Under onsdagsmorgonen den 14 september höll EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sitt årliga linjetal om tillståndet i unionen, även kallat ”State of the European Union”, inför Europaparlamentet i Strasbourg. Talet tydliggjorde von der Leyens ambition om att fortsätta leda en geopolitisk kommission som lever upp till de svåra utmaningar som EU ställs inför och som präglas av beslutsamhet och solidaritet. Flera säkerhetsfrågor stod på agendan – kriget i Ukraina, den pågående energikrisen, ökad beredskap inför kommande kriser och försvaret av vår demokrati.
Denna text är en kort analys och sammanfattning av årets State of the European Union.
Om bara några månader tar Sverige över ordförandeskapet i EU:s ministerråd och Sverige förväntas från och med 1 januari 2023 hålla i taktpinnen rörande flera viktiga vägval, inte minst kopplat till EU:s framtida säkerhet. Detta sker samtidigt som Sverige både väntar in en ny regering och ett fullvärdigt medlemskap i Nato.
Under gårdagens linjetal sa EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att mycket står på spel och att de kommande månaderna inte kommer att bli lätta:
”Ryssland har inte bara utlöst detta krig mot Ukraina. Det är ett krig mot vår energiförsörjning, vår ekonomi, våra värden och vår framtid.”
Kriget i Ukraina
von der Leyens tal var allvarsamt men tydligt. EU ska fortsätta att stötta Ukraina i sin kamp för frihet och suveränitet. Hon markerade att EU bör vara stolta över att medlemsländerna på kort tid gick samman och visade enighet i sin solidaritet gentemot Ukraina – genom de hårdaste sanktioner som världen någonsin skådat mot Ryssland och genom stöd till Ukraina med vapen, pengar och skydd för de flyende.
EU-kommissionens ordförande meddelade att EU hittills, utöver militärt stöd, har gett över 19 miljarder euro i ekonomiskt stöd till Ukraina och för att stötta återuppbyggnaden av landet sa hon att EU kommer ge 100 miljoner euro för att stödja återuppbyggnaden av ukrainska skolor. Utöver detta lyfte hon att Ukraina ska få tillgång till EU:s inre marknad för att främja tillväxt och skapa möjligheter för såväl Ukraina som EU.
Svåra säkerhetspolitiska utmaningar
Till skillnad från förra årets linjetal presenterade EU-kommissionens ordförande inga nyheter som berörde försvarsområdet. Detta kan dels bero på att mycket redan sker på EU-nivå med initiativ som European Defence Fund, PESCO (Permanent Structured Cooperation) och CARD (Coordinated Annual Review on Defence), dels kan det bero på att talet istället fokuserade på bredare säkerhetspolitiska utmaningar som energikrisen, ekonomisk osäkerhet samt de väderrelaterade kriser (extremtemperaturer, torka och skogsbränder) som har drabbat medlemsländerna under sommaren.
Angående det sistnämnda presenterade kommissionens ordförande att EU kommer fördubbla sin kapacitet för att bekämpa bränder, bland annat genom att upphandla tio lätta amfibieflygplan och ytterligare tre helikoptrar för att komplettera EU:s fordonsflotta.
En överhängande del av talet berörde dock säkerhetsfrågor på ett eller annat sätt. von der Leyen påtalade att kriget i Ukraina har lärt oss att vi borde ha lyssnat på dem som känner Vladimir Putin – journalister och oppositionskritiker i Ryssland, EU:s vänner i Moldavien, Georgien och oppositionen i Belarus samt alla röster inom unionen, i Polen, Baltikum och i hela Central- och Östeuropa.
De visste att Putin inte kommer att sluta och många av dessa länder har agerat för att minska sitt energiberoende till Ryssland.
Energikrisen och den framtida klimatomställningen
För att minska EU:s energiberoende av Ryssland presenterade von der Leyen flera konkreta förslag för att sänka elpriserna och att skapa vägar framåt för ökad diversifiering av leveranskedjor och elproduktion.
Inför den hårda vintern som väntar ska EU stötta medlemsländerna för att minska sin totala elförbrukning samtidigt som kommissionen presenterade ett förslag om inkomsttak för hur mycket energiföretag får tjäna på att gasen idag är tio gånger dyrare än innan coronapandemin. Kommissionen vill stärka relationen med pålitliga energileverantörer, exempelvis Norge, för att skydda försörjningstryggheten och öka andelen av flytande naturgas.
Utöver detta meddelade von de Leyen att kommissionen på sikt vill genomföra en omfattande reform av EU:s energimarknad där gaspriset inte styr andra energipriser och där förnyelsebara energikällor får en mer framträdande roll.
Likt den socialdemokratiska regeringens beslut om att gå in med statliga garantier för att stötta energibolagens likviditetsproblem så kommer EU också ändra den tillfälliga ramen för statligt stöd, så att statliga garantier kan utfärdas på rättvisa villkor.
Vidare talade von der Leyen om att inte upprepa samma misstag som efter oljekrisen under 70-talet:
”Vi gjorde oss inte av med vårt oljeberoende. Värre än så, fossila bränslen subventionerades kraftigt. Detta var fel, inte bara med tanke på klimatet utan också med tanke på våra offentliga finanser och vårt oberoende. Och vi betalar fortfarande för det i dag.”
EU-kommissionens ordförande lyfte därför fram förnyelsebara energikällor som vindkraft, solenergi och grön vätgas. Inom ramen för RePowerEU, ett förslag som lanserades av kommissionen tidigare i år för att avveckla beroendet av ryska fossila bränslen, vill EU-kommissionen producera tio miljoner ton förnybar vätgas per år inom EU, fram till 2030. Detta menade von der Leyen kan uppnås genom att inrätta en marknadsgarant för vätgas och investera 3 miljarder euro till stöd för uppbyggnaden av den framtida vätgasmarknaden.
Den geopolitiska kommissionen – stärkt europeiskt oberoende
En del av von der Leyens tal berörde EU:s stöd till små- och medelstora företag för att säkra unionens framtida konkurrenskraft och hon lyfte även problemen med att många medlemsländer saknar arbetskraft, alltifrån lastbilschaufförer, servitörer och flygplatspersonal till sjuksköterskor, ingenjörer och it-tekniker.
Mot denna bakgrund så föreslog EU-kommissionens ordförande att 2023 ska bli Europaåret för utbildning och fortbildning.
Den viktiga delen för att säkra europeisk konkurrenskraft var däremot behovet av europeiska företag och industrier som kan möta de behov som krävs för klimatomställningen:
” Oavsett om det gäller skräddarsydda chip för VR eller celler till solenergianläggningar är tillgången till råvaror avgörande för att vår omställning till en digital och hållbar ekonomi ska lyckas. Litium och sällsynta jordartsmetaller kommer snart att bli viktigare än olja och gas.”
von der Leyen lyfte att efterfrågan på sällsynta jordartsmetaller kommer att femdubblas fram till 2030. Det ställer krav då medlemsländerna för närvarande befinner sig i en stor beroendeställning till Kina som kontrollerar den globala bearbetningsindustrin av sällsynta jordartsmetaller. Nästan 90 % av alla sällsynta jordartsmetaller och 60 % av allt litium bearbetas i Kina.
För att minska detta beroende föreslog von der Leyen strategiska projekt i leveranskedjan – från utvinning till förädling, från bearbetning till återvinning, och att EU ska skapa en europeisk akt om råvaror som kan vara av avgörande betydelse för klimatomställningen och digitaliseringen. Kommissionen har tidigare presenterat förslag om ökat oberoende av batteritillverkning inom EU samt mer inhemsk produktion av halvledare.
”Envälde står mot demokrati”
von der Leyen ägnade en stor del av linjetalet åt att uppmärksamma det gemensamma arbetet för att stärka och värna demokratin inom EU.
Demokrati och rättsstatens principer, samt ett internationellt system som bidrar till fred och säkerhet, rättvisa och ekonomisk utveckling, är värderingar som idag är måltavla för ryska missiler. Von der Leyen föreslog därför att EU behöver se över sin utrikespolitiska agenda och satsa ännu mer på demokratin kraft. Detta ska bland annat ske genom ett fortsatt arbete för en utvidgning av EU till västra Balkan, Ukraina, Moldavien och Georgien.
Under talet lyfte EU-kommissionens ordförande fram de krafter som försöker undergräva unionens demokratiska värderingar, exempelvis utländska krafter som försöker sprida desinformation på nätet och vid europeiska universitet:
”Vi har infört lagar för att granska utländska direktinvesteringar i europeiska företag för att öka säkerheten. Om vi har gjort det för vår ekonomi, borde vi då inte göra detsamma för våra värderingar? Vi måste skydda oss bättre mot skadlig inblandning.”
von der Leyen meddelade att kommissionen ska lägga fram ett paket för försvar av demokratin för att röja dolt utländskt inflytande och tvivelaktig finansiering. Samtidigt lyfte hon att demokratin också måste försvaras från krafter inifrån unionen och nämnde att kommissionen fortsatt kommer att kräva ett oberoende rättsväsende för alla EU-medlemsländer och att EU-budgeten ska skyddas av en villkorlighetsmekanism.
Ett nytt EU-fördrag?
Avslutningsvis sa von der Leyen att EU bör förnya det europeiska löftet genom ett europeiskt konvent med förhandlingar om att ändra i EU-fördraget. Detta är något som redan har efterfrågats av Europaparlamentet och hon lyfte att tiden nu är mogen för en reformering för att förbättra EU:s sätt att arbeta och fatta beslut:
”Vissa kanske tycker att detta inte är rätt tidpunkt. Men om vi verkligen vill lägga grunden för framtiden måste vi göra något åt det som är viktigast för våra invånare.”
Hela linjetalet om tillståndet i unionen går att se här: https://state-of-the-union.ec.europa.eu/index_sv.
Hanna Waerland-Fager
Programansvarig för globala säkerhetstrender, Folk och Försvar