Tillbaka till föregående sida

Foto: Markus Spiske/Unsplash
Artiklar
Opinion

Publicerat: 2018-10-19

Ask (M): Bekymmersam cybersäkerhetssituation i Sverige

Samhällets snabba utveckling när det gäller elektronisk kommunikation har många fördelar, men också sårbarheter. Åtgärder för ökad cybersäkerhet måste vara en prioriterad åtgärd för nästa regering oavsett vilken färg den har. Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder och i princip all vital infrastruktur är beroende av komplexa IT-system. Integriteten i dessa system måste kunna garanteras för att Sverige ska kunna ha en hög beredskap såväl i fred som i kris och krig.
Situationen när det gäller cybersäkerhet är bekymmersam i Sverige. Det finns en lång rad strukturella problem som måste hanteras. I korthet handlar det om att ansvaret för cybersäkerheten är spritt på för många departement och myndigheter, vilket försvårar överblick och styrning. Det finns även brister när det gäller lagar och förordningar, samspelet mellan tillsynsmyndigheter och utövare samt gränssnittet mellan offentligt och privat
Moderaterna anser att det behövs införas en central funktion på regeringskansliet för samordning och styrning av cybersäkerhetsfrågorna. Dessa frågor kräver snabba nationella beslut. Funktionen bör vara knuten till det nationella säkerhetsråd som Moderaterna vill införa.
Det bör även skapas ett nationellt cybercentrum, likt det i Storbritannien, som kan fungera som en central resurs för att förbättra cybersäkerheten hos både offentliga myndigheter och näringslivet. Ett sådant centrum skulle kunna ha signalspaningsmyndigheten som huvudman och kunna knyta personal till sig från andra relevanta myndigheter.
Till andra angelägna frågor som måste lösas för att stärka cybersäkerheten i Sverige hör att skapa en hållbar kompetensförsörjning, säkra regelefterlevnad och se över certifieringskraven på de IT-system som svenska myndigheter upphandlar. Mycket handlar om att tydliggöra ansvar och skapa en bättre kultur för cyberhygien.
Med tanke på att IT-systemen och även cyberhoten går bortom nationsgränser är mer internationell samverkan betydelsefull. Nyligen kunde flera länder som Storbritannien, USA och Nederländerna gemensamt gå ut och presentera övertygande bevis på att den ryska militära underrättelsetjänsten GRU legat bakom ett antal större cyberattacker i samband med allt från det amerikanska presidentvalet 2016 till utredningen av det nedskjutna planet MH17 och mot anti-kemvapenorganisationen OPCW.
Den nordiska dimensionen är viktig i det internationella samarbetet. Våra länder tillhör de mest digitaliserade i världen och går i bräschen för den tekniska utvecklingen. Ska vi kunna säkra våra samhällen och vår ledande position inom IT-sektorn måste vi också kunna försvara oss mot cyberangrepp och cyberspionage.
Moderaterna har inom ramen för den konservativa gruppen i Nordiska rådet lagt fram konkreta medlemsförslag om förstärkt nordiskt samarbete kring cyberförsvar. Vi vill se ett fördjupat samarbete som tar sin utgångspunkt i den nordiska solidaritetsförklaringen från 2011 där det specificeras att cyberangrepp är ett område där de nordiska länderna ska komma till varandras undsättning i händelse av ett angrepp eller en katastrof.
Det redan existerande nordiska samarbetet inom ramen för försvarssamarbetet NORDEFCO bör fungera som plattform för ett djupare operationaliserat samarbete inom cybersäkerhet. Samarbetet bör även utsträckas till att inkludera Estland, Lettland och Litauen. De baltiska staterna har ett utsatt läge som nära grannar till Ryssland vilket betyder att de även har värdefulla erfarenheter av hur man har hanterat cyberangrepp. Särskilt Estland har en stor kompetens på området.
Cybersäkerhet är en fråga som framgent är av central betydelse. Hoten och riskerna är många och dem ska vi möta genom en stärkt nationell cybersäkerhetsförmåga och ett tätare internationellt samarbete. Moderaterna har presenterat en tydlig strategi som innehåller båda sakerna.
Beatrice Ask (M)
Vice ordförande i Riksdagens försvarsutskott
Dela

Relaterat material