I samband med de pågående försvarsförhandlingarna har Folk och Försvar erbjudit alla partier som är representerade i Försvarsberedningen att skriva varsin artikel med sina perspektiv på de pågående samtalen och deras syn på framtidens försvar. I den här artikeln skriver Niklas Karlsson från Socialdemokraterna om sina tankar om nästa försvarsbeslut.

Demokratins landvinningar under 1990- och början på 2000-talen gav hopp om en ny, fredligare värld. Diktaturer föll, rättsstatens principer vann mark och mänskliga fri- och rättigheter omfattade fler människor. Kalla kriget var äntligen slut.   

Hoppet om evig fred och förbrödring formade politiken, i Sverige och i omvärlden. Internationellt samarbete stärktes, militärt och civilt försvar rustades ned och nyliberala politiska och ekonomiska doktriner formade samhälls- och privatliv. Stora delar av välfärden privatiserades i snabb takt. Marknadens principer om on demand, just in time och lean production tillämpades också på kollektiva nyttigheter. Även totalförsvaret drabbades och ersattes med en krisberedskapsprincip. Förmågan av att upprätthålla kritiska samhällsfunktioner på låga nivåer över tid avskaffades. 

Idag ser världen annorlunda ut. Hoppet om den eviga freden är borta. Auktoritära stater vinner terräng, nationalism och populism firar triumfer och upprustningspolitiken är tillbaka. Den oroande utvecklingen i vårt närområde med händelserna i Georgien 2008, Rysslands annektering av Krim och striderna i östra Ukraina gör att hoten mot Sverige ökat i sådan omfattning att Försvarsberedningen i sina rapporter skriver att ”ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas”. 

Försvarsberedningens säkerhetspolitiska bedömningar står sig i allt väsentligt fortfarande. Mycket tyder på att den rådande coronakrisen får omvälvande geoekonomiska, geopolitiska och geostrategiska konsekvenser även om något trendbrott sannolikt inte är att räkna med. Krisen blir en global katalysator. Att fortsätta bygga militär förmåga är därför viktigt med tanke på det över tid försämrade säkerhetspolitiska läget. 

Militära förmågan ökar 

Sedan 2015 har regeringen stärkt försvaret med åtskilliga miljarder. Återaktiveringen av värnplikten var kanske det enskilt viktigaste beslutet för att stärka folkförankringen och viljan att försvara vårt land. Den politisk uppgörelse mellan S, MP, C, L ligger till grund för fortsatt tillväxt fram till 2025 där anslagen till det militära försvaret ökar med 40 procent, motsvarande 25 miljarder kronor. Under perioden tillförs det militära försvaret totalt 75 miljarder kronor. Det är den största satsningen på det militära försvaret sedan 1950-talet. Försvarsberedningens förslag ska genomföras på ett sätt som ryms inom den överenskomna ekonomiska ramen. Försvarssatsningarna fram till 2025 står orubbade. 

Krigsorganisationen ska utökas från idag 60 000 befattningar till 90 000, antalet värnpliktiga ska öka till 8 000 per år. Antalet förband i framförallt armén ska utökas och funktioner för logistik och ledning ska förstärkas.  

I förhållande till Försvarsmaktens yttrande på Försvarsberedningens rapport måste ytterligare medel tillföras för att påskynda uppbyggnaden av arméns brigader – nya artilleripjäser, eldhandvapen, ammunition, lastbilar, fordon och personlig utrustning liksom uppgradering av både stridsfordon och stridsvagnar. Satsningen på Gotland ska fortsätta med bland annat artilleri, lednings- och underhållsresurser. Norrlands dragonregemente, K 4, i Arvidsjaur ska åter bli en egen organisationsenhet. Vi är beredda att föreslå ytterligare etablering av ny regementsverksamhet. Hemvärnet ska tillföras fordon, mörkermateriel och sensorer.  

För marinens del vill vi underhålla och uppgradera våra fem korvetter med robotluftvärn, nya sjömålsrobotar och ubåtsjakttorpeder. Antalet ubåtar ska utökas från 4 till 5. Vi ska påbörja arbetet med att anskaffa två nya ytstridsfartyg, Älvsborgs amfibieregemente, Amf 4, i Göteborg ska återinrättas med en ny amfibiebataljon, inköp och anskaffning av nya stridsbåtar och nytt buret luftvärn ska påbörjas. Ubåtsjaktförmågan ska stärkas. 

De sex stridsflygdivisionerna vidmakthålls och vi behåller den äldre JAS 39 C/D versionen parallellt med att den nya JAS 39 E förbandssätts. Vi markerar de stora möjligheter som ett finskt köp av JAS Gripen skulle ge för det operativa samarbetet. Åtgärder för att stärka flygvapnets basorganisation och spridning på flygbaser, nya sensorer och ny luftburen stridslednings- och luftbevakningscentral är andra satsningar som genomförs eller påbörjas. Upplands flygflottilj, F 16, återetableras.  

Dessa stora ekonomiska satsningar och investeringar innebär en reell militär förmågeökning. 

Totalförsvarstanken inkluderar civil beredskap 

Om Rysslands olagliga annektering av Krim och ockupation av östra Ukraina slutligen avgjorde Sveriges behov av att kraftigt höja ambitionerna för vårt militära försvar, markerar coronakrisen nödvändigheten att på motsvarande sätt stärka vår civila beredskap. Kriser kommer att drabba Sverige. Problemet är att vi inte vet exakt var, när eller hur. Därför måste vår generella beredskap höjas samtidigt som vi måste orka prioritera. 

Under en allvarlig kris finns risk för störningar i de normala handelsflödena. Produktion kanske avstannar eller, vilket vi sett exempel på under coronakrisen, stater agerar i egenintresse och inför handelsrestriktioner på efterfrågad utrustning. En viktig del i arbetet med den återupptagna totalförsvarsplaneringen måste därför vara förmågan att lagra och i viss mån säkerställa egen produktion av strategiskt viktiga produkter. I linje med försvarsberedningens förslag måste konkreta steg tas för att minska Sveriges sårbarheter. För det krävs ekonomiska tillskott, anpassad lagstiftning och omsorg om viktig svensk industri. Läkemedelsproduktion, livsmedelsförsörjning, tillgång till drivmedel och energi är sådana områden, liksom kompetensen att underhålla försvarets materiel och upprätthålla samhällskritisk infrastruktur. 

Försörjningstrygghet är allas angelägenhet. Stat, samhällsliv och näringsliv måste ta gemensamt ansvar och gå hand i hand. Goda exempel ska kopieras och anpassas efter våra förhållanden. Finland har under lång tid lagt stor vikt vid försörjningsberedskap och förmågan att underhålla sina system. Här kan Sverige lära sig mycket, både i sättet att organisera sig och finansiering. Särskilt bör deras så kallade Försörjningsberedskapscentral studeras, som har till uppgift att planera och operativt genomföra upprätthållandet och utvecklingen av landets beredskap. 

Den rådande pandemikrisen innebär mycket stora påfrestning för samhället och hela statsekonomin. Det vi ser framför oss är sjunkande BNP, ökad arbetslöshet och en stor osäkerhet om hur den ekonomiska situationen kommer att se ut under kommande år.  Pandemins konsekvenser går idag inte att överblicka och detta går inte att bortse ifrån i planeringen av den nationella statsekonomin. 

Trots den osäkra ekonomiska utvecklingen står vi fast vid den politiska överenskommelsen om 25 miljarder mer till försvaret fram till 2025. Vi föreslår en kontrollstation i januari 2023 då de ekonomiska konsekvenserna av Coronapandemin är kända. Då kan det nya försvarsbeslutets genomförande följas upp, eventuella satsningar efter 2025 diskuteras och nya politiska överenskommelser slutas. Vi kommer ta ansvar för försvarets ekonomi i en stabil statsekonomin, utan att ge avkall på att stärka det svenska totalförsvaret och vårt samhälle motståndskraft.  

Niklas Karlsson 

Vice ordförande Försvarsutskottet, ordförande Försvarsberedningen (S)