Svenska Röda Korset kommer i januari 2024 att lansera en rapport om humanitära utmaningarna inom totalförsvaret. Tillsammans med Folk och Försvar arrangerades ett rundabordssamtal tisdagen den 12 december för att samla in underlag och diskutera humanitära aspekter av totalförsvaret från olika perspektiv. Representanter från 11 olika myndigheter, civilsamhällesorganisationer och andra aktörer inom beredskap deltog i samtalet.

Det var ett engagerande samtal från början till slut! I mångt och mycket höll deltagarna med varandra om den problembild som presenterades. Det är ett komplext och ansträngt omvärldsläge som vi befinner oss i. Krigföringen tenderar att drabba även civila mål och därmed drabbas civilbefolkningen allt hårdare. Deltagarna lyfte att vi i Sverige behöver värna om krigets lagar, något som görs inom exempelvis Länsstyrelser och Försvarsmakten genom utbildningar för personalen.

Vid flera tillfällen poängterades att en variation av människor ryms inom begreppet ”civilbefolkningen.” Civilbefolkningen är därmed inte homogen och för att förstå olika människors förutsättningar och utsatthet i krig behöver vi bryta ner begreppet och specificera vilka människor vi pratar om. Skyddet av civilbefolkningen lyftes som en viktig uppgift för totalförsvaret där arbetet behöver breddas till att fokusera på fler verksamheter än skyddsrum och inkludera fler aktörer. Vikten av trygghetspunkter, mötesplatser och anpassad kommunikation lyftes som viktiga tema. Inte minst vid en händelse där Sverige skulle behöva ta emot ett stort antal flyktingar, antingen från andra länder eller internflyktingar inom Sverige.

Vid en kris ser vi att ofta utsatta grupper tenderar att bli än mer utsatta. Detta kan betyda att människor som till vardags klarar sig på egen hand inte gör det i kris. Exempelvis äldre som inte är inskrivna i hemtjänsten men som kan behöva assistans vid störningar eller evakuering. Vid kriser och krig tenderar även mäns våld mot kvinnor att öka, likaså kan ordningen i samhället störas om det uppstår en bristsituation. Rättsväsendet behöver fortsatt kunna hantera våld och brott som sker under krigstillstånd.

Vid ett krig kan vi förutsätta att belastningen på sjukvården kommer att öka. Försvarsmakten har mycket begränsad egen sjukvårdsförmåga och den civila sjukvården kommer att behöva prioritera och omhänderta ett större antal skadade än de gör till vardags. I detta inkluderades frågan om att ge och ta emot internationellt stöd. Sverige har främst varit ett givarland när det kommer till humanitära katastrofer, men omvärldsläget gör att Sverige behöver tänka på hur vi skulle kunna ta emot humanitärt stöd från andra länder.

Aktörerna lyfte att vi måste våga planera för att vi kommer att behöva göra uppoffringar. Vad innebär då det? Hur mycket är vi villiga att sänka kvalitén på vården, kvaliteten på dricksvatten eller, om det värsta skulle hända, hur kan vi fortsatt bedriva begravningar på ett värdigt sätt?

Inte minst är det viktigt att komma ihåg de mentala aspekterna av ett krig, både för soldater och för civilbefolkningen. Behovet av krisstöd, traumabearbetning och psykologisk hjälp ska inte underskattas. Kriget i Ukraina visar hur en utdragen konflikt påverkar befolkningen och behovet av att få andrum från krigets vardag, både för barn och för vuxna.

Slutligen lyftes kopplingen mellan humanitära och demokratiska aspekter. Varje människas värde och värdighet påverkar tilliten och sammanhållningen i ett samhälle. Vi måste därför värna om de humanitära aspekterna även i krig, då det ju är de som gör oss till dem som vi vill vara och försvara.

Rapporten presenteras på ett seminarium som arrangeras av Folk och Försvar i slutet av januari 2024.

Text: Lotta Lundmark, programansvarig civil beredskap, Folk och Försvar