Det här är en artikel skriven av Zebulon Carlander från Folk och Försvar som en reflektion på samtalet Folk och Försvar hade med utrikesminister Ann Linde på Utrikesdepartementet. Det samtalet går att se här.
I intervjun med utrikesminister Ann Linde var ett av huvudämnena det nya coronaviruset och dess säkerhetspolitiska implikationer. ’’För EU började krisen med en tråkig ryggmärgsreflex att alla länder tänkte på sig själva. Sedan har det blivit bättre och EU har samlat ihop sig, inte minst har vi sagt att EU måste vara en global aktör” sa utrikesministern.
Samarbete och solidaritet har sedan länge varit två hörnpelare i svensk säkerhetspolitisk doktrin. Det bottnar i uppfattningen att inget land, inte minst ett litet som Sverige, klarar av att ombesörja alla sina behov och värna alla sina intressen på egen hand. Enligt detta synsätt gör en värld som styrs utifrån principen om den starkes rätt oss bara mer otrygga.
En distinkt trend i världspolitiken de senaste åren, vilket bryter mot den utvecklingen vi såg efter kalla kriget, är mot en mer transaktionell säkerhetspolitik. Det kan definieras som en säkerhetspolitik som inte bygger på ömsesidiga värderingar utan snarare kallsinniga kalkyler. Det kan beskrivas som delvis en återgång till äldre mönster och beteenden mellan stater.
Den främsta illustrationen är USA:s president Donald Trumps s.k. Amerika först-doktrin. Enligt den ska USA i flera årtionden ha utnyttjats av sina allierade genom orättvisa försvarspolitiska bördefördelningar och handelsavtal. Den nya politiken har en snävare definition av det nationella intressen och målet är att omförhandla gamla uppgörelser.
Som diskuterades i en artikel förra månaden kan det nya coronaviruset komma att accelerera den omnämnda trenden. Vi kan komma att se en värld alltmer präglad av den transaktionella säkerhetspolitiken. Förtroendet för internationella institutioner och hållfastheten i olika åtaganden kan komma att undermineras och ifrågasättas.
I så fall kan det leda till en förnyad debatt om vilka antaganden som ska ligga till grund för den svenska säkerhetspolitiken. Det senaste avsnittet av Folk och Försvar-podden tog upp frågan om en säkerhetspolitisk plan B som berörde i vilken utsträckning Sverige behöver diversifiera sina samarbeten och utveckla egna förmågor för att värna landets trygghet.
I intervjun med Folk och Försvar betonade utrikesministern behovet av internationellt samarbete för att handskas med det nya coronaviruset. Hon varnade också för desinformation och stater som kan försöka utnyttja krisen till att underblåsa konflikter i vårt grannskap. Vi befinner oss fortfarande mitt i pandemin, men vi kan slå fast att den inte har inneburit ett uppehåll för de ökade spänningarna i världen. Tvärtom har den blivit en del av dem.
Zebulon Carlander
Programansvarig