FOTO: GUNNAR CREUTZ/WIKIMEDIA COMMONS
Opinion

Publicerat: 2015-08-17

Frivilliga i krisberedskapen

En av de frågor som aktualiserades i samband med hanteringen av skogsbranden i Västmanland sommaren 2014 var den om frivilligkrafternas roll i krisberedskapen, och då både de på förhand organiserade och de som spontant dök upp för att hjälpa till efter bästa förmåga. Ett år efter frivilliginsatsens avslutande redovisar Andreas Weiborn slutsatser från en genomförd utvärdering, och lägger förslag för framtiden.

För ett år sedan avslutade de Frivilliga Resursgrupperna (FRG) sin insats i Ramnäs vid skogsbranden i Västmanland. I ett tidigare inlägg hos Folk och Försvar har jag i nära tid efter insatsens beskrivit mina reflektioner. I inlägget beskrev jag insatsen som en milstolpe i svensk krishantering genom att både FRG och Civilsamhällets resurser användes.

Efter insatsen har FRG Västerås genomfört en utvärdering av gruppens insats under skogsbranden. Utvärderingen genomfördes av Christopher Forsberg och undertecknad under hösten 2014 och delar av första kvartalet av 2015. Utvärderingen presenterades i en rapport under våren 2015, och har fått ett bra och positivt bemötande från flera olika aktörer. Min förhoppning är att de förslag och lärdomar som presenteras i den bidrar till utveckling av konceptet FRG och svensk krishantering.

Utvärderingen tar sin utgångspunkt i gruppens erfarenheter och lärdomar från insatsen vid skogsbranden.  Lärdomarna syftar sedan till att bidra till utveckling och förbättringar. I ett större perspektiv ska den sprida lärdomar och erfarenheter till andra FRG-grupper och krisberedskapsaktörer i Sverige för att visa på styrkor, brister och förbättringsrekommendationer för konceptet FRG.

Vad gäller samverkan, ansvar och ledning så fanns det i början av insatsen en bra lägesbild över de frivilliga resursgruppernas insats, men från det att Länsstyrelsen tog över ansvaret och insatsen växte,  försvann tidigare kontakter med uppdragsgivaren och FRG gick då från att ha en aktiv ledning till att ha en passiv ledning. Vidare växte insatsen för FRG då flera grupper anslöt. Avsaknaden av en gemensam ledning genom en FRG-stab bidrog, tillsammans med den passiva ledningen, att de olika grupperna började arbeta på sina egna håll. Detta förändrades dock när FRG den 11 augusti 2014 blev en funktion i samverkansstaben och därigenom fick en funktionsrepresentant. Därefter blev lägesbilden över den totala insatsen och samverkan betydligt bättre.

Det har i efterhand kommit synpunkter från gruppens medlemmar att arbetspassen var allt för långa och att ett tak för hur länge man fick arbeta per dag hade varit nödvändigt. Vidare var det en svår avvägning att göra då det inte fanns tillräcklig med personal. Om en medlem ville  arbeta längre än 8 timmar var det av stor betydelse för gruppens arbete – detta i relation till svårigheten i att kunna göra en bedömning över hur långvarig insatsen skulle komma att bli.

Inom området kommunikation konstaterades det att gruppens Facebook-sida fungerade bra för extern kommunikation och FRG Västerås fick i efterhand beröm för det. Internt kunde FRG Västerås ha använt sig av befintligt krissystem för kommunikation om vad som hände och lägesbilder. Genom större delen av insatsen var media närvarande och FRG fick ett bra bemötande och en god relation med media men i utvärderingen väcks frågeställning i vilken grad media ska tillåtas att vara närvarande. Det med hänsyn till professionellas och annan personals möjligheter till återhämtning samt förmåga att kunna arbeta ostört. Vidare konstaterades det att FRG i framtiden bör ha personal som är utbildade i att kunna möta och hantera media.

Spontanfrivilliga/e-spontanfrivilliga hade en stor betydelse under branden. När FRG sakande vissa sak-kompetenser tog FRG in spontanfrivilliga för att stödja och hjälpa till. Med det digitala samhälle som vi lever i idag får vi inte bortse från kraften i sociala medier. Detta gör att alla kan hjälpa till som har tillgång till internet. Genom att finnas tillgänglig i sociala medier kan FRG ta till vara på denna kraft, vilket de också gjorde genom samverkan i en Facebook-grupp.

Vidare kan utvärderingen konstatera att FRG Västerås gjorde fel när de tog direktkontakt med representanter för annan FRG. Kontakterna och utlarmningen av andra grupper borde i början av insatsen ha förmedlats genom Västerås stads ansvariga personal. Från det att Länsstyrelsen tog över ansvaret för insatsen borde utlarmningen av andra grupper ha skett genom en stabsfunktion mot respektive ansvarig användare – det i syfte att skapa en tydlighet i hur utlarmning av grupperna skulle ske samt säkerställa ansvarsförhållande och avtal. I Västmanland pågår det idag ett arbete med att skapa en överenskommelse som reglerar hur länets kommuner ska kunna larma ut varandras FRG:er. Under hösten kommer även ett arbete i Västmanland påbörjas med att se över FRG-utbildningens innehåll.

De slutsatser och förslag till förbättringar är bland annat att gruppen måste säkerställa kunskap inom livsmedelshantering, då en av de största uppgifterna som FRG hade var att hantera livsmedel, vilket ställer krav på så väl kunskap och förmåga att hantera livsmedel korrekt. Vidare kom FRG att möta olika koordinatsystem från insatsens olika aktörer. De problem som då uppkom löstes efter hand, men en erfarenhet är att gruppen måste bli bättre på att kunna hantera koordinater utan stöd från GPS-enheter. En annan förmåga som FRG saknade var lednings- och stabsmetodik och efter skogsbranden har ansvariga och ledare genomgått utbildning inom området. Det är även planerat att flera ska genomgå dessa utbildningar framöver. Detsamma gäller även inom området stabs- och informationsstöd.

För hela konceptet FRG lämnar utvärderingen förslag till utveckling. För att FRG ska kunna bli en naturlig del i krishanteringen är det viktigt att FRG använder sig av samma språk som krishanteringssystemets övriga aktörer. Därför föreslås att det ska finnas en MSB-utbildning för FRG som bygger på MSB:s projekt Ledning och samverkan. Vidare föreslår utvärderingen att MSB på lång sikt ska införa en nationell FRG tjänsteman i beredskap som ska kunna stödja aktörer, under en samhällsstörning, att larma ut och koordinera FRG:er eller andra frivilliga resurser.

Efter skogsbranden noterades det att olika FRG:er hade olika avtalslösningar med sina respektive avnämare. Även om det är respektive kommun som bestämmer bör det finnas förslag till olika typer av standarder för FRG, inte minst kring ersättning. Utvärderingens rekommendation är att FRG:er bör följa aktuellt RIB-avtal. I höst presenterar MSB sin guide för frivilligresurser och förhoppningsvis kommer det att hjälpa till att bringa klarhet inom området.

Frågor som samordning och utveckling av FRG bör ske i enlighet med krishanteringssystemets uppbyggnad – det i syfte att främja den vardagliga samverkan inom de lokala, regionala och nationella nivåerna inom krishanteringssystemet, samt anpassas efter dessa nivåers behov. För att främja samverkan över länsgränser och utveckla FRG nationellt rekommenderar utvärderingen att Frivilliga Försvarsorganisationernas Samarbetskommitté (FOS) tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och MSB skapar ett nationellt forum/nätverk för FRG. Konceptet bör även fortsättningsvis vara ämnat för kommuner men FRG:s uppbyggnad bör utgå från de tre nivåerna: lokal, regional och nationell. Att ha detta tankesätt kan komma att underlätta större insatser i framtiden.

Utvärderingen menar också att FRG bör ges tillgång till egna talgrupper i kommunikationssystemet RAKEL och få tillgång till WIS. dels för att kunna logga själv vid en insats, dels för att kunna ta del av andra organisationers information och logga åt andra organisationer.

Debatten om frivillighetens roll i svensk krishantering bör utgå från avnämarnas behov och intressen, men den måste också beakta och ta hänsyn till frivillighetens kapaciteter och förmågor. För konceptet FRG:s framtida utveckling bör de 18 frivilliga försvarsorganisationerna i FOS bli ännu mer delaktiga i själva utvecklingen av konceptet. Inom FOS finns det många kompetenser och erfarenheter som går att omsätta inom civil krisberedskap. Det kan vara övningar eller utbildningar inom såväl första hjälpen till kommunikation, säker logistik eller hantering av livsmedel. Därför bör FOS gemensamt ta ett högre ansvar för konceptets fortsatta utveckling på den lokala, regionala och den nationella nivån. Precis som för ett drygt år sedan är min uppfattning att frivillighet och FRG har en roll att fylla i framtidens krishantering vid samhällsstörningar.

Andreas Weiborn
Utvärderingsansvarig för FRG Västerås av insatsen under skogsbranden i Västmanland 2014.

Hela utvärderingen hittar du här.

Relaterat material