Sverige är ett av världens mest uppkopplade länder. Vi har varit och är snabba på att anamma digitaliseringen och detta ger oss stora möjligheter. När vår säkerhet och välstånd vilar på digitala grunder medför det dock risker och sårbarheter som vi måste hantera.
Den socialdemokratiskt ledda regeringen har under den gångna mandatperioden vidtagit en rad kraftfulla åtgärder för att stärka cybersäkerheten. Krav på obligatorisk it-incidentrapportering för statliga myndigheter har införts och alla bevakningsansvariga myndigheter ska återuppta planeringen för sin beredskap inom ramen för det civila försvaret. Detta ställer stora krav på god informationssäkerhet.
Våren 2017 fick Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, 10 miljoner kronor för att stärka samhällets motståndskraft mot it-angrepp. Under 2018 fyrfaldigades och permanentades ökningen. Säkerhetspolisen och FRA har fått väsentliga resursförstärkningar. Säkerhetsskyddslagen från 1996 moderniseras och stärks.
Det av Europaparlamentet och rådet antagna direktiv om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverk och informationssystem inom hela EU, det s.k. NIS-direktivet, genomförs i svensk rätt och trädde i kraft den 1 augusti i år. NIS-direktivet ställer högre krav på säkerhet i nätverk och informationssystem i samhällsviktiga sektorer som hälso- och sjukvård, distribution av dricksvatten, energi och transporter.
Från och med den 1 april i år är statliga myndigheter skyldiga att samråda med Säkerhetspolisen eller Försvarsmakten inför utkontraktering av säkerhetskänslig verksamhet, Säkerhetspolisen eller Försvarsmakten har numera vetorätt i frågan.
Regeringen beslutade i juni 2017 om Sveriges första strategi för informations- och cybersäkerhet. Implementeringen av strategin påbörjades omgående och ett flertal uppdrag som bidrar till att nå målen i strategin har inletts. Strategin är en viktig plattform för Sveriges fortsatta utvecklingsarbete inom området. Den ska bidra till att skapa långsiktiga förutsättningar för samhällets aktörer att arbeta effektivt med informations- och cybersäkerhet samt att höja medvetenheten och kunskapen i hela samhället. Strategin har sex strategiska prioriteringar för att nå målen i strategin:
– Säkerställa en systematisk och samlad ansats i arbetet med informations- och cybersäkerhet.
– Öka säkerheten i nätverk, produkter och system.
– Stärka förmågan att förebygga, upptäcka och hantera cyberattacker och andra it-incidenter.
– Öka möjligheterna att förebygga och bekämpa it-relaterad brottslighet.
– Öka kunskapen och främja kompetensutvecklingen. Tillgången till säkra kryptosystem för it- och kommunikationslösningar måste också motsvara behoven i samhället.
– Stärka det internationella samarbetet, här är våra nordiska grannar självklara samarbetspartners.
– Öka säkerheten i nätverk, produkter och system.
– Stärka förmågan att förebygga, upptäcka och hantera cyberattacker och andra it-incidenter.
– Öka möjligheterna att förebygga och bekämpa it-relaterad brottslighet.
– Öka kunskapen och främja kompetensutvecklingen. Tillgången till säkra kryptosystem för it- och kommunikationslösningar måste också motsvara behoven i samhället.
– Stärka det internationella samarbetet, här är våra nordiska grannar självklara samarbetspartners.
Allt hänger samman och vi måste alla, i internationella och bilaterala sammanhang, i stat, kommuner, myndigheter, privata företag och som enskilda individer, ta vårt ansvar för att öka cybersäkerheten och skydda Sverige och svenska intressen. För mig som socialdemokratisk riksdagsledamot är det en självklarhet att konsekvent arbeta för att öka robustheten i våra digitaliserade system och tillsammans med likasinnade länder bekämpa den gränsöverskridande it-relaterade brottsligheten. Då snart sagt alla delar av våra liv numera på något sätt berörs av digitaliseringen måste politikens fokus under de kommande åren ägnas åt att i riksdagen och internationellt söka samarbete för ökad cybersäkerhet och ökad robusthet i totalförsvaret.
Niklas Karlsson (S)
Ordförande i Riksdagens Försvarsutskott