Kriget i Ukraina har lett till en kraftigt försämrad säkerhetssituation i Europa med långtgående negativa konsekvenser för europeisk och internationell säkerhet. Den ryska invasionen har förstört den europeiska säkerhetsordningen och utmanar grundläggande principer för internationell rätt och FN-stadgan. Under 2022 har vi också sett allvarliga ekonomiska och humanitära konsekvenser till följd av kriget. Flera internationella kriser har avlöst eller överlappar varandra.
FN:s utvecklingsprogram uppskattar att den globala mänskliga utvecklingen (såsom hälsa, utbildning och levnadsstandard) har minskat för första gången på 30 år på grund av coronavirus-pandemin. Under de senaste åren har många internationella kriser belyst hur världen idag är mer globaliserad och sammankopplad än någonsin, samtidigt som vi befinner oss i en alltmer fragmenterad värld med större geopolitiska spänningar. Stater har reagerat mycket olika på den ryska aggressionen och endast ett 30-tal länder i världen (inklusive EU:s medlemsländer) har infört sanktioner mot Ryssland.
Hungersnöd och ökad global matosäkerhet, hög inflation och höga energipriser är direkta konsekvenser av kriget i Ukraina. Samtidigt ser vi ytterligare kriser i skuggan av kriget. Över 100 miljoner människor är på flykt i världen och den demokratiska nedgången fortsätter för sextonde året i rad. Detta har lett till ett ökat globalt missnöje samtidigt som politisk polarisering och extremistiska rörelser utmanar demokratins grunder. Innan världen drabbades av en global pandemi kunde vi bevittna en global trend av proteströrelser runt om i världen och för närvarande ser vi massiva demonstrationer i Iran – med repressiva åtgärder och förtryck av mänskliga rättigheter. Före Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina var ögonen riktade mot talibanernas maktövertagande i Afghanistan, och 2020-2021 var kriget i Tigray och Etiopien den dödligaste konflikten i världen.
Syftet med det andra programblocket under Folk och Försvar Rikskonferens 2023 är att lyfta de globala utmaningar som påverkar svensk och internationell säkerhet i skuggan av det pågående kriget i Ukraina.
Vilken pågående utveckling ser vi i Afghanistan och Etiopien eller utdragna konflikter som Syrien och Jemen? Vilka globala konsekvenser ser vi till följd av kriget och vilka geopolitiska spänningar har intensifierats till följd av den ryska invasionen? På vilka sätt påverkar konsekvenserna av klimatförändringen människors säkerhet och vilka andra säkerhetsutmaningar kan vi förvänta oss med ett allt varmare klimat? Hur kommer dessa kriser och utmaningar att påverka det svenska ordförandeskapet i EU och när säkerhetsläget blir alltmer komplext – hur behöver internationella organisationer och politiker omprioritera och tänka om? Hur kan vi möta framtidens säkerhetsutmaningar?
Blockets talare
Robert Mardini, generaldirektör för Internationella Röda Korskommittén (ICRC) inleder med att prata om just kriget i Ukraina – men med fokus på följdeffekter, väntade och oväntade, som kriget lett till. Därefter tar vi emot Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson, som ger sitt partis syn på Sveriges nya säkerhetspolitik. Den före detta statsministern följs sedan av Per Olsson Fridh, generaldirektör Folke Bernadotteakademin, som i sitt anförande utgår från temat demokratin under press och ett utbrett globalt missnöje. Därefter talar Niklas Rossbach, forskningsledare, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Carl von der Esch, förbundsjurist och ledningsstrateg Lantbrukarnas riksförbund (LRF) mer om säkerhetshot som följer av matkriser och energibrist. Blocket avslutas med politiska kommentarer från Moderata Ungdomsförbundets förbundsordförande Matilda Ekeblad, Grön Ungdoms språkrör Rebecka Forsberg och Liberala Ungdomsförbundets förbundsordförande Erik Berg.
Rikskonferensens andra programblock äger rum söndagen den 8 januari 14:20-16:00.
Mer information om Rikskonferensen 2023 och programmet i sin helhet hittar du här.