Försvars- och säkerhetsakademin är en utbildning för unga medlemmar i Folk och Försvars medlemsorganisationer som syftar till att ge deltagarna fördjupad och nyanserad kunskap om nationella och internationella säkerhetsfrågor. Genom föreläsningar, workshop och studiebesök är utbildningen en plattform för lärande och diskussion om frågor rörande bland annat fred, frihet och demokrati. I fredags fick deltagarna lyssna till representanter från utrikesdepartementet som talade om svensk utrikespolitik. På grund av den rådande situationen med covid19 genomfördes träffen digitalt.  

Karolina Hedström, enheten för konfliktfrågor och humanitär politik, inledde dagen med att ge en överblick av utrikesdepartementets struktur. Hon gav också en kort genomgång av hur UD med anledning av covid-19 arbetar med att få hem svenskar utomlands och med att hantera de internationella konsekvenserna som kan följa efter krisen.  

Magnus Nilsson, utrikesministerns stabschef, tog sedan ordet för att tala om svenska prioriteringar i utrikes- och säkerhetspolitiken. Magnus förklarade att det grundläggande syftet med svensk utrikespolitik är att skapa trygghet i Sverige och i vår omvärld. Han poängterade också att EU är Sveriges viktigaste säkerhetspolitiska arena och att det för Sverige är av stor vikt att den europeiska säkerhetsordningen upprätthålls. Diskussionen med deltagarna handlade till stor del om hur covid-19 kan påverka svenska samarbeten och säkerhetspolitiska spänningar i till exempel Mellanöstern.   

Deltagarna fick sedan lyssna till Ola Engdahl som är ämnesråd vid enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt. Hans föreläsning gav deltagarna en introduktion till vad folkrätt är, folkrättens aktörer samt internationell humanitär rätt – också känt som krigets lagar 

Tredje föreläsningen för dagen fokuserade på EU:s och Sveriges gemensamma säkerhetspolitik där deltagarna fick träffa Julius Liljeström, enhetschef för europeisk säkerhetspolitik och Jessica Svärdström, tillförordnad enhetschef vid Europakorrespondentenheten. Föreläsningen berörde bland annat Sveriges kommande ordförandeskap Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) samt EU:s arbete med anti-terrorism och hybrid- och cyberhot. 

Efter lunch tog Martina Quick från enheten för Östeuropa och Centralasien vid och talade om Ryssland, Kaukasus och Georgien. Deltagarna fick en redogörelse för drivkrafter bakom det ryska utrikespolitiska agerandet och hur det påverkas av landets interna utveckling. Quick beskrev också bakgrunden till upptrappningen i Georgien 2008 och talade om Rysslands relation till de två utbrytarregionerna Abchazien och Sydossetien. Slutligen togs också Sveriges hantering av Ryssland upp och Martina menade att den sker i två spår: dels genom principfasthet dels genom öppenhet och dialog. Sverige måste stå upp för folkrätten och kräva att Ryssland respekterar den europeiska säkerhetsordningen, men samtidigt är det av vikt att upprätthålla diplomatiska relationer och samarbeten.   

Rubriken för dagens sista föreläsning löd ”Diplomati som första försvarslinje” och genomfördes av Carl Skau – enhetschef vid enheten för konfliktfrågor och humanitär politik. Under föreläsningen förklarade Skau varför det för svensk säkerhet är viktigt att vi engagerar oss i förhandlingar och internationella organisationer. Då Skau var ambassadör och ansvarig för Sveriges arbeti FN:s säkerhetsråd under 2017–2018 lät han deltagarna ta del av hans reflektioner från sin och Sveriges tid i rådet. Bland annat konstaterade Skau att Sverige fick större genomslag än väntat och menade att Sveriges konsekventa hållning vad gäller mänskliga rättigheter och humanitära principer var en del av framgångsreceptet.   

Dagen avslutades med en gemensam diskussion där deltagarna fick kommentera och reflektera över dagens föreläsningar. Trots att utbildningen skedde på distans upplevde deltagarna att de fick ta del av flera olika perspektiv om Sveriges utrikespolitiska strategier och prioriteringar.  

Amanda Lindell
Praktikant

Dela