I början av mars publicerade Säkerhetspolisen (Säpo) sin årsbok. I den tecknar man en allvarsam bild av den mängd olika hotbilder som Sverige står inför nu och de kommande åren, allt ifrån underrättelseverksamhet och påverkansoperationer som genomförs av statliga aktörer till förberedelser av terrorattentat och sabotage av radikala grupperingar.

I förordet till årsboken varnar säkerhetspolischefen Klas Friberg för hur alla de ökande hoten innebär att frågan om Sveriges säkerhet måste prioriteras framöver. Han lyfter särskilt fram den snabba omsättningen och introduktionen av nya teknologier och hur detta skapar möjligheter för fientliga aktörer att plantera eller utnyttja sårbarheter i våra system.

Friberg beskriver förra årets nya säkerhetsskyddslagstiftning som ett viktigt verktyg för att stärka olika myndigheters motståndskraft mot olika hot. Säkerhetsskydd handlar om att skydda information och verksamhet med stor betydelse för rikets säkerhet, och frågan fick stor uppmärksamhet i samband med problemen hos Transportstyrelsen 2017.

Något som Säkerhetspolisen särskilt lyfter fram i sin årsbok är också de många, komplexa hoten mot demokratin. Det finns såväl interna som externa aktörer vars avsikter är att påverka, störa eller omstöpa vårt demokratiska styrelseskick och samhällsordning. Det hotet kommer bland annat från olika våldsbejakande grupperingar.  Myndigheten pekar särskilt ut ett växande hot från högerextremism.

I årsboken nämns också främmande makter vars ageranden är ett direkt hot mot vår demokrati och grundlagsstadgade fri- och rättigheter. Det rör sig ett femtontal stater som bedriver underrättelseverksamhet i Sverige. Det innefattar alltifrån s k flyktingspionage till att försöka inhämta företagshemligheter. Särskilt Ryssland och Kina pekas ut som särskilt aggressiva.

Kritiskt för att kunna hantera alla dessa olika hotbilder är effektivt samarbete mellan olika aktörer, såväl nationella som utländska. När det kommer till att möta terrorhotet finns Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) som består av Säkerhetspolisen, Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) och Försvarets radioanstalt (FRA).

På den internationella arenan finns flera olika samarbeten och forum. I sin årsbok lyfter Säkerhetspolisen inte minst fram Europol, Interpol, FN och EU, samt den s k Counter-Terrorism Group (CTG). Dessa samarbeten syftar till att förenkla att dela information och erfarenheter mellan olika polismyndigheter.

Den säkerhetspolitiska utblicken är dyster. Säkerhetspolisens årsbok målar upp en komplex mosaik av säkerhetshot som landet står inför, och det är tydligt att vi måste göra mer för att stärka vår nationella säkerhet. Många aktörer söker hela tiden olika sätt att angripa Sverige och budskapet från Säkerhetspolisen är att vi ständigt måste vara på vår vakt.

Zebulon Carlander
Programansvarig