Det här är en intervju med Gudrun Persson som är docent och forskningsledare hos Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) om rysk kärnvapenstrategi. Intervjun genomfördes av Zebulon Carlander, säkerhetspolitisk programansvarig hos Folk och Försvar, den 24:e februari och tar sin utgångspunkt i ett memo hon skrev för FOI för två år sedan om rysk kärnvapenpolicy. Intervjun finns även som podcast, lyssna på intervjun här eller där poddar finns. 

Vilken roll spelar kärnvapen i rysk säkerhetspolitisk doktrin?

De spelar en vital roll och jag skulle till och med säga att det spelar en vital roll för rysk säkerhetspolitik. Det har det gjort länge. Den ryska säkerhetspolitiken vilar ytterst på två ben: dels kärnvapeninnehavet och dels det permanenta medlemskapet i FN:s säkerhetsråd. Det är via dessa två instrument som man kan påverka världen.

Jag kan lägga till att i Putins tal till nationen i natt så kom han med ett hot om användning av kärnvapen. Han började tala om att Ryssland är en stor kärnvapenmakt och sedan sa han att den som försöker lägga sig i det som pågår i Ukraina kommer mötas av något som dom inte har mött tidigare i historien. Det kan jag inte tolka på annat sätt än att han talar om kärnvapen, vilket visar på den viktiga rollen de har.

Hur stor är den ryska kärnvapenarsenalen och hur är den uppbyggd?

Ryssland och USA har störst kärnvapenarsenaler. Tillsammans är det över 90 procent av hela världens kärnvapenarsenal. När det gäller ryska styrkan beräknar man att det är ungefär 80 000 man. De kallas för de strategiska robottrupperna. Det är det formella namnet. Det består av vad man kallar för en kärnvapentriad: mark, marin och luft. Där har då Ryssland för närvarande enligt Nya Start-avtalet vad gäller strategiska stridsspetsar runt 1500 stycken gripbara. De icke-strategiska, dvs. taktiska uppgår till runt 1900 stridsspetsar. Då ska man komma ihåg att dom senaste åren Ryssland moderniserat sin kärnvapenarsenal till nästan 90 procent.

Kan du förklara skillnaden mellan ett strategiskt och ett taktiskt kärnvapen?

Strategiska kärnvapen är stora laddningar som går över kontinenter. Icke-strategiska är mindre kärnladdningar som kan skjutas i ett mer begränsat geografiskt område.

2020 skrev du en analys för FOI om rysk kärnvapenpolicy och den analysen hade rubriksättningen “Rysslands kärnvapendoktrin – oförutsägbarheten stadfäst”. Vad menade du med det?

Det här dokumentet har vi vetat har funnits men det har tidigare varit hemligt. Det är intressant i sig. Att det publicerades tror jag dels  att det hade att göra med en markering mot en ganska vildvuxen debatt internationellt om hur Ryssland tänker sig att använda kärnvapen, men även en diskussion internt i Ryssland mellan olika militära tänkare. Så här gällde det att presentera hur man tänker sig det hela. Det gav egentligen inga nya svar, men det kommunicerar väldigt tydligt att ingen ska egentligen veta när och hur Ryssland använder kärnvapen. Man vill också göra det tydligt att det är den ryska överbefälhavaren som fattar beslut. Det vill säga, Vladimir Putin.

I vilka scenarier säger sig Ryssland vara berett att använda kärnvapen?

Det är några scenarier. Då ska man säga också att i militärdoktrinen finns det en paragraf som inte har ändrats sedan år 2000. Den säger att det är presidenten som fattar beslutet och att den ryska federationen förbehåller sig rätten att använda kärnvapen först om själva statens existens är hotad. Det är i grunden ett politiskt beslut. Det vill säga, det är presidenten som avgör vad det är som hotar existensen.

Sedan i kärnvapenpolicyn säger man att om det kommer ballistiska robotar mot ryska federationen eller dess allierade kan man sätta in kärnvapen eller om en motståndare använder kärnvapen eller andra typer av massförstörelsevapen mot ryska federationen eller dess allierade. Sedan säger man också i en intressant paragraf att man kan tänka sig att använda kärnvapen om en motståndare påverkar Rysslands kritiskt viktiga statliga eller militära objekt vars obrukbarhet skulle innebära att kärnvapenstyrkornas försvarsmöjligheter undergrävs. Samt om det kommer konventionella vapen som hotar statens existens.

Vilken roll har kärnvapen och rustningskontroll i det pågående förhandlingsspelet mellan Ryssland och USA/Nato?

Ja, innan det här läget som är just nu med militäroperation i Ukraina, så hade Ryssland och USA inlett förhandlingar om det man kallar för strategisk stabilitet. Det handlar i mångt och mycket om rustningskontroll och begränsning av kärnvapen. Nu var det så att Nya Start-avtalet löpte ut förra året och blev förlängt med fem år. Det var frågetecken om det skulle gå överhuvudtaget. Då sades det att man på expertnivå skulle föra diskussioner och se hur man skulle kunna utforma ett nytt avtal för att begränsa strategiska kärnvapen. Nu vet vi inte riktigt hur det går med det. Sedan vill jag också påminna om att INF-avtalet  har fallit, alltså det avtal som förbjöd utplaceringen av medeldistansrobotar i Europa. Det skulle kunna vara möjligt att ryska federationen placerar ut medeldistansrobotar i Europa med kärnladdningar.

Hur viktiga är kärnvapen för Rysslands identitet som stormakt?

Ja, det är ju fundamentalt viktigt. Som jag sa tidigare är det här en mycket viktig del av den ryska säkerhetspolitiken. Sedan är det så att ryska medborgare går inte runt och tänker på vilka fina kärnvapen man har. Men jag drar mig till minnes 2014 i samband med annekteringen av Krim att det trycktes upp t-shirts med strategiska kärnvapen på bröstet. Det stod “Man ska inte vara genererad över sina komplex” vilket refererade till kärnvapenkomplexet. Det var menat mot den unga befolkningen och att det skulle vara häftigt. Under kalla kriget gjorde man inte så. I Sovjetunionen talade om kärnvapen på politisk nivå men inte att man appellerade till den unga befolkningen.