I samband med de pågående försvarsförhandlingarna har Folk och Försvar erbjudit alla partier som är representerade i Försvarsberedningen att skriva varsin artikel med sina perspektiv på de pågående samtalen och deras syn på framtidens försvar. I den här artikeln skriver Mikael Oscarsson från Kristdemokraterna om sina tankar om nästa försvarsbeslut.
Kristdemokraternas utgångspunkt i de nu pågående förhandlingarna om Försvarsmaktens framtida utveckling är att Försvarsberedningens förslag ska genomföras.
De säkerhetspolitiska utmaningar som beredningen såg framför sig har inte försvunnit. Snarare har utvecklingen gått i än mer negativ riktning. Flera förtroendeskapande avtal, från Kalla krigets dagar, mellan USA och Ryssland är på väg att avvecklas. Bland annat kommer möjligheten att bedriva flygobservationer av varandras territorium försvinna. Likaså har avtalet om begränsningar för att utveckla robotar för taktisk användning av kärnvapen sagts upp.
Den ökade nationalism som tycks växa fram till följd av Coronapandemin och de allt starkare motsättningarna mellan Kina och USA inger också oro.
Redan Försvarsberedningens förslag var en kompromiss där flera viktiga behov inte kunde tillgodoses. Bland annat saknas där tillräckligt med fartyg för att flottan ska kunna uppträda på Västkusten och i Östersjön samtidigt. Inte heller är antalet arméförband tillräckligt för att kunna möta en angripare i övre Norrland, även om det eventuellt kan ske i samverkan med Finland (och Norge).
Att som nu diskutera ambitionssänkningar i förhållande till det Försvarsberedningen föreslog är därför ansvarslöst. Diskussionen borde istället handla om hur nå de två procent av BNP till försvar, som alla borgerliga partier är överens om ska vara målet till år 2030. Det skulle göra det möjligt att nå Försvarsberedningens intentioner och också ge Försvarsmakten en stabil planeringsgrund. Även några av de svagheter som finns i Försvarsberedningens förslag skulle då kunna åtgärdas.
Försvarsbeslutet för perioden 2021-2025 kan, utgående från beredningens förslag, därför bara ses som en inledning till fortsatt utveckling i perioden 2026-2030. Förutom de ekonomiska ramar som beslutas för de närmaste fem åren måste det därefter kommande försvarsbeslutet, 2026-2030, därför också ge en tydlig inriktning för nästkommande period.
Kristdemokraternas ståndpunkt är, och har hela tiden varit, att:
(1) Den bristande priskompensationen för perioden 2021-2026 måste återläggas.
(2) De nu uppdagande fördyringarna när det gäller deltagande i EU-försvarssamarbete och utökad verksamhet vid FRA, Rekryteringsmyndigheten, FHS mm måste kompenseras fullt ut.
(3) Den ekonomiska inriktningen för nästkommande försvarsbeslutsperiod, 2026-2030, ska innebära ett ekonomiskt tillskott på fem miljarder per år under hela perioden, med målet att försvarsanslaget ska vara ca 2 % av BNP 2030, där tillskottet för 2026 och 2027 beslutas redan i detta försvarsbeslut.
Det skulle innebära att det som Försvarsberedningen föreslår, bland annat:
(1) att tre brigader, där varje brigad består av ca 5000 soldater, med stridsfordon och annan utrustning, och en reducerad brigad (för Stockholm) ska vara färdigorganiserade 2030,
(2) att artillerifunktionen förstärks med ytterligare två bataljoner, och att artilleriutbildning sker även i södra Sverige,
(3) att två mindre infanteriregementen med inriktning på att utbilda lokalförsvarsförband upprättas i mellannorrland, det innebär utbildning av ca 400-500 ytterligare vpl per år,
(4) att marinens kustrobotsystem bibehålls och omsätts,
(5) att två nya korvetter tillförs marinen före 2030,
(6) att rörliga basresurser för helikopterskvadronerna tillskapas,
(7) att Försvarsmaktens cyberförmåga stärks,
(8) att det sker en utökad anskaffning av robotar till Flygvapnet,
(9) att Flygvapnets krigsbassystem utvecklas,
Dessutom skulle den ekonomiska inriktning vi föreslår innebära att projektering och planering för ytterligare åtgärder på ännu längre sikt kan påbörjas. Något som inte bara skulle innebära en fortsatt planmässig förstärkning av försvaret, utan också skapa möjligheter att påskynda olika åtgärder om den säkerhetspolitiska situationen skulle försämras ytterligare.
Sammantaget, Kristdemokraternas ståndpunkt är att Försvarsberedningens förslag ska genomföras, att det kommande försvarsbeslutet ska ge en tydlig inriktning om ytterligare ekonomiska tillskott i perioden 2026-2030, och att vi inte ännu en gång ska få ett underfinansierat försvarsbeslut.
Mikael Oscarsson
Försvarspolitisk talesperson (KD)