Artiklar

Publicerat: 2020-08-21

Framtidens civila försvar – perspektiv från Miljöpartiet

Inför höstens försvarsbeslut har Folk och Försvar erbjudit alla partier som är representerade i Försvarsberedningen att skriva varsin artikel med sina perspektiv på framtidens civila försvar. I den här artikeln skriver Janine Alm Ericson och Elisabeth Falkhaven från Miljöpartiet de gröna om deras tankar kring den civila komponenten av totalförsvaret.

Det civila försvaret har varit en viktig säkerhetspolitisk fråga för Miljöpartiet under lång tid. Stärker vi förmågan att motstå allvarliga störningar i samhällets funktionalitet kommer vi att vara bättre förberedda att hantera kriser och katastrofer. Samtidigt bygger vi en solid grund för totalförsvarets krigsavhållande förmåga. Investeringar i det civila försvaret är en god försäkring som kommer vara till stor nytta också i kristider.

Under 1990-talet avvecklades stora delar av det civila försvaret i sin dåvarande form. Sedan dess har vårt sätt att kommunicera och organisera samhället förändrats i grunden där internet och frihandel har varit tydligt pådrivande faktorer. Sveriges förmåga till självförsörjning av livsmedel, läkemedel och många andra produkter har minskat betydligt och behovet av att kunna exportera och importera olika produkter har ökat, liksom beroendet av el i stort.  Många verksamheter som tidigare låg under statligt ansvar är privatiserade. Vi har gått mot ett “just in time”-samhälle där lagerhållning framförallt ses som en kostnad och inom flera samhällsviktiga områden finns ingen som har ett övergripande ansvar att lagerhålla eller styra så att det finns tillräckliga resurser och personal på rätt plats vid rätt tillfälle.

Det pågår nu planering och uppbyggnad av ett nytt civilt försvar. När vi gröna bygger upp det civila försvaret, ser vi att vi behöver ta hänsyn till hur världen kommer att förändras under åtminstone de närmaste två decennierna. Vi vet att det krävs en mycket stor omställning av samhället fram till 2040 för att klara målen i Parisavtalet. Vi vet också att klimatförändringarnas effekter kommer att vara märkbara överallt på planeten och påverka mycket, även här hos oss.

De sammantagna prioriteringarna i utbyggnaden av totalförsvaret bör därför inriktas på att snabbt höja förmågan att klara kriser. Enligt Försvarsberedningens beräkningar i Motståndskraft krävs det drygt fyra miljarder årligen för att bygga upp det civila försvaret. Miljöpartiet anser att detta område kräver stora satsningar. Vi kan inte göra allt på en gång men vi behöver arbeta snabbt och målmedvetet. Att säkerställa en nödvändig och rimlig försörjning av livsmedel, dricksvatten, energi och läkemedel är avgörande för att upprätthålla förmågan inom totalförsvaret. En försörjningsberedskap behöver byggas upp och självförsörjning av livsmedel är viktig att beakta i det arbetet. Idag är många fler varor och tjänster som tillhandahålls av näringslivet beroende av teknik och kunskap från andra delar av världen än vad som var fallet under kalla kriget. Det krävs alltså att vi lyckas organisera offentlig sektor och näringsliv som ansvarstagande parter i ett civilt försvar.

Politiskt är det en rad frågor som behöver prioriteras för ett robust samhälle rustat för kriser, ex:

1. Vi behöver påskynda omställningen av elnätet och samplanera utbyggnad av reservkraft och resurser för stabilitet i det fossilfria elsystemet så att Ö-drift kan uppnås samtidigt.

2. Säkra IT-system blir allt viktigare för skydd av alla samhällets system. Arbetet är inlett med att skapa ett nationellt cybersäkerhetscenter.

3. Jordbruket behöver ställas om till fossilfritt, drivmedlen produceras inhemskt samtidigt som vi måste sluta bygga på åkermark för att ha förmåga till försörjning av livsmedel. Hela livsmedelskedjan bör säkras upp, från primärproducent till färdig produkt. Att se till behovet av regional självförsörjningsförmåga och att tillse att fiskbestånden i haven kan återhämta sig så att fisket kan bidra till landets livsmedelsförsörjning i krig och kris kan visa sig bli värdefullt.

4. Skyddade vattentäkter, möjlighet till manuell drift av vattenverk och färdigställda reservvattentäkter är viktigt för att kunna upprätthålla dricksvattenförsörjningen. Och med erfarenheter från sommaren 2018 behöver vi säkra enskilda vattentäkter för djurhållningen.

5. Att säkerställa fungerande transportförsörjning av gods och personer i hela landet är avgörande för uthålligheten.

6. Flera viktiga åtgärder behöver genomföras vad gäller det psykologiska försvaret. Självklart måste svenska myndigheter fortsatt vara bra på att identifiera och möta påverkanskampanjer och neutralisera propagandakampanjer. Vi behöver också ett bättre skydd för och möjlighet att stoppa överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet som kan skada Sveriges säkerhet.

7. Under skogsbränderna 2014 och 2018 blev det tydligt att brister i organisation och beredskap gjorde det svårare att bekämpa bränderna, det är viktigt att det avhjälps och den utredning som nu genomförs kommer att visa på möjliga vägar framåt för det arbetet. Vi behöver säkerställa att räddningstjänsten har resurser som krävs för att hantera civila kriser.

Vi märker i den krisen vi är inne i nu att vård och omsorg effektiviserats och skalats ner i alltför stor omfattning, kanske speciellt inom äldrevården, med otrygga timanställningar, slimmade tidsscheman och många besök som ska hinnas med på en dag. Det visar att sjukvården behöver stärkas och vi behöver skärpa kraven, både av tillräcklig kapacitet och av tillgång till läkemedel och sjukvårdsmaterial.

I ett brett säkerhetstänk ingår också skydd av demokratin. Fria medier är av stor vikt för ett demokratiskt samhälle. Inte minst public service och traditionella medier är under starkt omvandlingstryck. Intäkterna från annat än presstöd minskar drastiskt.

Särskilt utsatta områden där skjutningar och kriminella nätverk är vanligare

kräver ett antal olika och uthålliga insatser från flera samhällsaktörer och ett intensifierat arbete för att motverka förekomsten av illegala vapen och sprängämnen. Men vi behöver också arbeta mer med förebyggande insatser i tidig ålder genom att främja jämställdhet, jämlikhet, motverka utanförskap och fattigdom och arbeta för delaktighet för alla i samhället. Det är viktigt för att kunna stå emot intolerans och diskriminering.

En avgörande resurs i hela arbetet med att stärka det civila försvaret är de frivilliga försvarsorganisationerna. Människor som själva valt att ställa upp, utbilda sig och organisera sig för att kunna vara behjälpliga inom olika områden när samhället kallar. Vi behöver öka stödet till frivilliga försvarsorganisationerna så att de kan fortsätta med sitt ovärderliga arbete och utbilda fler frivilliga som kan rycka in i sjukvård och räddningstjänst när nöden kräver.  Ett motståndskraftigt samhälle kräver noggranna förberedelser, tillräckliga resurser och en handlingskraftig och väl förberedd befolkning.

Janine Alm Ericson,
Utrikespolitisk talesperson (MP)

Elisabeth Falkhaven,
Försvarspolitisk talesperson (MP)

Relaterat material