Artikeln är skriven av en extern skribent och eventuella åsikter står författaren för.

Utdrag ur Energimyndighetens senaste redovisning av uppdrag[1] om återupptagen planering civilt försvar

Den återupptagna planeringen och förmågeuppbyggnaden är ett långsiktigt arbete som nu intensifieras med en succesiv ökning av planeringsarbetet. I ett första skede behöver Energimyndighetens stärka sin egen förmåga, främst genom att fortsätta bygga rätt kompetens och att ta fram de strategiska förutsättningar för fortsatt planering som behövs. Samtidigt behöver Energimyndigheten, tillsammans med andra offentliga och privata aktörer, gradvis utveckla arbetet med att vidta de åtgärder som behövs för att stärka samhällets samlade förmåga inom energiförsörjningen.

Samarbetet med Försvarsmakten har fördjupats ytterligare under året som gått, vilket bl.a. lett till en tydligare struktur för samverkan samt ökad kunskap inom båda organisationerna om varandras förutsättningar och behov. Energimyndigheten har under året också arbetat med att inkludera flera av myndighetens olika verksamhetsområden i planeringen, vilket lett till en ökad samlad medvetenhet om totalförsvarets behov och vilka åtgärder som behöver tas om hand i det fortsatta planeringsarbetet. En slutsats är också att det finns ett stort behov av att involvera företag i planeringen samt öka samordningen för dem, inte minst då det finns potential för att flera myndigheter vänder sig till samma företag. En annan viktig slutsats är att planeringen för civilt försvar är en planering för hela hotskalan, där säkerhet, skydd och förmågor måste byggas integrerat för både krisberedskap och höjd beredskap. Behovet av samordning ökar därmed inom myndigheten, med andra myndigheter, med branschaktörer och i internationella relationer. Det behöver finnas stöd till aktörer i form av kunskap om nya hotbilder, utvecklade metoder och regelverk kring informationssäkerhet och säkerhetsskydd samt kunskapsstöd om hur de kan arbeta med riskförebyggande åtgärder. Behovet av en sammanhållande myndighet för planeringen och utvecklingen inom energiberedskapsområdet är tydligt. I den fortsatta totalförsvarsplaneringen anser Energimyndigheten också att det är viktigt att fortsätta utreda hur samhällsviktig energiinfrastruktur ska kunna skyddas mot antagonistiska krafter. Likaså behöver det utredas vidare hur avsteg ska kunna göras från lagstiftning, t.ex. miljölagstiftning, vid höjd beredskap för att säkerställa samhällets och totalförsvarets behov av energi.

Energimyndighetens inriktning för fortsatt planering

Energimyndigheten anser att myndighetens planering bör inriktas på att arbeta för robustare energisystem för hela hotskalan.

Vidare bedömer Energimyndigheten att totalförsvarets behov behöver vägas in i pågående utveckling av energisystem och vid uppförandet av ny infrastruktur inom energiområdet. Därför bör myndighetens planeringsarbete i första hand inriktas på att öka robustheten i dagens energisystem och i utveckling av framtida energisystem och tjänster. Robusta energisystem bidrar till ett robust samhälle som är mer motståndskraftigt mot antagonistiska handlingar och därmed fredsbevarande.
Myndigheten har initierat och finansierat en studie som genomförs av FOI[2]. Med underlag från företag och intervjuer beskrivs hur utsatt energiområdet är utifrån gråzonsperspektivet. Energimyndigheten har indikationer på och bedömer att energisystemen är utsatta för kartläggning och påverkan redan idag. Det kan inte uteslutas att det sker i antagonistiskt syfte för att exempelvis påverka Sveriges ställningstagande i säkerhetspolitiska frågor.

Exempel på områden inom vilka Energimyndigheten bedömer att arbetet behöver intensifieras är.

• Arbetet med trygg energiförsörjning behöver ske i en väl avvägd balans med övriga energipolitiska mål samt mellan energipolitiken och andra politikområden.
• Stöd till marknadsaktörer i form av kunskap om förändrade hotbilder, utvecklade metoder och regelverk kring informationssäkerhet och säkerhetsskydd samt kunskapsstöd om hur de kan arbeta med riskförebyggande åtgärder
• Samordning gentemot näringslivet, i synnerhet när flera myndigheter har en potential att ställa krav på samma företag
• Förmåga till prioritering, ransonering och annan förbrukningsdämpning vid energibrist inom samtliga energislag (el, värme, drivmedel och gas)
• Utveckling av värmeberedskapen med bl.a. informationssäkerhet och säkerhetsskydd
• Utveckling av drivmedelsberedskapen som också tar hänsyn till omställningen till fossilfritt
• Utveckling av förmågan hos kommuner och länsstyrelser att planera för att hantera störningar i energiförsörjningen
• Vid en eventuell översyn av Lag (1977:429) om kommunal energiplanering bör det säkerställas att totalförsvarets behov tillgodoses i syfte att kommunerna ska planera och ha förmåga att hantera en situation med omfattande störning i energiförsörjningen
• Identifiering av och stöd för planering hos krigsviktiga företag (genomförs synkroniserat med andra myndigheter)
• Enskildes förmåga att hantera konsekvenser av störningar eller avbrott i energiförsörjningen (del av försvarsvilja)

[1] Planeringsanvisningar för det civila försvaret, beslutad 2015-12-10, Ju2015/00054/SSK, Ju2015/00055/SSK, Ju2015/00067/SSK (delvis), Ju2015/09669/SSK
[2] Pågående utvecklingsarbete där FOI fått uppdrag att definiera vad gråzon kan innebära för energiberedskapsområdet. Beräknas vara klart mars 2018.

Hans Spets, senior rådgivare, Energimyndigheten