Varje år presenterar regeringen kommande års budget, idag 21 september, presenterades budgeten för 2021. Statsbudgeten är indelad i 27 olika så kallade utgiftsområden, där utgiftsområde 6 är ”Försvar och samhällets krisberedskap”. I utgiftsområdet finns ett antal anslag som omfattar olika områden. Det militära utgifterna brukar hänföras till anslag 1:1 till 1:12.
Givet det omvärldsläge som råder idag har diskussionen rörande svensk försvarsförmåga förts intensivt senaste åren. På det stora hela taget råder konsensus i svensk politik att försvaret måste stärkas, även om försvarsberedningens slutrapport Värnkraft inte skrevs under av alla partier, läs mer här.
Inom kort väntas en försvarspolitisk inriktningsproposition, också kallat försvarsbeslut, under hösten för perioden 2021 – 2025. Det är ett beslut som fattas var femte år av riksdagen och inriktar svenskt försvar och på vilka uppgifter försvaret ska fokusera. Den parlamentariska situationen har gjort det svårare att förankra försvarsbeslutet brett i riksdagen denna gång. I sak finns en majoritet för Försvarsberedningens förslag i riksdagen, men det är om finansieringen diskussionen handlar just nu. Därför kommer den försvarspolitiska inriktningspropositionen efter budgeten i år. Vid tidigare försvarsbeslut har det omvända gällt. En försvarspolitisk inriktningsproposition har presenterats på våren året innan försvarsbeslutet ska träda ikraft och sedan har beslutet följts upp med siffror i höstens budget. I år är propositionen beräknad att överlämnas till riksdagen 30 september 2020.
Den totala kostnaden för det militära försvaret var för året 2019 55,4 miljarder svenska kronor. Budgeten för 2020 är på 59,8 miljarder kronor och budgeten för året 2021 omfattar 66,1 miljarder kronor. Det var sedan tidigare känt att regeringen skulle komma att föreslå att försvaret ska få ytterligare 5 miljarder kronor mer per år under perioden 2021 till 2025
Skulle regeringens och samarbetspartiernas budgetförslag röstas igenom i riksdagen kommer försvarsbudgeten gå från knappt 60 miljarder kronor/år 2020 till ca 85 miljarder kronor för 2025 (i 2020 års penningvärde).
Frågor som regeringen lyfter i budgeten som utmaningar framgent är bland annat officersförsörjningen. Att inte kunna fylla de mål som satts upp när det kommer till officersförsörjningen är ett hot mot Försvarsmaktens långsiktiga tillväxt. För att stärka möjligheten för Försvarsmaktens långsiktiga tillväxt på personalsidan skjuts också medel till för Rekryteringsmyndigheten som bland annat kommer öppna ett nytt prövningskontor. Regeringen påvisar också att produktionen av flygtimmar är nedåtgående. Både produktionen av flygtimmar för Gripensystemet och skolflygplanet SK60 minskar sedan ett antal år vilket på sikt kan bli problematiskt. I det senare fallet ska dock nämnas att ett nytt utbildningssystem ska anskaffas och regeringen bemyndigade i våras Försvarsmakten att införskaffa ett nytt flygsystem för utbildning. Samtidigt lyfts också flertalet ljuspunkter. Inte minst de internationella samarbetena som har utvecklats och fördjupats vilket stärker svensk försvarsförmåga. Nyligen antogs ett förslag som fördjupar samarbetet med Finland ytterligare, här kan du läsa mer om det.
Folk och Försvar kommer följa arbetet med försvarsbeslutet under hösten och återkomma i frågan.
David Bruhn
Programansvarig försvarspolitik