I samband med FN:s dag för fredsbevarande personal skänker vi en varm tanke till alla de som med risk för liv och hälsa deltagit i fredsinsatser på främmande mark.

Ibland hörs frågor som ”Vad gjorde de för nytta?” och ”Det är väl fortfarande krig där?”. Även veteraner hörs då och då själva tveka över nyttan av sina insatser.

Det enskilda bidraget kan visserligen drunkna i mängden av insatser och det kan vara svårt att sätta detta i relation till helheten. Ofta genomförs också insatserna i de värsta och mest komplicerade kontexterna, och förhoppningarna om att de lätt ska vändas till sin motsats är ibland orimligt högt ställda.

Men sammantaget räddar fredsoperationerna liv och underlättar övergången från krig till fred. Det visar flera forskningsrapporter (till exempel Barbara F. Walter, Lise Morje Howard och V. Page Fortna i British Journal of Political Science, 2020).

Nyttan med FN:s fredsinsatser hade dock kunnat vara större. Det är ingen hemlighet att insatserna dras med ett antal problem som rör såväl kvaliteten som ekonomin. Insatserna har problem att komma på plats tillräckligt snabbt, och viljan att agera resolut när det behövs saknas ibland.

Det kan vara lätt att tro att dessa problem är orsakade av FN självt. Det finns emellanåt skäl till självkritik, men samtidigt är det viktigt förstå hur saker hänger ihop.

Kvaliteten på FN-ledda insatser hade kunnat vara högre om fler västländer erbjöd sig att bidra med trupp. Insatserna hade kunnat vara på plats i ett tidigare skede om en stående snabbinsatsstyrka byggdes upp. De ekonomiska förutsättningarna för fredsinsatserna behöver förbättras genom att FN:s säkerhetsråd beslutar om budgetar som är realistiska i förhållande till mandaten och att medlemsstaterna betalar sin del av kostnaderna utan dröjsmål.

Ett särskilt tack dagen till ära går till de kvinnor som deltagit och deltar i FN:s fredsfrämjande insatser. Utöver ert konkreta bidrag till freden är ni en del av vad som kan komma att bli ett ordentligt trendbrott. Fram till 1989 bedöms endast sammanlagt ett 20-tal kvinnor ha medverkat i FN:s fredsfrämjande insatser. Det kan jämföras med 2019 då 5 000 uniformerade kvinnor deltog.

Att kvinnors närvaro förbättrar FN-insatserna råder det ingen tvekan om. Insatsen får till exempel lättare att föra dialog med, och samla information från, den kvinnliga delen av befolkningen i insatsområdet. Närvaron av kvinnor tjänar ett större syfte då den också kan skapa tillit och stärka självförtroendet hos värdlandets kvinnor.

5 000 kvinnor är dock inte många nog. I de 22 största truppbidragarländernas insatser fanns 2018 endast 3,3 procent kvinnor och i 29 truppbidragande länders insatser fanns ingen kvinna alls.

FN arbetar nu mot målet att minst 30 procent av poliserna och minst 15 procent av soldaterna i insatserna ska vara kvinnor år 2028.

Med detta sagt – ett stort och varmt tack till alla er som genom åren deltagit i FN:s internationella insatser för fred!

Annelie Börjesson
Ordförande i Svenska FN-förbundet

Dela