Det gångna året har inneburit ett paradigmskifte i både svensk och finsk utrikes- och säkerhetspolitik. Till följd av Rysslands aggressionskrig mot Ukraina har Sverige och Finland valt att ansöka om medlemskap i försvarsalliansen Nato. I Sveriges fall är det en definitiv brytpunkt med 200 års utrikespolitisk tradition. Vad innebär det här för våra två länder? Vilka bedömningar gör länderna och Nato som organisation av det säkerhetspolitiska läget och vad som behövs för att säkra den europeiska säkerhetsordningen och vår frihet?
Med Natomedlemskapet kommer såväl säkerhetsgarantier som säkerhetsskyldigheter. Medlemsländer omfattas av Natos artikel 5, vilket innebär att en attack på en Natomedlem är en attack mot alla. Men att vara Natomedlem innebär också att man måste vidmakthålla en viss nivå av försvarsförmåga, liksom en förbindelse att delta i Natooperationer och stå bakom Natos doktriner och koncept.
I det här blocket ligger fokus på vad ett Natomedlemskap innebär för slags skiften i svensk och finsk utrikes- och säkerhetspolitik. Det inbegriper exempelvis våra prioriteringar i internationella forum och förhandlingar, utformningen på svenskt och finskt försvar, och andra implikationer för vår strategiska kultur och internationella relationer. I Sveriges fall är det också angeläget att lyfta fram det påbörjade EU-ordförandeskapet. Hur ser man på utvecklingen och diskussionen om gemensam försvars- och säkerhetspolitik inom EU relativt Nato?
Statsminister Ulf Kristersson börjar med att tala om svensk syn på omvärldsläget, svenska prioriteringar och Sveriges syn på både EU och Nato.
Därefter hör vi Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg som är en av två Natotoppar som besöker oss i Sälen för att presentera Natos bild av den säkerhetspolitiska verklighet vi befinner oss i. Hur ser Nato på Ryssland och kriget i Ukraina och vad är synen på Sverige och Finland som potentiella medlemmar?
Slutligen delar Finlands utrikesminister Pekka Haavisto med sig av deras syn på det hela.
Rikskonferensens första programblock äger rum söndagen den 8 januari 12:30-13:50.
Mer information om Rikskonferensen 2023 och programmet i sin helhet hittar du här.