Norden, EU och världen har förändrats på kort tid, inte minst till följd av Rysslands ökade aggression och dess invasionskrig mot Ukraina. Under några års tid har svensk försvarspolitik lagts om och Sverige och Försvarsmakten bygger nu försvarsförmåga i hög takt.[1]

Det svenska försvaret är en produkt av den samlade svenska politiken, omvärldshändelser och samarbeten under mycket lång tid tillbaka. Detta medför att svenskt försvar kommer att förändras kommande decennium och Försvarsmakten samt de andra försvarsmyndigheterna står inför tämligen stora förändringar såväl i närtid som på längre sikt.

Men, hur ser svensk försvarsmakt ut idag med de resurser vi i nuläget har tillgång till? Hur många soldater har Sverige och hur står sig vårt försvar i en internationell jämförelse?

Det förändrade omvärldsläget har enligt politikerna förändrat förutsättningarna för hur svenskt försvar ska bedrivas. Från att stå utanför försvarsalliansen NATO till att istället söka medlemskap. Från att för bara ett par år sedan vara överens om att lägga 1,5 % av BNP på försvarsutgifter tidigast 2025 till att vi ska nå 2 % av BNP “så snart det är praktiskt möjligt” och från att inte exportera försvarsmateriel till ett krigförande land till att så faktiskt göra. Omvälvande förändringar i svensk försvarspolitik har skett på mycket kort tid. Detta har också förändrat förutsättningarna för svenskt försvar och alla involverade parter.

Artikeln gör inget anspråk på att vara komplett i meningen att alla berörda och viktiga aktörer eller aspekter är med. Artikeln syftar endast till att just lyfta några aspekter bland flera för att påvisa hur läget ser ut idag och var svensk försvarsförmåga är på väg.

Personal

I Försvarsmakten finns idag totalt 9400 yrkesofficerare, 5100 kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän. Räknas civil personal in finns totalt 23 600 som jobbar inom Försvarsmakten på daglig basis. Lägger man därtill Hemvärnet och tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän samt reservofficerare är den totala summan 54 900 personer.[2]

Bedömningen är att krigsorganisationen behöver uppgå till 90 000 anställda, detta inkluderar hemvärn och civilanställda utöver uniformerad Försvarsmaktspersonal.[3] För att nå detta mål utökas antalet värnpliktiga succesivt för att år 2024 nå 8000 per år.

Inom armén finns en förbandsstruktur där man delar in antalet soldater enligt:

Inom armén ska så kallad divisionsledningsförmåga införas för att kunna ”kraftsamlas i en operativ riktning samtidigt som fler brigader möjliggör att armén initialt kan utgångsgrupperas för att kunna möta ett väpnat angrepp i flera geografiska riktningar samtidigt. Divisionsledningsnivån förbättrar också avsevärt möjligheterna till samordning med eventuellt tillkommande markförband från tredje part.”[4]

Indelningen inom marinen och flygvapnet ser annorlunda ut mot inom armén.

Materiel

Att skapa militär förmåga är en komplex process. En beståndsdel i denna process är såklart materiel. Materiel kan, rätt nyttjad, skapa förmågor likväl som den såklart också kan vara en begränsande faktor, till exempel om den saknar ammunition, reservdelar eller nyttjas fel. Svensk försvarsmakt har en lång rad system för mark, luft och sjö. I ett så komplext system som en försvarsmakt utgör är alla delar viktiga. Såväl logistik som vapensystem. Bland de system som ofta omnämns finns såklart Gripen 39 (av vilka Sverige ska ha drygt 90 st), Luftvärnssystem 103 (Patriot, Sverige har beställt fyra eldenheter), Stridsfordon 90 (CV90) och Visbykorvetterna (Sverige har 5 st). Detta är viktiga och vissa av dem, toppmoderna system. Samtidigt ska vi inte glömma att alla system utgör en viktig, ibland avgörande, kugge i maskineriet. Till exempel måste logistiken fungera varför lastbilar är väsentliga (såväl som andra logistiksystem). Ingenjörsförband och deras broläggningsförmåga är väsentlig och så vidare. Således kan inte ett system nödvändigtvis sägas spela en viktigare roll än ett annat. Det är helheten som är avgörande, och kanske framför allt, att helheten är samövad och fungerar som en helhet.

Försvarsmakten står inför relativt stora anskaffningar. Bland annat ska omfattande mängder av mängdmateriel så som lastbilar och ledningsfordon anskaffas. Marinen ska anskaffa två nya ytstridsfartyg och flygvapnet är i början av processen att ta emot nya Gripen E som kommer komplettera befintliga Gripen C systemet. Gripen namnges med varannan bokstav: A, C och E där mellanvarande bokstäver är utbildningsversionen. Gripen D är alltså en utbildningsversion av gripen C.

Ekonomi

Under de senaste åren har Sveriges försvarsbudget varit livligt debatterad. Till exempel skapade frågan turbulens när senaste försvarsberedningen presenterade sin rapport som inledningsvis inte antogs i sin helhet på grund av oenigheter om finansieringen, som vid det tillfället sades skulle komma upp i 1,5 % av BNP vid inriktningsperiodens utgång, 2025.

Givet det instabila omvärldsläget tog Regeringen ett nytt initiativ och aviserade i mars i år att försvarsanslaget ska utökas till 2 % av BNP. Detta ska göras när det praktiskt är möjligt och troligen är detta något eller ett par år innan 2030. Det är dock inte en helt enkel sak att avgöra hur mycket 2 % av BNP är. Detta på grund av att alla länder inte nödvändigtvis redovisar sina utgifter på samma sätt. Därutöver har NATO en standard för hur utgifterna ska redovisas. För att detta ska bli rätt givet Sveriges NATO-ansökan har regeringen gett Ekonomistyrningsverket i uppgift att utveckla en metod för att klassificera och beräkna försvarsutgifter i enlighet med NATO-standard.

Nya regementen

Försvarsmakten ska också växa i antalet regementen och flygflottiljer räknat. Under 2021 påbörjades processen med att etablera fem nya regementen i Arvidsjaur (K 4), Göteborg (Amf 4), Uppsala (F 16), Falun (I 13), Sollefteå/Östersund (I 21) samt Kristinehamn (A 9). Innan dessa är färdigställda och producerar den förmåga politikerna beställt kommer det ta ett antal år.

Svensk försvarsförmåga relativt andra länder

Att på något sätt jämföra militär förmåga i relation till andra länder är svårt och blir sällan rättvisande. Vad som dock går att konstatera är att militär förmåga inte längre byggs ensam. Militär förmåga byggs tillsammans med andra likasinnade aktörer. Att kunna bygga militär förmåga i syfte att avskräcka har också bevisats nödvändigt i och med Rysslands invasionskrig mot Ukraina. Därför skalar Sverige upp sitt försvar och har ansökt om NATO-medlemskap. Hotbilden idag är så komplex att ett enskilt land behöver andra länders hjälp för att kunna försvara sig på alla fronter och i detta är militära hot endast en del. Hela skalan måste finnas med i den förmågeuppbyggnad samhället genomgår. I denna skala finns hot mot kritisk infrastruktur, pandemier, klimatförändringar och en rad andra delar. För att kunna möta framtiden behöver såväl hot som utmaningar mötas gemensamt.

Mer information

Vad innebär det att vara NATO-allierad?

Hur påverkar Natomedlemskapet svenskt försvar?

Tre försvarsgrenar, en riktning – Folk och Försvar möter försvarsgrenscheferna

Källhänvisningar

[1] Värnkraft – Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021-2025. Ds 2019:8, sid 148

[2] Försvarsmakten, https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/om-var-organisation/personalsiffror/, 31/12 2021.

[3] Värnkraft – Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021-2025, Ds 2019:8, sid 228

[4] Värnkraft – Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021-2025, Ds 2019:8, sid 166

David Bruhn
Programansvarig försvarspolitik