Artiklar

Publicerat: 2020-06-08

Ett demokratiskt självförsvar

I slutet av maj överlämnades betänkandet En ny myndighet för att stärka det psykologiska försvaret till inrikesminister Mikael Damberg. Utredaren Anders Danielsson presenterade också utredningens resultat på Folk och Försvars webbsända seminarium, följt av en paneldiskussion. I denna text analyseras utredningen mera ingående av Annika Nordgren Christensen, försvarspolitisk expert.

Det har tagit evigheter och vi är inte framme än, men nu är vi i alla fall i början på slutet av processen med inrättandet av en ny myndighet för psykologiskt försvar.

För sex år sedan skrev Försvarsberedningen om behovet av att utveckla strategiska och moderna psykologiska försvarsförmågor för att kunna identifiera och möta påverkanskampanjer eller riktade informationsoperationer mot Sverige (Ds 2014:20). Det följdes sedan upp i den försvarspolitiska inriktningspropositionen från 2015 (prop. 2014/2015:109) och vidareutvecklades i efterföljande Försvarsberednings delrapport Motståndskraft – inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025 (Ds 2017:66).

Inrättandet av en myndighet för psykologiskt försvar lanserades lite senare som en nyhet av statsminister Stefan Löfven i talet på Folk och Försvars Rikskonferens i Sälen januari 2018, men det kom att dröja till augusti samma år innan regeringen beslutade om direktiven till utredningen. Uppgiften var analysera och lämna förslag om en ny myndighet som ska ha det övergripande ansvaret för att utveckla och samordna det psykologiska försvaret. Uppdraget skulle redovisas senast den 15 augusti 2019. Någon utredare utsågs dock inte i samband med direktivet och Sverige gick till allmänna val.

I januari 2019 – efter valet och turerna kring regeringsbildningen – återfanns inrättandet av den nya myndigheten i punkt 68 i den så kallade januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna. Det dröjde dock till slutet av maj innan Anders Danielsson, landshövding i Västra Götalands län, förordnades. Utredningen kunde dra igång med tre månader till redovisning, men Anders Danielsson fick naturligtvis förlängd utredningstid (till den 31 maj 2020). Lite senare, i september 2019, fick han ytterligare tilläggsdirektiv som – ironiskt nog – gick ut på att det är av stor vikt att det skyndsamt skapas förutsättningar för utveckling och samordning av det psykologiska försvaret och att utredaren därför skulle bedöma och redovisa vilka möjligheter som finns för att påskynda processen att inrätta myndigheten och få verksamheten operativ.

Utredningen, som antog namnet Psykförsvarsutredningen, överlämnade betänkandet En ny myndighet för att stärka det psykologiska försvaret (SOU 2020:29) den 26 maj 2020.

Utredningen slår fast att det psykologiska försvaret måste kunna verka i både fred och i krig och att det därför bör tydliggöras att det psykologiska försvarets syfte är att försvara grundläggande värden såväl i fred som vid höjd beredskap och ytterst i krig. Utredningens formulerar ändamålet med det psykologiska försvaret på följande sätt:

”Det psykologiska försvarets ändamål är att värna det öppna och demokratiska samhället, den fria åsiktsbildningen samt Sveriges frihet och oberoende.” (SOU 2020:29, s. 77)

Enligt utredningens förslag ska den nya myndigheten stödja, stärka, samordna och utveckla samhällets samlade motståndskraft inom det psykologiska försvaret. Detta ska ske genom att identifiera, analysera, och kunna möta otillbörlig informationspåverkan och annan vilseledande information som riktas mot Sverige eller svenska intressen. Vidare ska myndigheten sprida kunskap och bidra till beredskapen vad gäller psykologiskt försvar hos till exempel andra myndigheter, länsstyrelser, kommuner och organisationer som har behov av stöd. Myndigheten ska också se till att utbildning och övningar kommer till stånd samt följa, beställa, kvalitetssäkra och förmedla forskning och annan kunskapsutveckling i frågor som rör psykologiskt försvar. Myndigheten ska även – i den utsträckning sådant stöd efterfrågas – stödja medieföretagen vad gäller att identifiera, analysera och möta otillbörlig informationspåverkan.

Två av de mer framträdande förslagen i utredningen är:
1. Att det inrättas ett Nationellt centrum för psykologiskt försvar inom den nya myndigheten, vars huvuduppgift ska vara att utveckla, samordna och stärka den nationella förmågan att identifiera, analysera och möta otillbörlig informationspåverkan.
2. Att myndigheten bör vara en informationsberättigad totalförsvarsmyndighet som ska kunna inrikta signalspaning.

Utredningens uppdrag var tydligt. Det är en ny myndighet som ska inrättas. Frågan är vad Danielsson hade kommit fram till om det var ett mer öppet direktiv? Möjligen hade han föreslagit inrättande av ett Nationellt centrum för psykologiskt försvar, men med befintliga myndigheter bakom på samma sätt som Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) är uppbyggd.

NCT är en permanent myndighetsgemensam arbetsgrupp med personal från Säkerhetspolisen, Försvarets radioanstalt (FRA) och Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten vid Försvarsmakten (Must). Arbetsgruppen har bland annat till uppgift att göra strategiska bedömningar av terrorhotet mot Sverige och svenska intressen på kort och lång sikt. Analytiker från de tre myndigheterna får en tidsbegränsad placering vid NCT och arbetar i gemensamma lokaler hos Säkerhetspolisen. Anders Danielsson har egna erfarenheter av NCT eftersom han var säkerhetspolischef mellan 2007–2012 och centrumbildningen lyfts också upp av utredningen som ett bra exempel på framgångsrik samverkan som inte är förordningsstyrd.

I ett särskilt yttrande från Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) expert Mikael Tofvesson anmäler han att MSB inte kan ställa sig bakom utredningens förslag om uppgifter för den nya myndigheten för psykologiskt försvar. Han menar att det är mycket angeläget att stärka det psykologiska försvaret inklusive samhällets förmåga vad gäller informationspåverkan, men att MSB inte kan se hur det psykologiska försvaret stärks genom att flytta verksamhet från MSB till en ny myndighet. Detta kan istället påverka den samlade psykologiska försvarsförmågan negativt, menar han.

Försvarsmakten, å sin sida, välkomnar genom de förordnade experterna Kerstin Bynander och Anna Yngman inrättandet av en ny myndighet för psykologiskt försvar. Den är en viktig del i uppbyggnaden av ett starkt totalförsvar, menar Försvarsmakten, som också anser att en ny myndighet kommer att kunna utveckla sina ansvarsområden som ett värdefullt komplement till det arbete som görs av flera myndigheter och andra aktörer i dag. Försvarsmakten vänder sig däremot, till skillnad från MSB, mot utredningens förslag att den nya myndigheten ska kunna inrikta FRA:s signalspaning.

Inriktning av signalspaning är en känslig sak. Utredningen anser att den nya myndigheten ska vara en av de myndigheter som enligt regeringens beslut får ange en närmare inriktning av försvarsunderrättelseverksamheten och den bör läggas till bland de myndigheter som enligt 4 § lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet tillåts inrikta sådan signalspaning. Inriktning av signalspaning får idag anges endast av regeringen, Regeringskansliet, Försvarsmakten, Säkerhetspolisen och Nationella operativa avdelningen i Polismyndigheten.

Skälet för Försvarsmaktens ställningstagande kommenterades till TT i samband med att utredningen presenterades av chefen för Must, generalmajor Lena Hallin:

– Vi ser inte att det är nödvändigt att det är ytterligare en myndighet som får det. Så som det är reglerat i dag kan man få information från andra källor på ett sådant sätt att det tillgodoser de behov man har.

Försvarsmaktens experter påminner i sitt yttrande till utredningen om att Polisen, Säkerhetspolisen, Inspektionen för strategiska produkter (ISP), Tullverket, MSB med flera myndigheter förlorade sin inriktningsrätt i samband med införandet av lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Enbart Polisen och Säkerhetspolisen återfick inriktningsrätten av signalspaning 2013. Sista ordet lär inte vara sagt i denna fråga.

Under coronapandemin har återigen regeringens ansvar kontra myndigheters roll diskuterats. Den svenska förvaltningen och det svenska krishanteringssystemet präglas av ansvars- likhets- och närhetsprinciperna. MSB vill behålla ansvarsprincipen, men ersätta likhets- och närhetsprinciperna med samverkansprincipen och handlingsprincipen, så som grundläggande principer för samhällets krisberedskap. Möjligen kommer framtida utvärderingar av pandemihanteringen återigen lyfta principernas möte med skarpt läge.

Regeringens uppgift som ytterst ansvarig avser bland annat de regeringsbeslut som bedöms nödvändiga för att hantera kriser. Regeringskansliets och regeringens centrala roll är ett faktum. Redan 2006 skrev Försvarsberedningen i En strategi för Sveriges säkerhet – Försvarsberedningens förslag till reformer (Ds 2006:1) att

”Regeringskansliet har en central roll i den statliga förvaltningen för att motverka negativa effekter av sektoriseringen. Ett helhetsperspektiv i Regeringskansliet är en förutsättning för ett effektivt arbete med säkerhetsfrågor.”

Att tillskapa en ny myndighet ger en signaleffekt om vilket allvar man tillmäter en fråga. Det kan vara viktigt i sig. Men den reella effekten bör prövas mot hur framgångsrika befintliga sidoordnade myndigheter är i att samordna varandra. Särskilt om stuprör ovanför dessa myndigheter inte rubbas – i Regeringskansliet. Där bör det ovan nämnda helhetsperspektivet råda, inga luckor i lägesbilder ska finnas och resurser ska finnas för att effektivt samordna krishanteringen.

Allt kokar upp till regeringen, förr eller senare. Regeringskansliet är den myndighet som kan leda och samordna andra myndigheter. Med andra ord: Regeringskansliets förmåga ska stärkas i första hand, oavsett om det blir en ny myndighet för psykologiskt försvar eller ej. Det bör dessutom ske omedelbart. Vi har ett pågående skarpt läge när det gäller informationspåverkan och påverkanskampanjer. Den nya myndigheten kommer inte vara igång förrän 2022. Nu ska utredningen på remiss, sedan ska en organisationskommitté tillsättas i december 2020, som har ett år på sig för att verkställa inrättandet av den nya myndigheten.

Till sist: Det psykologiska försvaret är en del av det demokratiska samhällets självförsvar, för att tala med Olof Petersson. Möjligen behövs även en juridisk ”anfallsmöjlighet”. Mårten Schultz har pekat på möjligheten att stärka det juridiska skyddet för funktionärer i det demokratiska systemet genom att se över en något anonym paragraf i brottsbalken, brott mot medborgerlig frihet, som återfinns i brottsbalkskapitlet om högmålsbrott (BrB 18 kap. 5 §). Studera den.

Annika Nordgren Christensen
Försvarsdebattör, ledamot av Kungl Krigsvetenskapsakademien

Relaterat material