Tillbaka till föregående sida

Foto: Folk och Försvar
Artiklar
Opinion

Publicerat: 2016-01-11

Säkerhetspolitik i skolan

Politiska beslut och makthavare står ofta i centrum på Rikskonferensen (#fofrk). Mindre känt är att Folk och Försvars största verksamhet bedrivs i gymnasieskolor runtom i Sverige. Men vilken koppling har frågorna om säkerhetspolitik, försvar och krisberedskap egentligen till skolan och skolans uppdrag? Johan Ceder, ordförande i Föreningen Lärare i Samhällskunskap, ger perspektiv på frågan.

Delar av politikområdet ’säkerhetspolitik’ har beskrivits som ett särintresse. I det format som organisationen Folk och Försvar anordnar konferens om säkerhetspolitik är det dock i allra högsta grad ett allmänintresse. Det är en stor bredd av åsikter, perspektiv, och företrädare som möts i diskussioner, vilket tydliggör såväl skiljelinjer som samförstånd. Från min horisont, som är samhällskunskapslärarens, är konferensen en spjutspets in i skolans styrdokument. Det kan hända att det låter något märkligt för somliga med god kännedom om skolans uppdrag och ramar att hävda något sådant. Det är dock ett, som jag ser det, helt okontroversiellt påstående då de diskussioner som förs både på scenen och mellan kaffekoppar bottnar i det moderna samhällslivets grunder.

Den från 90-talet vidgade synen på vad som ryms inom begreppet säkerhet innefattar inte endast militära och polisiära frågor. Miljöförstöring, cyber-attacker mot grundläggande samhällsfunktioner, flyktingströmmar, terrorism, globala epidemier och idé-driven extremism i olika former är exempel på sådant som idag anses ha bäring på nationell, regional och global nivå när strategier för säkerhet utformas.

Från min åhörarplats på läktaren ser jag Rikskonferensens diskussioner utifrån detta perspektiv. Det innebär nya perspektiv och tankar på jämlikhet, jämställdhet, mänskliga rättigheter, hållbar utveckling, rättssäkerhet och demokrati. Det torde vara mycket svårt att hävda att det är frågor som inte ryms inom skolans värld, mer rimligt är att betrakta detta som beskrivningar av skolväsendets fundament.

Det som avhandlas är alltså intressant för lärare och annan personal verksam i skolan. En närliggande fråga som kan ställas i sammanhanget är om – och i så fall vilken – skolan har någon roll att fylla i det civila försvaret? I den akuta krissituationen (olycka, kris, konflikt) eller i det förebyggande arbetet i tider av fred och avspänning? Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag och ska också fostra barn och ungdomar till aktiva medborgare som omfattar de grundläggande värden som det demokratiska samhället bygger på. En undervisning som kan realisera detta genom att skänka trygghet i förståelsen av vår komplexa värld, uppmuntrar till sakliga och engagerade värderingsdiskussioner och en hög kompetens avseende källkritisk förmåga är självklara utgångspunkter för tusentals lärare varje dag.

Under tre dagar lyssnar jag noga på vad deltagarna har att säga. I slutändan handlar det nämligen om hur vi kan bygga ett tryggt samhälle och bidra till fred och säkerhet i världen. Det torde ligga i såväl allmänhetens som i skolans intresse.

Johan Ceder
Ordförande Föreningen Lärare i Samhällskunskap

Dela

Relaterat material