Vad betyder en demokratisk folkförankring idag och vad är det egentligen som skall förankras hos vem? Denna fråga stod som utgångspunkt för Folk och Försvars seminarium Folkförankring i praktiken under årets Almedalsvecka. Deltog gjorde Sara Svanlund från Lärarnas Riksförbund, Maj Pettersson från Fryshusets och Svenska Lottakårens projekt Mpower och Christina Andersson från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Var för sig gav de sin ingång kring hur vi kan göra säkerhetspolitik, totalförsvar och krisberedskap till hela folkets angelägenhet. Det blev ett intensivt samtal om både hur vi bör se på själva begreppet folkförankring till vad ungdomar i publiken själva ansåg kunde skapa säkerhet i deras närhet och lokalsamhälle.

Folkförankring som begrepp är ett mångtydigt och inte alltid klart definierat område som tidigare använts framför allt när det kommer till försvarsmaktens förankring av frågor i det civila. Med ett ökat fokus på totalförsvar har dock folkförankring också kommit att bli betydelsefullt för civila aktörers roll och funktion i frågor mänsklig säkerhet och krishantering. Tidigt under seminariet ställdes frågan om hur deltagarna egentligen såg på folkförankring och Christina Andersson från MSB var tidig med att svara att folkförankring inte är ett begrepp som används från deras sida när man talar om frågan om hur unga i civilsamhället kan blir mer intresserade av exempelvis totalförsvar och krishantering. Dock menade hon fanns det självfallet en stor relevans i att lyfta frågan om detta men inte utifrån folkförankring som ingång. I viss mån gav panelens bredd på svar en antydan om att folkförankring som begrepp också försköts i diskussionen. Maj Pettersson (Fryshuset) svarade med att vi måste vända på själva tanken omkring folkförankring. I stället för att tala om hur exempelvis skogsbranden i Västmanland kan påverka ungas säkerhet måste vi börja i lokalsamhället och fråga ungdomar själva om vad som påverkar deras trygghet och vad som kan tänkas vara en kris hos dem. Maj var också tydlig med att betona hur viktigt språket är när man ska tala säkerhet och kris med unga människor. Det fungerar inte menade hon att tro att ungdomar ska bli intresserade när debatten och diskussionen både definieras av vuxna och utgår ifrån ett språkbruk som är svårförstått. På frågan om vad Fryshuset med sitt och Svenska Lottakårens projekt Mpower kan spela för roll för folkförankringen menade Maj att det kan fungera som en brygga. I projektet genomgår unga människor en utbildning där de får möjlighet att kanalisera sitt engagemang för att skapa trygghet och säkerhet i sitt lokalsamhälle. Flera unga i publiken bekräftade Majs utsaga med egna exempel från sin verklighet.

Ser man till skolans värld går det i läroplanen för gymnasieskolan att läsa att ”Skolan ska förmedla sådana mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensramen i samhället och som utgår från grundläggande demokratiska värderingar…” och detta var något Sara Svanlund (LR) också lyfte i frågan om folkförankring i relation till skolan. Hon menade på att man inte kan detaljstyra skolan och därigenom tvinga lärare att tala om exempelvis krisberedskap eller totalförsvar. Däremot kan man ge elever kunskaper som kan hjälpa till att skapa förståelse för denna typen av frågor. Exempelvis lyfta områdena som en del i den övriga undervisningen. Christina Andersson från MSB lade till att skolan inte ska lyfta fram en specifik idé såsom folkförankring utan mana till en kritisk och analyserande blick. Den enskilda läraren kan däremot, om behov finns, bjuda in utomstående aktörer till klassrummet för att på detta sätt få in frågorna i skolan. Folk och Försvar är ett exempel på detta där vi genom vår säkerhetspolitiska scenariobaserade utbildning Minister för en dag träffar 10 000 gymnasieelever varje år. Ett möjligt exempel på en form av förankring av frågor rörande exempelvis totalförsvar och krisberedskap.

Folkförankring eller ej. Väljer vi då istället att tala om hur vi får unga människor mer intresserade av säkerhetspolitiska frågor utifrån demokratisk värdegrund menade slutligen Maj Pettersson (Mpower) att samtliga deltagare i seminariet har sin del. För Mpower handlar det primärt om att skapa relevans, en mer praktisk sådan. Skolan kan skapa en teoretisk grund och myndigheten hjälpa till målgruppsanpassa och finansiera olika projekt där Folk och Försvars Minister för en dag är ett exempel och Mpower ett annat.

Jonathan Berg, utbildningsledare Folk och Försvar

Dela