Tillbaka till föregående sida

Foto: Mats Nyström/Combat camera/Försvarsmakten
Artiklar

Publicerat: 2023-08-08

Drönare – Nya möjligheter och utmaningar för samhället och Försvarsmakten

Denna text är skriven av Joakim Svanfeldt, ordförande för Frivilliga Flygkårens Ungdomsstyrelse, som var en av deltagarna i 2023 års upplaga av Försvars- och säkerhetsakademin (FOSA). FOSA är en unik och exklusiv spetsutbildning för unga engagerade från Folk och Försvars medlemsorganisationer och deltagarna utgör en viktig del inom Sveriges nutida och framtida säkerhetspolitiska fält. Deltagarnas texter är skrivna utifrån deras egna åsikter och perspektiv kring försvars- och säkerhetspolitik samt samhällets krisberedskap. I denna artikel analyseras möjligheterna och utmaningarna som finns vid användningen av drönare – både för samhället och Försvarsmakten.

Vid en kris är det viktigt att snabbt få en förbättrad situationsmedvetenhet för att bättre kunna planera och fördela resurser. Det gäller såväl vid små som vid stora kriser. När det gäller samhällskriser i främst den fysiska domänen, till exempel vid en skogsbrand eller översvämning, så är en översiktsbild från luften ofta avgörande för en lyckad insats. Samma sak gäller även vid krig, något som medialt getts relativt stor uppmärksamhet under Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Gör man en snabb sökning på sociala medier är det få andra konflikter eller kriser som det går att få upp så mycket klipp och bilder på från luften som just kriget i Ukraina – vilket hade varit nästan omöjligt utan hjälp från drönare. Drönarnas avancemang på både den militära och civila arenan senaste åren har kommit att skapa helt nya möjligheter, men också nya utmaningar.

Vad är en drönare?

När drönare nämns är det min uppfattning att många syftar på små radiostyrda helikopterliknande farkoster med fyra motorer, det som även kallas quadcopter. Inom begreppet drönare faller dock fler typer av farkoster, med några viktiga likheter. Drönare är obemannade luftfarkoster som fjärrstyrs eller flyger helt självständigt, så kallad UAV, Unmanned aerial vehicle [1], och flyger oftast med antingen en vinge likt ett flygplan eller med en eller flera rotorer likt en helikopter. En UAV kräver även någon form av markstation för styrning samt en radiolänk för att kunna sända och ta emot information. Tillsammans utgör UAV, markstation och radiolänk ett helt system benämnt UAS, Unmanned Aerial System[2]. I denna artikel kommer benämningen drönare att syfta till UAV och drönarsystem till UAS.

Drönarnas möjligheter

Den flexibilitet som det innebär att använda sig av enkla drönare som snabbt kan luftsättas och leverera en tydlig lägesbild är något som skapat möjligheter för samtliga aktörer i kriget i Ukraina. Att på gruppnivå enkelt kunna medha ett drönarsystem som möjliggör avsökning efter fiender på säkert avstånd skapar förutom en säkrare framflyttning, också en förhandssituation inför den kommande striden. Med drönare av exempelvis tillverkaren DJI som använts under kriget [3] , användarvänliga drönare med bra bildprestanda och förhållandevis billiga, skapas möjligheter för fler att använda systemet. Tack vare att dessa drönare endast kräver kort utbildning gör att man både snabbt och billigt kan utrusta många enheter med systemet som ett av sina verktyg.

Idag är det enbart specialutbildade grupper i den svenska militären som får hantera försvarets dyra och avancerade drönarsystem, något som ger en bra tillförlitlighet och levererar en ypperlig bildprodukt. Kostnaden och komplexiteten gör dock att antalet enheter begränsas och därför endast kan verka på ett fåtal platser samtidigt. Även om Micael Bydén i podcasten ”Beredskap 2022” nämner att ett krig i Sverige troligen kommer att utspelas på vissa platser i taget [4], så kan man med kriget i Ukraina i bakhuvudet tänka sig ett scenario med en lång front [5] där många operationer sker samtidigt på flera platser. I ett avlångt land som Sverige är det extra viktigt att rätt verktyg finns där de behövs, varvid dagens drönarsystem skapar begränsningar. Dock om drönare likt de som använts i Ukraina tillämpas i Sverige, skulle just en översiktsbild från luften potentiellt kunna bli mer tillgängligt för fler enheter på flera platser.

Förutom att leverera ett flygande perspektiv med hjälp av kameror och bilder så har drönarna i Ukraina även visat på hur de kan användas som en bärande plattform för andra taktiska ändamål. Som komplement till militära drönare som Bayraktar TB2, vilken kan fälla bomber eller avfyra robotar [6], så har även kommersiella drönare använts för liknande ändamål. Exempelvis har DJI-drönare kompletterats med små ”släpp-enheter” vilka kan släppa granater som exploderar när de träffar mark eller mål. På liknande sätt används drönare såsom Switchblade 300 och Geran-2 som vapen – dock via ”Kamikaze-taktik” där drönarna flygs in i målet och detonerar, något som bidrar till enheternas förmåga att verka. Denna innovativa förmåga att använda befintliga system på nya sätt skapar ett bredare användningsområde för utrustningen, något även en svensk försvarsmakt skulle kunna lära sig av.

Hotet

Förbättrad situationsmedvetenhet via bilder och möjlighet till att utföra operationer på avstånd bidrar troligtvis starkt till den egna enhetens förmåga. Däremot, om ena sidan av en konflikt besitter ett system är det troligt att motståndaren också gör det. Detta stämmer exempelvis överens med kriget i Ukraina där båda parter använt sig av drönare. Ryssland har bland annat använt sig av Orlan-10 för att störa ut och ta över vissa mobilmaster i syfte att försvåra kommunikation och sprida propaganda via riktade sms till soldater vid fronten [7]. För ett högteknologiskt land som Sverige skulle denna användning av drönare kunna vara problematiskt och ett troligt hot vid en väpnad konflikt. Övervakning och fällning av olika vapensystem är också områden som kan utgöra ett hot inför och under ett liknande väpnat angrepp mot Sverige. Kartläggning av skyddsobjekt med drönare under fredstid är även det ett hot mot säkerheten för ett land. En sådan händelse fyllde rubrikerna i många tidningar under januari 2022 när drönare observerades över svenska kärnkraftverk.

Att drönare kan vara ett hot är något som även Sveriges Försvarsmakt identifierat. För att skydda personer och platser mot drönare har därför ett projekt inom Försvarsmakten påbörjats med portabla samt stationära C-UAS (Counter UAS). Systemen kan både upptäcka, varna och försvara mot drönare [8] och har redan tagits i bruk i marinen sedan årsskiftet 2023 med gott resultat.[9] En stor fördel med elektroniska motmedel mot fysiska vapen är den minimerade risken för allmän skada, vilket är att föredra i fredstid. I samband med att denna artikel framtogs publicerade SVT en artikel där det framgick att Försvarsmakten nu även undersöker möjligheten att själva köpa in kamikazedrönare. Frågan kring drönare är därför ytterst högaktuell i dagens försvarsdebatt.[10]

Drönare i fredstid

Som ovan nämnts är fokus rätt hårt på det militära användningsområdet, likt många andra områden som debatteras i dag. Med tanke på dagens omvärldsläge är det kanske heller inte konstigt att stort fokus läggs på drönarsystemens användningsområde vid krig, men deras användningsområde skulle vara minst lika stort vid fredstida kriser. Exempelvis använder den svenska Polisen drönare för övervakning och personsök [11] och hos Sjöräddningssällskapet används drönare för att ge översiktsbilder och skapa en tidig situationsmedvetenhet vid allvarliga händelser till sjöss [12]. Medicinskt pågår det även försök med drönare som kan leverera hjärtstartare till hjärtstoppspatienter [13].

I takt med återuppbyggnaden av det svenska totalförsvaret kommer troligt behovet av personal likaså att öka. Enligt min egen upplevelse skulle ett ökat engagemang hos frivilliga försvarsorganisationer med hög sannolikhet skapa större intresse för att bygga en karriär i Försvarsmakten. Drönare skulle därför kunna vara en perfekt inkörsport för intresserade att engagera sig i frivilliga försvarsorganisationer då utbildningen är förhållandevis kort och billig, samtidigt som användningsområdet inom totalförsvaret är stort. Exempelvis hade drönaroperatörer passat perfekt in i Frivilliga Flygkårens (FFK) verksamhet vars uppdrag är att spana från luften. Att tillämpa ny teknik som drönare skapar dessutom möjlighet för en organisation som FFK att verka i andra domäner och genomföra nya typer av uppdrag, något som skapar nytt existensberättigande i en modern värld.

För framtidens totalförsvar

Drönare är en teknik som har potential att revolutionera hanteringen av kriser, både i militära och civila sammanhang. Med en förmåga att ge en översiktsbild från luften kan drönare ge en ny dimension till situationsmedvetenheten och bidra till en mer effektiv planering och resursfördelning. Samtidigt finns det utmaningar med drönare, något som verkligen inte får blundas för när systemet i högre grad implementeras. Med ökad utveckling och användning av drönare förväntar jag mig nästan att deras förmågor kommer att utnyttjas på allt fler områden i framtiden. Kanske är utvecklingen av drönare i samband med kriget i Ukraina något som kommer påverka industrin under en lång tid framöver, likt hur utvecklingen av flygplan påverkades efter första och andra världskriget. Kan systemen implementeras smidigt, samtidigt som vi är medvetna om och aktivt jobbar bort eventuella risker, så tror jag att drönare skulle utgöra en fantastisk plattform för framtidens totalförsvar. Så, varför inte våga försöka?

 

 

 

 

Håll utkik på Folk och Försvars hemsida under hösten för att skicka in din ansökan till Försvars- och säkerhetsakademin 2024!

 

 

 

Joakim Svanfeldt, Ordförande Frivilliga Flygkårens Ungdomsstyrelse. Foto: Clara-Stina Havström, 2022.

Källförteckning

  1. Drönare. (10 januari 2023). Hämtat från: https://www.transportstyrelsen.se/dronare 02 april 2023
  2. Drones (UAS). (2023). Hämtat från: https://www.easa.europa.eu/en/the-agency/faqs/drones-uas 09 april 2023
  3. The Drones Of The Ukraine War. (17 november 2022). Hämtat från: https://www.rferl.org/a/ukraine-russia-invasion-drones-war-types-list/32132833 .html 02 april 2023
  4. Blix, E. (13 juni 2022). ÖB Micael Bydén: Så ska Sverige försvaras vid en militär attack. Hämtat från: https://sverigesradio.se/avsnitt/ob-micael-byden-sa-ska-sverige-forsvaras-viden-militar-attack 07 april 2023
  5. Ukraine. (07 april 2023). Hämtat från: https://liveuamap.com/ 07 april 2023
  6. The Drones Of The Ukraine War. (17 november 2022). Hämtat från: https://www.rferl.org/a/ukraine-russia-invasion-drones-war-types-list/32132833 .html 02 april 2023
  7. Ramm, A. (25 januari 2017). Российская армия получила сотовое оружие. Hämtat från: https://iz.ru/news/659503 08 april 2023
  8. Flera lärdomar från kriget i Ukraina. (27 december 2022). Hämtat från: https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2022/12/flera-lardomar-fran-kriget-iukraina/ 02 april 2023
  9. Utrustning mot drönare på plats inom marinen. (06 mars 2023). Hämtat från: https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2023/03/utrustning-mot-dronare-paplats-inom-marinen/ 02 april 2023
  10. Airaksinen, K. (09 april 2023). Svenska försvarets önskan: Kamikazedrönare. Hämtat från: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/har-ar-dronarna-sveriges-forsvar-har-och-d et-har-ar-de-som-vill-kopas-in 09 april 2023
  11. Polisen Stockholms län. (24 januari 2023). Drönare kan användas inför och efter ett idrottsarrangemang. Hämtat från: https://polisen.se/aktuellt/nyheter/2022/november/beslut-om-kaberabevakning -genom-uas/ 07 april 2023
  12. EOS – Eyes on Scene – Säkrare och effektivare Sjöräddning med drönar-stöd. (09 mars 2022). Hämtat från: https://research.chalmers.se/project/10346 08 april 2023
  13. Adin, R. (10 januari 2022). Första gången hjärtstartare från drönare används. Hämtat från: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/forsta-gangen-hjartstartare-fran-dronare -anvands  09 april 2023

 

 

Dela

Relaterat material