Artiklar

Publicerat: 2021-07-09

Har vår tillit blivit en börda? Ett vapen mot oss?

Denna text är skriven av Pasi Huikuri, en av deltagarna i årets upplaga av Försvars- och Säkerhetsakademin (FOSA). FOSA är en unik och exklusiv spetsutbildning för unga engagerade från Folk och Försvars medlemsorganisationer och deltagarna utgör en viktig del inom Sveriges nutida och framtida säkerhetspolitiska fält. Deltagarnas texter är skrivna utifrån deras egna åsikter och perspektiv kring försvars- och säkerhetspolitik samt samhällets krisberedskap. Pasi Huikuri från MUF skriver i denna artikel om svensk tillit, både som en möjlig börda och tillgång, i en tid av digitalisering och säkerhetshot. 

Sveriges kanske i särklass mest betryggande och värdefulla egenskap är tilliten. Tilliten mellan människor och mellan människor och institutioner. Tillit till institutioner har länge varit en styrka, en egenskap som motverkar skadlig polarisering. En säkerhetspolitiskt negativ trend tillsammans med helt nya former av strider och intrång riskerar istället att göra tilliten till ett vapen.

Sveriges närområde har alltid varit en skådeplats för säkerhetspolitik. I den norra delen av Europa, mellan Nato och Warszawapakten, var Sverige med sin neutralitetspolitik relativt isolerad från andra delar av världen under kalla kriget. Vid sidan av den traditionella maktmätningen mellan Ryssland och väst växer också nya konfliktytor upp mellan Kina och europeiska länder – där Norden är en central skådeplats. Kinas ekonomiska makt och större möjlighet till påtryckningar gör att landet utgör en helt annan spelare än Ryssland. Framförallt deras intresse av Arktis flyttar geopolitiken närmare Sverige. Stormaktspolitiken tar sig också nya former. Det är inte konventionella vapen som passerar gränser, det är inlägg i sociala medier och intrång i digital infrastruktur.

Tilliten till varandra och samhällssystemen testas allt tydligare. Nya digitala kanaler och verktyg har öppnat upp för påverkanskampanjer och desinformation på bred och djup nivå.

Tillit i en digitaliserad samtid

Myndigheternas förmåga att försvara Sverige bygger på att människor i Sverige litar på att den information som förmedlas till dem i tid av kris är sann. Eroderingen av den tilliten sker inte i krigstid, den sker innan den första synliga attacken är inledd.

Tillitens centrala plats i svensk kultur är något som gör sammanhållningen stark i Sverige. Sverige är delvis blind i geopolitiken och risken för påverkan stor i framtiden. Att erodera tilliten är måltavlan för främmande aktörer om de ska genomföra långsiktiga påvekanskampanjer mot Sverige. Det har flera demokratiska länder upplevt, kanske tydligast illustrerat genom Rysslands attack på det amerikanska presidentvalet 2016.

Digitaliseringen i vår samtid öppnar upp för nya sätt att angripa oss. Vad sker om Folkhälsomyndighetens hemsida hackas i en pandemi och sprider falsk information? Om myndigheten för samhällsskydd och beredskap sprider felaktig information i tider av kris eller ”privata” kanaler på sociala medier sprider osanningar? Säkerhetspolisen redovisar i sin årsbok för 2019 hur Sverige fortsatt är utsatt för attacker som alla har dessa exempel som möjliga utfall.

Sverige är på många sätt i framkant i den digitala revolutionen men det innebär också att vi har fler luckor att täppa igen. Försvarets radioanstalt, med uppdraget att testa myndigheternas IT-system vittnar om bristerna. Hos vissa myndigheter tar det bara en timme att ta sig in – och in tar de sig alltid. Vid andra intrång där hemlig information har inhämtats har inte myndigheter eller företag informerats om att de haft intrång. IT-skandalen kring Transportstyrelsen ligger fortfarande i nära till minnes.

När informationen är korrekt är digitaliseringen inget problem. Svenskar sprider vidare informationen lättvindigt då den som delade inlägget är pålitlig eller myndigheten har högt förtroende. När myndighetskanaler kan övertas där de i värsta fall inte är medvetna om intrång blir tilliten till ett vapen. Påverkanskampanjer startar och drivs inte längre hela vägen i mål av främmande makt. Att sprida en osanning som svensk medborgare är inte ett brott, även om det är en del i en påverkanskampanj av främmande makt i syfte att skada Sverige. Utländska aktörer som skjuter över spridningen till inhemska svenska aktörer skapar en distans samtidigt som leveransmetoden blir, ironiskt nog, mer tillförlitlig för mottagarna.

När försvarspolitiken eller det säkerhetspolitiska läget diskuteras illustreras det ofta med vapen vi kan se. Med det är inte längre stridsvagnar eller kryssningsmissiler som främst brukas vid en första attack. Främmande makt använder eroderingen av vår tillit och skadlig polarisering som vapen. En annan bildsättning är ett verktyg för att skapa en större medvetenhet och resistens mot påverkan.

Tillit i geopolitiken

Även i geopolitiken riskerar vår tillit att bli en börda. Europa blir en allt mer perifer del i världen. Den världsordning vi levt i relativt oavbrutet sedan andra världskrigets slut, den liberala, börjar krackelera. Sveriges tillsynes blinda tillit till multilateralismen öppnar för uppenbara problem när den ordningen kanske inte gäller om ett decennium.

Sverige är vana vid att samarbeta med likasinnade länder, rakt sagt demokratier. Andelen fulla demokratier i världen är bara 13,8 procent, de utgör i sin tur bara 8,4 procent av världsbefolkningen. Samarbeta gör man med likasinnade. Likasinnade kräver korrelation mellan nationella intressen, värderingar, ekonomiskt utrymme, maktmedel, strategiska perspektiv och så klart – tillit. Något Sverige inte delar med en bred majoritet av världens länder. Om nu ordningen faller; hur ska Sverige reagera? Vem ska Sverige lita på? Vem går att lita på?

Är tilliten en börda?

Har svenskars tillit blivit en börda i Sverige och i världen? Ja och nej. Tilliten är inte en börda så länge Sverige och alla som bor inom landets gränser förstår att det hela tiden pågår påverkanskampanjer mot Sverige. Det finns aktörer som med uppsåt försöker få medborgare att skada sitt eget land. Större insatser behövs för äldre som inte vuxit upp med en smartphone och unga som har en betydligt större del av sin sociala närvaro på sociala medier. Det handlar inte längre bara om källkritik utan om att förstå de bakomliggande drivkrafterna för att just de budskap människor delar – oavsett om det är ren desinformation eller en påverkanskampanj. Pandemin har gjort att nätet blivit en större plattform när restriktioner hållit människor i sina hem. Det är fler som får sina nyheter och information från nätet och det innebär att mer information kan manipuleras.

Sverige behöver också förstå att världen inte är lika pålitlig som den varit. Saker rör sig snabbare och i mer komplexa mönster. Tillit till det gamla systemet, där allt blir bra till slut, kommer att försätta oss i en maktlös och utsatt situation. Världen uppvisar ett beteende från en tid när tillit inte var en dygd utan en belastning.

Nej, svensk tillit är inte en börda eller ett problem när människor förstår att den används som ett vapen av andra. Informationsflödena är fler och de som består löper större risk för att manipuleras. Sverige är under ständiga påverkansattacker. Begriper svensken det är tilliten ingen börda. Vägen framåt ska kanske i någon mån följa det gamla ryska proverbet: Lita på – men verifiera.

Pasi Huikuri, MUF 

I samband med publicering av denna artikel har Folk och Försvar publicerat tre andra artiklar av FOSA-alumner. De finns här:

Den regelbaserade världsordningen är hotad – kan ett gemensamt europeiskt försvar vara lösningen?

Säkrad försörjningstrygghet? – Säkerhetshotet mot den svenska elsektorn och dess motståndskraft mot yttre påverkan

Utveckling av dagens krisberedskapssystem

 

Dela

Relaterat material