I takt med att Sverige mött flera kriser under de senaste åren har också fler myndigheter än tidigare vänt sig till varandra och efterfrågat stöd. Pandemin har kommit att utgöra ett tydligt exempel på hur civil-militär samverkan och samarbete mellan myndigheter fungerar i kris. Mot denna bakgrund arrangerade Folk och Försvar den 11:e november ett rundabordssamtal om civil-militär samverkan där lärdomar från pandemin samt möjligheter och utmaningar för framtiden diskuterades. Den här artikeln är ett sammanfattande referat baserat på diskussionerna från rundabordssamtalet.

Dagen inleddes med presentationer om lärdomar från pandemin. Först ut var Andreas Bråve, biträdande avdelningschef på Folkhälsomyndigheten och kommendörkapten Philip Bacchus, tidigare chef för Försvarsmaktens CBRN-kompani och initiativtagare och operationsansvarig för Operation Gloria, som berättade om Försvarsmaktens stöd till Folkhälsomyndigheten under Covid-19 pandemin – Operation Gloria.

Operationen rörde provtagningar för Covid-19, framför allt prevalensundersökningar. Det var efter en stödbegäran från Folkhälsomyndigheten till Försvarsmakten tidigt under 2020 som Operation Gloria inleddes. Därefter genomfördes operationen genom olika steg där provtagningarna skalades upp efter hand. Personal från Totalförsvarets Skyddscentrum upprättade en stab i Folkhälsomyndighetens lokaler och under pandemin var Försvarsmakten en stående enhet i myndighetens lokaler för att stödja med ledning, konceptutveckling, provtagning, koordinering och planering.

Mycket av framgångsfaktorn för Operation Gloria var det gemensamma intresset från Folkhälsomyndigheten och Försvarsmakten. Båda aktörerna såg möjligheter med samarbetet och förstod vikten av att sätta igång provtagningar snabbt, trots frånvaro av en planering eller förberedelse till följd av den snabba smittspridningen av Sars-Cov-2 över världen.

***

Efter dragningen om Operation Gloria var det dags för ett anförande från Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) om deras arbete och omställning under Covid-19 pandemin. SVA är en expertmyndighet med beredskapsuppdrag och har lång erfarenhet av att analysera smittämnen som virus, bakterier och andra mikroorganismer.

Öjar Melefors, säkerhetsspecialist på SVA och Ola Norman, instruktör på SVA, redogjorde för hur myndigheten ställde om delar av sin verksamhet under pandemin och började analysera covid-prover för sjukvårdens räkning, i syfte att stötta hälso- och sjukvården. Omställningen gjordes utan att skära ner eller påverka övriga uppdrag som myndigheten har, bland annat provtagning för analys av smittoämnen hos djur. Den första analysen av humanprover kunde genomföras den första april 2020. En stor del av den omställning som SVA gjorde var att bidra med materialstöd, diagnostik och personalstöd i form av expertstöd till andra myndigheter.

De bidragande framgångsfaktorerna för den omställning som SVA lyckades göra under Covid-19 pandemin bedömdes vara myndighetens flexibilitet till följd av den vana som man har att hantera stora utbrott av sjukdomar bland djur. En annan faktor var de goda resurser som myndigheten har för att ställa om samt medarbetarnas goda kompetens. Det fanns även en stark sammanhållning och vilja från ledningen att bidra vilket ledde till korta beslutsvägar. Den sista framgångsfaktorn förklaras vara det nätverk som SVA har i goda kontakter med andra myndigheter – exempelvis de stöd myndigheten fått från Försvarsmakten, samt de samarbeten man har med bland annat Svenska Blå Stjärnan, Brukshundsklubben och även med det finska försvarets forskningsinstitut.

***

Det sista anförandet från dagen var med Charlotte Thålin, biträdande överläkare, docent, och ansvarig forskare för COMMUNITY-studien vid Danderyds sjukhus. Charlotte redogjorde för COMMUNITY-studien som inleddes i april 2020 med det övergripande målet att undersöka hur immunförsvaret utvecklat sig över tid efter genomgången Covid-19 infektion. Studien, som genomförs på Danderyds sjukhus i samarbete med Karolinska Institutet, har baserats på uppföljningar av anställda vid sjukhuset efter vaccination och efter genomgången infektion, vilket omfattar över 2 000 deltagare. Folkhälsomyndigheten delfinansierar studien och är samarbetspart för att följa upp vaccineffekter. Under vissa perioder har också Försvarsmakten assisterat med logistikstöd, exempelvis genom att samla in prover från de som inte kunde ta sig till sjukhuset och transportera prover till laboratorier. COMMUNITY-studien har bidragit med viktiga resultat för att skapa förståelse för antikroppar och immunitet mot Covid-19.

Forskningsteamet sadlade om från att forska på cancer till att börja med analys av Covid-19 på en vecka. Det förklarades att Folkhälsomyndigheten och Försvarsmakten har varit viktiga aktörer för den framgångsrika studien genom deras insatser. För framtiden står teamet redo för att på 24 timmar ta in 5 000 prover för analys korrelerat till skydd, nya vaccin, nya virusvarianter och ny pandemi.

***

Efter en längre paus inleddes ett interaktivt rundabordssamtal mellan de inbjudna deltagarna. Hanna Waerland-Fager, programansvarig för Globala säkerhetstrender på Folk och Försvar, modererade diskussionen. Medverkade gjorde representanter från bland annat Försvarsutbildarna, Svenska Röda Korset, Svenska Lottakåren, FOI, Jönköping University, Försvarshögskolan, Riksdagens försvarsutskott, Svenska Blå Stjärnan, Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och regioner, Försvarsmakten samt Länsstyrelserna i Stockholm och Gävleborg.

I diskussionen om lärdomar inför framtiden diskuteras den expertkompetens som finns i Sverige, men också problematiken med att hitta personer som kan genomföra civil-militära operationer, exempelvis genom att Försvarsmaktens personal stödjer civila myndigheter. Under diskussionen lyftes även att en av de största utmaningarna med att genomföra en operation är att ta fram på vilket sätt som operationen ska genomföras och hur det rent konkret ska gå till. Svårigheten handlar egentligen inte om att veta vad som ska göras, utan snarare hur. En annan del av den här problematiken är att aktörerna och individerna som ska samarbeta sällan övar tillsammans – det finns en stor kompetens, men man måste lära känna varandra för att veta hur och när man ska samverka när kriser väl sker

En annan aspekt som togs upp under samtalet är att god administrativ beredskap ses som nödvändigt för att skapa ett lyckat samarbete. Därtill behöver man fortsatt diskutera den administrativa beredskapen och vara lyhörd för lagstiftningen och behovet att förändra den även efter att den nya strukturreformen för totalförsvaret och svensk krisberedskap har trätt i kraft (som är gällande från den 1 oktober 2022). Den nya strukturen är en stor omställning och innebär ett helt nytt system, men dialogen om förändring och om vad som fungerar eller inte fungerar måste fortsätta.

Flera deltagare ansåg att det kan finnas behov av ett mellanläge i vår författningsberedskap mellan höjd beredskap och fredstid för att kunna hantera fredstida kriser på ett bättre och tydligare sätt, exempelvis med utgångspunkt från pandemin som exempel.

Under samtalet diskuterades även hur vi får det demokratiska samhället att fortsätta fungera i kris. Här betonades vikten av att få med civilsamhället i ett tidigt skede för att säkra allmänhetens säkerhet och trygghet i stort. Till följd av det stora antalet personer som vill hjälpa till under kris måste det även finnas ett generellt ramverk för att samordna Sveriges frivilliga i kris för att ta vara på den stora viljan att hjälpa till hos befolkningen.

I anslutning till ämnet om ett fungerande demokratiskt samhälle i kris uppmärksammades det att många människor vände sig till de Frivilliga Försvarsorganisationerna (FFO) för frågor och stöd under pandemin. FFO:erna kunde bland annat på bara några dagar ge stöd till människor över 70 år som behövde stöd och hjälp, utan avtal eller motsvarande. Detta var genomförbart på grund av de många bra samarbeten som skapades mellan FFO:erna. Idén om att införskaffa en nationell stödlinje för att kunna ta emot samtal i kris från medborgare lyftes i samband med detta, eftersom många organisationer blev nedringda under pandemin med folk som dels ställde frågor, dels för att finna stöd. Vikten av att se till att samhället tar ansvar och finns på plats i Sveriges mer utsatta områden diskuterades även med utgångspunkt av att många människor kände sig övergivna under pandemin, exempelvis på grund av språkbegränsningar, och att detta behöver förebyggas inför framtida kriser.

***

Rundabordssamtalet utgjorde ett viktigt erfarenhetsutbyte mellan forskare, politiker och offentliga aktörer i Sverige och hade som syfte att vara ett forum för vidare samtal inför framtiden rörande civil-militär samverkan med pandemin som utgångsexempel.

Linnéa Ljungar,

Praktikant på Folk och Försvar