Både våldsnivån och den politiska splittringen har ökat i Irak under de senaste åren, och vårens parlamentsval bidrog inte till någon försoningsprocess. Under den senaste veckan förvärrades läget drastiskt, då terroristgruppen ISIS tog över ett flertal irakiska städer. Vad betyder detta för landets utveckling, och vilka faktorer är avgörande i konflikten? Fredrik Müller-Hansen diskuterar läget.
Kan Baghdad falla? För ett år sedan hade nog de flesta svarat ’nej’ på denna fråga. Idag verkar det plötsligt inte lika säkert. ISIS (Islamiska staten i Irak och Syrien) har på kort tid gjort stora landvinningar i de västra och norra delarna av landet. Övertagandet av Mosul kom som en chock – både för irakier och för många internationella bedömare. Den senaste nyheten är att ISIS nått fram till Samarra och att talespersonen för terroristgruppen nu uppmanar sina stridande att marschera mot Baghdad. Hur kunde detta ske?
Förklaringen till Iraks nuvarande predikament står till stor del att finna i landets dysfunktionella politiska system – men också i en rad externa faktorer, där inbördeskriget i Syrien kanske spelat allra störst roll. När de amerikanska trupperna slutligen lämnade Irak år 2011 var många oroade över hur säkerhetssituationen i landet skulle utvecklas. Att våldsnivån kommit att öka var inte oväntat, men att en terroristgrupp av typen ISIS skulle kunna lägga sig under så stora delar av landet sågs som mer främmande.
Premiärminister Nouri al-Malikis politiska tillkortakommanden blir alltmer uppenbara. Oförmåga att nå en lösning med den sunnitiska minoriteten i kombination med tydliga spill over-effekter från inbördeskriget i Syrien har satt Irak i den kanske värsta situationen sedan 2003. Den shiitiska majoritetens ovilja att se den sunnitiska minoritetens behov och sunniternas tro att det med våld går att ändra denna ordning är roten till konflikten. Just nu står dock Irak inför en akut säkerhetssituation som inte kommer att gå att lösa med enbart politiska medel. ISIS har inte gjort sig kända för sin förhandlingsvilja, så även om Maliki i de pågående koalitionsförhandlingarna efter valet skulle sträcka ut handen till sunnitiska partier kommer det inte ändra situationen i Fallujah, Tikrit eller Mosul. Det kommer – åtminstone initialt – att krävas militära medel.
ISIS är ett slags vidareutveckling av Al-Qaida i Irak (AQI), en terroristorganisation som etablerades i kölvattnet av den amerikanska invasionen 2003. USA:s truppförstärkning i kombination med inhemskt motstånd och AQI:s oförmåga att hålla erövrat territorium bidrog till deras tillbakagång från 2007 och framåt. ISIS har inte för avsikt att upprepa de misstag som nästan krossade dem. Deras förmåga att hålla stora landområden tyder på ett bättre samarbete med de lokala klanerna än under den våldsamma perioden för sju år sedan. Dessutom har de irakiska säkerhetsstyrkorna varit allt annat än kompetenta att hantera ISIS växande framgång på slagfältet. Uppgifter om massdesertering får många att starkt ifrågasätta Iraks förmåga att hantera denna akuta situation.
Irak står nu inför flertalet utmaningar: man måste få kontroll över de västra och norra delarna av landet och stoppa ISIS marsch mot Baghdad. Skulle ISIS mot all förmodan nå Baghdad så får de en möjlighet att knyta an till de andra terroristgrupper som opererar runt huvudstaden. Samtidigt har den regionala kurdiska regeringen i norr tagit kontrollen över Kirkuk efter att de irakiska styrkorna lämnade staden. Följden av allt detta blir att den irakiska regeringen nu saknar kontroll och inflytande över stora delar av landet.
Det är alltså svårt att se en omedelbar politisk lösning på den uppkomna situationen. De av ISIS erövrade delarna av landet måste återtas, och för att kunna göra det behövs det militära medel. I slutändan krävs dock ändå en politisk lösning som tillfredsställer de olika grupperna i Irak. Samtidigt verkar USA och Iran för en gångs skull enas, genom sitt stöd för den irakiska regeringen – kanske den främsta ironin i denna dystra händelseutveckling.
Fredrik Müller-Hansen, utbildningsansvarig, Folk och Försvar