Vi befinner oss i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Rysslands fullskaliga militära invasion av Ukraina har rubbat den europeiska säkerhetsordningen och ett fortsatt krig i vårt närområde kommer att påverka Sverige. Ett väpnat angrepp kan inte uteslutas, däremot finns det inga indikationer på ett ryskt angrepp och Försvarsmakten meddelar att de präglas av operativt lugn samt upprätthåller Sveriges beredskap och förmåga att möta alla typer av händelser om hotbilden skulle öka.
Denna artikel är en förklarande text från Folk och Försvar med syfte att bidra med grundläggande kunskap och förståelse om den nuvarande händelseutvecklingen och hur situationen kan påverka svensk säkerhet. Vad händer om hotbilden skulle öka och vårt totalförsvar aktiveras – och vad innebär egentligen totalförsvarsplikten? Varför är kunskap om frågor som rör vår fred, frihet och demokrati viktigt och hur kan du som individ engagera dig för att bidra till Sveriges säkerhet och försvar?
Den ryska invasionen och kriget i Ukraina
Den 24 februari blev en mörk dag för Europa. Rysslands olagliga och oförsvarliga invasion av Ukraina har skakat den europeiska säkerhetsordningen i grunden och vi befinner oss idag i det allvarligaste säkerhetsläget i Europa sedan andra världskriget. De internationella normer och regler som byggdes upp i slutskedet av kalla kriget och som har varit gällande principer för den europeiska säkerheten sedan dess – principen om territoriell integritet, förbud mot våldsanvändning och staters rätt att självständigt göra utrikes- och säkerhetspolitiska vägval – har nu underminerats.
Nästan alla länder i Europa står enade i sitt stöd till Ukraina och fördömandet mot Ryssland har varit kraftfullt i form av hårda ekonomiska sanktioner. Sverige och många andra länder har skickat försvarsmateriel, sjukvårdsmateriel och andra hjälpinsatser i form av förnödenheter till de miljontals människor som nu tvingas fly sina hem.
Nyhetssidor och sociala medier fylls snabbt av uppdateringar från kriget. Vi kan nästan i realtid följa krigets utveckling och de fruktansvärda konsekvenser som följer när ett land attackerar ett annat med militära medel. Den snabba information som sprids är också en del av krigföringen och både Ryssland och Ukraina använder psykologisk krigföring för att stärka sin egen förmåga. Det kan handla om rapportering av antalet döda soldater, egna framgångar eller motpartens motgångar, fabricerade bilder för att förvränga verkligheten eller desinformation som avsiktligt sprids för att sänka motpartens försvarsvilja.
Det är än så länge svårt att förutspå hur länge kriget kommer att pågå. En tydlig konsekvens av den ryska invasionen är att den 24 februari blev en vändpunkt för svensk försvars- och säkerhetspolitik, samt en ögonöppnare för vad ett försämrat säkerhetsläge i Sveriges närområde kan få för konsekvenser för vår egen säkerhet. Detta märks på att frågorna nu är högt upp på politikernas dagordning och även hos allmänheten utifrån opinionsundersökningar.
Vår gemensamma säkerhet ska vara hela folkets angelägenhet
Kunskap om vad som påverkar Sveriges säkerhet är viktigt och förståelsen om vad som händer om denna säkerhet rubbas är ännu viktigare.
Folk och Försvars vision är att vår gemensamma säkerhet ska vara hela folkets angelägenhet. Kunskap, förståelse och engagemang för frågor som rör vår fred, frihet och demokrati är av stor vikt och under de senaste veckorna har detta behov blivit alltmer aktuellt.
Många nyhetskällor, men även privatpersoner och organisationer, har hittills gjort ett viktigt arbete med att försöka förklara krigets utveckling, bakgrund och möjliga konsekvenser. Det kan dock vara svårt att hänga med i all rapporteringen om vissa grundbegrepp aldrig förklaras. Folk och Försvar arbetar för närvarande med att utveckla en informationsplattform där viktiga begrepp som rör svensk säkerhet, försvar och krisberedskap kommer att presenteras – på ett kortfattat och enkelt sätt. Denna digitala plattform kommer förhoppningsvis underlätta för dig som söker efter några korta rader som förklarar ett visst fenomen inom säkerhetspolitiken, eller som kortfattat beskriver vad Sveriges 18 frivilliga försvarsorganisationer arbetar med eller vad Hemvärnet är för organisation inom Försvarsmakten.
Ett av flera viktiga begrepp, som ofta nämns när politiker eller myndigheter talar om olika säkerhetshot mot Sverige, är begreppet totalförsvar.
Totalförsvarsplikten
Svenska myndigheter och försvars- och säkerhetspolitiska experter har länge varnat för hotet från Ryssland och pekat på de sårbarheter som kan rubba samhällets funktionalitet i händelse av kris eller krig. Under de senaste åren har Sveriges totalförsvar diskuterats i allt större utsträckning, vilket är all verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig, både civilt försvar och militärt försvar. Alla vi som bor i Sverige är en del av Sveriges totalförsvar och i händelse av krig är alla mellan 16–70 år en del av totalförsvarsplikten.
I rapporteringen om kriget i Ukraina har vi fått se hur familjer tvingats splittras – kvinnor och barn har flytt medan många män stannar kvar och ansluter till det ukrainska försvaret. Om Sveriges säkerhet och självständighet hotas, exempelvis genom ett väpnat angrepp, kan regeringen besluta om höjd beredskap, och i samband med detta aktiveras totalförsvarsplikten. Höjd beredskap ger regeringen större handlingsfrihet att agera och fatta olika beslut. Totalförsvarsplikten, som omfattar alla kön, består av tre delar: värnplikt, civilplikt och allmän tjänsteplikt.
Personer som har avslutat grundutbildning med värnplikt (militärt försvar) ska krigsplaceras vilket innebär att personen ska tjänstgöra i en särskild militär befattning under höjd beredskap i Sverige. Krigsplacering gäller även för civilplikt, vilket kan vara civila uppdrag inom exempelvis räddningstjänsten eller hälso- och sjukvården. Civilplikten är däremot vilande för närvarande, även om det pågår en politisk diskussion om den bör återaktiveras eller inte, och i så fall om den bör se likadan ut som den gjorde tidigare, innan den blev vilande 2010, eller om samhällets utveckling kräver förändringar av civilplikten.
De allra flesta människor som är bosatta i Sverige ingår däremot i den tredje kategorin – allmän tjänsteplikt. Det är viktigt att understryka att även denna kategori är en del av försvaret av Sverige, fastän merparten av denna plikt innebär att vara kvar i sin nuvarande anställning. Detta innebär att den sysselsättning, exempelvis det arbete man ägnar sig åt i fredstid, även ska vara gällande om det skulle bli krig. En del personer inom den allmänna tjänsteplikten kan dock bli anvisade till särskilda arbetsuppgifter av myndigheter för att på bästa sätt kunna bidra till totalförsvaret vilket övergripande handlar om att försvara Sverige mot väpnat angrepp och värna vår säkerhet, frihet, självständighet och handlingsfrihet.
MSB – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap – har sammanställt viktig information om vad totalförsvarsplikten innebär för oss på en individnivå om regeringen skulle besluta om höjd beredskap. Denna kunskap är inte endast viktig utifall Sverige skulle drabbas av ett väpnat angrepp. Redan idag, under fredstid, är det viktigt att känna till varje individs ansvar om det skulle bli krig, exempelvis vilket ansvar vi har för att klara vår egen hemberedskap genom att ha tillgång till mat, vatten, värme och kommunikation under en viss tidsperiod.
Läs mer här: https://www.msb.se/sv/rad-till-privatpersoner/forbered-dig-for-kris/.
Vilka konsekvenser kan kriget medföra?
Försvarsmakten har nyligen infört återkommande digitala pressträffar varje torsdag kl. 15:00 för att ge en uppdatering om det senaste läget. Detta är ett initiativ för att upplysa allmänheten, likt de många pressträffar som genomfördes flera gånger i veckan under pandemin, om den senaste tidens utveckling i Ukraina och tydliggöra vad detta kan få för konsekvenser för svensk säkerhet. Försvarsmaktens bedömning är att det spända säkerhetspolitiska läget i Europa kommer att bli långvarigt. Rysslands aggression mot Ukraina fortsätter och risken för påtryckningar mot Sverige, för att försöka påverka vårt beslutsfattande och minska vår handlingsfrihet, har ökat.
Under de senaste veckorna, men även innan invasionen, har Kreml hotat de länder som framöver kan komma att vilja ansöka om medlemskap i militäralliansen Nato, däribland Sverige och Finland. Ryssland har även riktat allvarliga hot mot alla länder som försöker hjälpa Ukraina, varav det främsta hotet riktas mot stater som kan komma att hjälpa Ukraina militärt, och därmed bli en del av kriget.
Dessa hot är allvarliga, framför allt i och med att Ryssland har en stor kärnvapenarsenal. Kärnvapenhotet har dock existerat sedan andra världskriget och många experter bedömer att kärnvapen inte kommer användas medvetet, men att det finns betydande risk för felbedömningar som i värsta fall kan eskalera till en kärnvapenkonfrontation. För att minska denna risk går just nu diplomatin på högvarv. Sverige och EU:s medlemsländer försöker få ett stopp på Rysslands krig i Ukraina genom samtal och medling, samtidigt som länderna försöker hjälpa människor på flykt, fastställa och implementera fler sanktioner mot Ryssland samt minimera de ekonomiska konsekvenserna som kan drabba EU:s medborgare på grund av kriget.
Ett långvarigt krig i Europa kommer nämligen inte bara påverka Sveriges säkerhet utan kan också få ekonomiska konsekvenser som både drabbar individer och samhället i stort.
Energipriserna, som i nuläget är rekordhöga, kan fortsätta ligga på en hög nivå som en konsekvens av Rysslands krig mot Ukraina även om Energimyndigheten bedömer att det är svårt att med säkra prognoser förutspå den kommande utvecklingen. Risken för brist eller försörjningsstörningar i leveranserna av el, gas eller drivmedel är dock låg inom en prognos på 3–4 månader.
Om kriget i Ukraina blir kortvarigt kommer Sveriges ekonomi inte påverkas negativt, däremot kan ett långvarigt krig, med stigande ränta och oljepriser samt minskad konsumtion, drabba världshandeln. Enligt Ola Olsson, professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet, kan kriget på lång sikt innebära tajtare ekonomiska band mellan Europas länder och kanske starkare kopplingar mellan Ryssland och Kina – om Kina vill.
På kort sikt menar Ola Olsson att de gasberoende länderna i Europa behöver genomföra en stor och snabb omställning. Utöver detta exporteras vete, gödsel och vissa mineraler från Ryssland. Utifrån ett svenskt perspektiv är det framför allt jordbruket som drabbas av problem, både av höjda priser på drivmedel och gödsel, samt att matpriserna går upp. Livsmedelsverket har meddelat att Sverige inte behöver vara oroliga för någon brist på mat med anledning av kriget, men en del livsmedelsföretag kan få svårt att få tag på vissa ingredienser, vilket kan medföra höjda matpriser.
De ekonomiska konsekvenserna för Sveriges del är sammanfattningsvis begränsade i nuläget men många myndigheter, regioner och kommuner arbetar för närvarande med att höja beredskapen inför eventuella brister som på längre sikt kan komma och påverka samhällets funktionalitet. Många ukrainare befinner sig också på flykt och flera tusentals människor har redan kommit till Sverige för tillfällig vistelse.
EU:s medlemsländer har beslutat om att aktivera massflyktsdirektivet vilket innebär att personer som kommer från Ukraina kan få omedelbart skydd i Sverige och ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Direktivet innebär däremot att det blir svårt för Sverige att på förhand veta hur många ukrainare som kommer att söka skydd i Sverige, samtidigt som offentliga aktörer, inte minst kommuner, måste stärka kapaciteten för att ta emot fler människor på flykt. Detta kräver ett långsiktigt arbete, och alla typer av frivilligresurser är därmed till stor hjälp. Det finns många sätt att engagera sig om man vill hjälpa människor på flykt genom hjälpinsatser eller genom att stötta flyktingmottagande i Sverige.
Vår medlemsorganisation Svenska Röda Korset ger 5 tips på sin hemsida om vad du kan göra för att hjälpa människor som drabbas av kriget i Ukraina: https://www.rodakorset.se/var-varld/har-arbetar-vi/ukraina/hur-kan-jag-hjalpa-drabbade-i-ukraina/.
Hur kan du engagera dig för att bidra till Sveriges totalförsvar och krisberedskap?
Folk och Försvar kommer fortsätta vårt arbete med att sprida kunskap och främja diskussion om frågor som påverkar vår säkerhet. Vi gör detta genom scenarioutbildningar i gymnasieskolor samt vid högskolor och universitet, särskilda utbildningar riktade mot unga engagerade i våra medlemsorganisationer och genom vår programverksamhet som består av alltifrån seminarier och podcasts till artiklar, intervjuer, studieresor och vår årliga Rikskonferens.
Våra 104 medlemsorganisationer arbetar också på olika sätt med att stärka Sveriges totalförsvar och krisberedskap.
Många organisationer har lokalföreningar och olika distrikt där man kan engagera sig och bidra konkret med olika insatser, exempelvis inom Svenska FN-förbundet, Rädda Barnen, Svenska Röda Korset och Svenska Kyrkan.
Sveriges frivilliga försvarsorganisationer är också medlemmar i Folk och Försvar, och dessa organisationer har en viktig roll i Sveriges kris- och krigsberedskap. Det finns 18 frivilliga försvarsorganisationer i Sverige med runt 350 000 engagerade i olika åldrar, däribland med en omfattande ungdomsverksamhet. De finns på lokal nivå i hela landet. Organisationerna, som förkortas FFO, har särskilda uppdrag inom krisberedskap och totalförsvar och finansieras av statliga medel genom MSB och Försvarsmakten. De har olika specialistkompetenser som är särskilt användbara när samhällsstörningar och kriser uppstår. Det kan handla om stabsarbete, radiosamband, transporter och logistik, men även MC-körning, fallskärmshoppning och eftersök med hund, för att ge några exempel.
Mer information om Sveriges frivilliga försvarsorganisationer finns på Krisinformation.se: https://www.krisinformation.se/detta-gor-samhallet/mer-om-sveriges-krishanteringssystem/samhallets-ansvar/frivilligorganisationer.
Under de senaste veckorna har även ansökningarna om att gå med i Hemvärnet ökat, vilket är ytterligare en möjlighet att vara med och bidra till försvaret av Sverige. Alla som tjänstgör i Hemvärnet är frivilliga och organisationen är en del av Försvarsmaktens insatsorganisation med uppgift att skydda, bevaka, ytövervaka och stödja samhället vid kris. På detta sätt bildar de en nationell och territoriell bas för försvaret och skyddet av Sverige.
Läs mer om Hemvärnet på Försvarsmaktens hemsida: https://www.forsvarsmakten.se/sv/var-verksamhet/det-har-gor-forsvarsmakten/hemvarnet/.