Tillbaka till föregående sida

Foto: Erich Westendarp/Pixabay
Artiklar

Publicerat: 2020-06-11

Försvarsförhandlingarna – vad är riksdagspartierna villiga att betala?

Den 9 juni avbröts försvarsförhandlingarna av försvarsministern. Förhandlingarna har pågått som en förlängning av Försvarsberedningen som levererade det sista betänkandet, Värnkraft, 14 maj 2019. På många punkter står samtliga partier bakom betänkandet. Men, det finns olikheter inte minst rörande finansieringsfrågan vilket gjorde att Värnkraft skrevs under av regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Men, inte av Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Av de partier som undertecknat Värnkraft har alla valt att bifoga så kallade avvikande uppfattningar. I dessa bilagor går det att läsa kompletterande texter om respektive partis hållning.

Då finansieringsfrågan behöver lösas för att få en så stor majoritet av riksdagen som möjligt bakom förslaget tillsattes alltså en grupp med uppgift att lösa finansieringsfrågan. Det var denna förhandling som avbröts 9 juni i år. I den efterföljande debatten har många olika anslagsnivåer nämnts, likväl som olika tidshorisonter för de olika nivåerna.

Regeringens förslag är att under inriktningsperioden, alltså åren 2021 – 2025 för vilken kommande försvarspolitiska proposition kommer gälla, är att skjuta till 5 miljarder kronor per år. Detta kommer öka finansieringen av det militära försvaret från dagens nivå om ca 60 miljarder kronor (Statens budget för 2020, UO6, anslag 1:1 – 1:12) till ca 85 miljarder kronor 2025. Detta motsvarar enligt Värnkraft, räknat i 2019 års prisnivå, 1,5 % av BNP 2025.

Moderaternas förslag är det samma som regeringens för åren 2021 – 2025 där partiet vill se ytterligare 5 miljarder per år under 5 år. Men, Moderaterna vill också se en så kallad värdesäkring om 3,8 miljarder kronor för perioden vilket gör att tillskottet för 2025 skulle uppgå till totalt 28,8 miljarder kronor extra jämfört med 2020 (de totala försvarsutgifterna för militära försvaret under året 2025 skulle uppgå till ungefär 88,8 miljarder kronor). Dessutom vill Moderaterna utöver detta tillskott skjuta till ytterligare 5 miljarder kronor för åren 2026 respektive 2027. Sammanräknat för perioden 2021 – 2027 skulle alltså summan av Moderaternas tillskott bli 38,8 miljarder kronor. Moderaternas långsiktiga mål är att försvarsanslaget ska utgöra ca 2 % av BNP år 2030

Sverigedemokraterna står också bakom Värnkrafts finansiering under åren 2021 – 2025 om 5 miljarder extra per år, samt en värdesäkring för perioden om 3,8 miljarder kronor. Alltså totalt tillskott för perioden om 28,8 miljarder kronor. Detta gör att försvarsutgifterna för 2025 skulle uppgå till ungefär 88,8 miljarder kronor (en ökning med totalt 28,8 miljarder kronor). För perioden efter inriktningsperioden har partiet också föreslagit extra tillskott för åren 2026, 2027 och 2028 med det långsiktiga målet att försvarsanslaget ska utgöra 2 % av BNP år 2030. Samt en eventuell kortsiktig höjning till 2,5 % av BNP under en begränsad tid.

Centerpartiet har ställt sig bakom Värnkrafts nivå om 5 miljarder kronor extra för inriktningsperioden, 2021–2025. Men, partiet har också signalerat att extra tillskott kommer krävas för åren 2026 och 2027. Däremot har partiet i nuläget inte kommunicerat storleken på de tillskott partiet vill se. Centerpartiet vill att Sverige på längre sikt ska satsa 2 % av BNP på försvarsutgifter.

Vänsterpartiet har valt att i nuläget inte kommunicera en önskad anslagsnivå. Istället har partiet hänvisat till ordinarie budgetprocess i riksdagen. Denna process påbörjas i och med att regeringen inkommer till riksdagen med budgetpropositionen för kommande budgetår, vanligtvis i november. Då får respektive parti möjlighet att inkomma med en så kallad skuggbudget och på det sättet svara på regeringens budgetförslag.

Kristdemokraterna har ställt liknande krav som Moderaterna, alltså 5 miljarder kronor ytterligare för perioden 2021 – 2025 plus en priskompensation om totalt 3,8 miljarder kronor för samma period. Partiet vill också att försvarsutgifterna 2030 ska uppgå till 2 % av BNP. För att driva denna utveckling har partiet föreslagit att säkra inriktningen för åren 2026 och 2027 i samband med årets försvarsbeslut.

Betänkandet Värnkraft finns att läsa här. Respektive partis syn på försvarets utveckling finns att läsa mer om här.

Liberalerna har tillfrågats om sin hållning i förhandlingarna.

David Bruhn
Programansvarig försvarspolitik

Dela

Relaterat material