Foto: Maja Johnsson, Folk och försvar
Artiklar

Publicerat: 2019-08-22

Heddas uppsats tar henne till Israel och Palestina

Våren 2019 uppmärksammade Folk och Försvar tillsammans med Utrikespolitiska förbundet Sverige, UFS, FN-resolutionerna om unga, fred och säkerhet genom att anordna en uppsatstävling. På ämnet civilsamhällets och det allmännas roll i unga, fred och säkerhetsagendan bjöds alla in som är medlemmar i någon av Folk och Försvars medlemsorganisationer. Uppgiften var att skriva en uppsats med fokus på säkerhetsrådsresolutionerna 2250 och 2419.

Vinnaren av tävlingen, Hedda Jederud Grew valde att skriva om Det tidlösa samhällskontraktet och hur Sverige kan arbeta för att implementera säkerhetsresolutionerna 2250 och 2419 om unga, fred och säkerhet nationellt. Vi fick en kort intervju med Hedda som under lång tid varit aktiv i Röda Korsets ungdomsförbund och arbetat med humanitära frågor.

Hur känns det att ha vunnit Folk och Försvars och UFS uppsatstävling om unga, fred och säkerhet?

Otroligt hedrande, spännande och jag måste erkänna ganska oväntat då jag visste att min uppsats befann sig i väldigt gott sällskap – vilket gör att det blir ett ännu finare erkännande att ha vunnit.

Vinnaren av uppsatstävlingen vinner en plats på Folk och försvars studieresa i höst till Israel och Palestina. Studieresan till Israel och Palestina lägger fokus vid säkerhetspolitiska, humanitära och försvarspolitiska frågor relaterat till pågående konflikter i MENA regionen samt mellan Israel och Palestina. I Folk och Försvars regi träffar vi innan och under resan representanter från myndigheter, civilsamhälle och think tanks.

Vad ser du mest fram emot med studieresan till Israel och Palestina?

Jag har under (relativt) lång tid sysslat med migrations-och flyktingfrågor på olika sätt vilket naturligt lett mig till Israel och Palestina på olika sätt och gett mig ett stort intresse för regionen. Att få chansen att äntligen åka dit – och i studiesyfte! – är jag enormt tacksam för, ännu mer att få åka dit och ta del av de erfarenheter som studiebesöken tillsammans med de andra deltagarna kommer erbjuda då det inte är något som jag förväntade mig. Jag är så oerhört glad för att äntligen få besöka regionen, och särskilt i det här sammanhanget!

Hur kommer du i ditt engagemang i Röda korsets ungdomsförbund, RKUF, att få användning för unga, fred och säkerhetsagendan?

RKUF tillhör världens största humanitära nätverk men är unikt i sitt slag då det är ett av endast två självständiga ungdomsförbund i hela den globala Röda Korset-rörelsen. Rörelsen i sig är ovärderlig men många visioner, nödvändiga arbeten och reformer bromsas in av den ojämna maktfördelningen kopplat till ålder och kön, vilket märks nationellt såväl som internationellt.

2250-agendan är inte bara ett verktyg för RKUF att stärka sitt sin roll i samhället, utan en nyckel för hela rörelsen för att se till att man inte snubblar över sina egna fötter utan kan stå stadigt och gå obrytt. Jag har försökt genomsyra 2250-agendan i RKUF under min tid som ledamot för att vara en del av att få bukt med det i styrelsedokument, projekt och liknande – men främst i folks medvetande, då många fortfarande har svårt att se hur vardagliga ideella arbeten som läxhjälp, förvarsbesök och frukostklubb eller öronmärkta maktstolar för unga hör ihop med en fredsresolution signerad av världsledare i FN. Makten i det stora ligger i det lilla, vilket kan vara svårt att se när man sysslar med vad som upplevs som överväldigande problem och hot. Det är därför som man måste börja använda de stora orden för det som de flesta ser som det ”lilla”. Skolpolitik är säkerhetspolitik. Sexpolitik är säkerhetspolitik. Segregationspolitik är säkerhetspolitik.

Folk och Försvar genomför årligen studieresor vilka syftar till att ge breda perspektiv och kompletterande synvinklar på aktuella säkerhetspolitiska frågor men också att möjliggöra besök och diskussioner hos intressanta nyckelaktörer. Fokus för våra studieresor är den försvars- och säkerhetspolitiska utvecklingen i länderna vi besöker och relationen till centrala internationella institutioner samt Sverige.

Hedda avslutar vår intervju med att ge en bredare definition på ordet fred och vad hon ser som dess egentliga innebörd.

Grejen med fred är inte att det bara är avsaknad av krig, det är avsaknad av utanförskap och minoritetsstyre.

Uppsatsen går att läsa här.

Relaterat material