 Juli 2018

ARTIKEL | ANDREA WAHLBERG
28 Juni 2018

Opinion

Opinion | Dan Eliasson
28 Maj 2018

Opinion | Jens Pettersson
13 Mars 2017

Opinion | Jennifer Unelius
3 Mars 2017

Opinion | Lena Nyberg
17 Mars 2016

Vår webbplats sparar viss data (cookies) som vi använder för statistik och utveckling. Läs mer...