Kriget i Ukraina har lett till den snabbast växande flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget. Miljontals ukrainare har behövt lämna sina hem och fly landet varav en femtedel, motsvarande 1,5 miljoner, är barn. Världshälsoorganisationen har lyft fram att det finns ett stort behov av stödinsatser mot psykisk ohälsa i länder dit flyktingarna kommer. Folk och Försvar har mött Erica Mattelin, vinnare av Stora Psykologpriset 2021 som forskar om barn som har flytt till Sverige och deras hälsa.
Foto: Erica Mattelin
Erica Mattelin är legitimerad psykolog och har under många år arbetat inom barnpsykiatrin, med fokus på barn i speciellt utsatta livssituationer. Idag är hon tematisk rådgivare för migration vid Rädda Barnen samtidigt som hon är doktorand vid Barnafrid, ett nationellt kunskapscentrum tillhörande Linköpings universitet, där hon leder forskningsprojektet ”Den långa resan”:
– Projektet kartlägger hur barn och unga som kommit till Sverige mår, hur deras våldsutsatthet har sett ut och vad som främjar hälsa. Om vi tittar generellt på den internationella forskningen så vet vi att graden av psykisk ohälsa är högre hos barn på flykt. Det är vanligare med diagnosen PTSD (posttraumatiskt stressyndrom) samt depression och ångest men vi vet mycket mindre om hur barn som landar i Sverige har det – vilket vi tycker är relevant att undersöka i och med att Sverige inte är vilket land som helst. Vi har ett väldigt utbyggt välfärdssystem där barn på flykt har tillgång till alla de rättigheter som barn som är födda i Sverige har, oavsett om man är asylsökande eller inte.
Den långa resan” ger en röst till barn och unga som flytt till Sverige genom att de själva får ge en bild av sina erfarenheter. Erica Mattelin berättar att många andra studier utgår från skattningsformulär i stället för intervjuer vilket ger en övergripande bild om hur barn och unga har det, men som ofta ger en dålig bild över vilka som är i behov av vård.
– Nu har vi exempelvis en stor grupp barn som kommer från Ukraina. För att kunna säga i vilken utsträckning som barnpsykiatrin behöver skala upp sitt arbete så behöver vi veta hur många som behöver vård. Det är frågor som jag tyckte var obesvarade när jag började jobba i samband med att Sverige tog emot många barn från Syrien och Afghanistan. På Rädda Barnen fick vi många frågor om i vilken utsträckning man behövde skala upp och det var väldigt svårt att svara på det då det fanns studier som visade väldigt olika siffror. En forskningsstudie visade på att 80 procent av alla ensamkommande barn hade PTSD medan andra studier visade att det var runt 20 procent.
Erica Mattelin säger att det finns mycket tidigare forskning om vi tittar tillbaka på tidigare grupper av barn som har kommit till Sverige, exempelvis under Balkankrigen på 90-talet. I samband med att projektet ”Den långa resan” startades 2018 så fanns det dock väldigt lite information om de barn och unga som har kommit till Sverige under de senaste åren. Det finns många internationella studier men ibland är det inte alltid jämförbart att förstå hur barn med migrationsbakgrund i Sverige har det genom att titta på resultaten från exempelvis USA, Storbritannien eller Sydafrika. Det tillkommer allt fler studier även i Sverige, men än så länge menar Erica Mattelin att det fortfarande saknas underlag för att bättre veta hur vi ska kunna förbereda oss och säkerställa ett bra mottagande när det kommer många barn på flykt till Sverige.
Brister i det svenska vårdsystemet – ojämlik vård för barn med migrationsbakgrund
Under de år som Erica Mattelin arbetade inom barnpsykiatrin upplevde hon att det fanns brister i det svenska vårdsystemet och att Sverige saknar ett tillräckligt uppbyggt vårdsystem, både för barn som flytt till Sverige och för barn som är födda i Sverige och som utsatts för någon form av traumatisk händelse:
– Forskningen visar också hur olik vården ser ut om man har migrationsbakgrund. Ester Gubi, doktorand vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet, kom nyligen ut med en studie som visar att barn med migrationsbakgrund inte bara söker mindre vård än barn som är födda i Sverige utan att vården även är mindre evidensbaserad. De barn med migrationsbakgrund som väl når vården får i lägre grad rekommenderade behandlingar.
Hon fortsätter:
– Vi är många som länge har jobbat för en bättre vård mot barn och ungas psykiska ohälsa. Exempelvis har mina kloka kollegor på Barnafrid jobbat med ett projekt som heter ”Trauma på Kartan” som arbetar med att utveckla kompetensen inom traumavård för personal inom barn- och ungdomspsykiatrin. Utbildning är dock endast en nyckel för hur vi kan tillgodose vård.
Barn- och ungdomspsykiatrin har länge fått kritik för sina långa väntetider och bristen på kompetent personal. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har tagit emot över 200 anmälningar under de senaste fem åren med anledning av långa väntetider till BUP. Erica Mattelin berättar att detta även drabbar de barn som kommit till Sverige på flykt. Rapporter visat att det är svårt att få den hjälp och stöd som finns inom barnpsykiatrin. En frekvent diskussion mellan Erica och hennes kollegor är därför hur de kan vara med och stötta det svenska systemet:
– Sedan 2015 har vi blivit bättre på den generella traumakunskapen. När många barn och unga kom till Sverige för några år sedan så kändes det som att mycket av mitt arbete gick ut på att berätta för folk att barn kan ha varit med om svåra händelser, som kan ge symtom på PTSD, och för att främja en hälsosam utveckling hos barn som varit med om något svårt så finns det flera grundläggande principer. Det handlar mycket om att känna sig trygg, att man befinner sig i ett sammanhang och att skapa hopp. Denna baskunskap har blivit bättre. Det vi inte har lyckats med är att bygga på steg två – krisstöd och psykosocialt stöd. Fast Sverige inte befinner sig i kris så är barn som kommit hit som flyktingar i kris och då behövs det särskilda insatser. Vi behöver också insatser däremellan, för de barn som kanske har påverkats och som visar få symtom men som nödvändigtvis inte ska till barnpsykiatrin.
Erica Mattelin lyfter fram att det till viss del saknas ett tydligt ansvar inom det svenska systemet för de barn som uppvisar psykisk ohälsa. Hälso- och sjukvården ansvarar för den översta delen av pyramiden och sedan finns det andra viktiga samhällsaktörer som skola och fritidsaktiviteter som utgör bottenplattan, men vem tar ansvaret däremellan? Med anledning av att det redan idag är många barn och unga som söker hjälp men som inte får tillgång till vård på grund av långa väntetider säger Erica att det är ett etiskt dilemma i vilken utsträckning man allmänt ska börja informera om att man borde söka vård om vi vet att det inte är så sannolikt att man får det:
– I mitt arbete vid Rädda Barnen kände jag ett behov av att kunna erbjuda en kompletterande insats själv så att det inte blir så att man säger till personer att de bör uppsöka BUP och så får de kanske ingen hjälp där och då känner de, ’jaha, tack för hjälpen…’
Erica tillägger dock att det finns viktig forskning, exempelvis från War Child Holland och forskaren Mark Jordans, som visar att individer och samhällsaktörer i barns närhet, som inte besitter professionell psykologisk kunskap, ändå kan veta med ganska bra precision vilka barn som skulle behöva vård genom en enkel checklista. På så sätt finns det möjligheter för samhället i stort att fånga upp de barn som behöver slussas vidare till barn- och ungdomspsykiatrin:
– Det största problemet är inte att hitta barn och unga som mår dåligt utan det är snarare vad ska vi erbjuda när vi hittar dem.
Hur kan vi förbättra situationen för barn och unga på flykt?
Från och med i slutet av 2022 kommer Erica Mattelin och kollegorna som arbetar med forskningsprojektet ”Den långa resan” i större utsträckning börja sprida kunskap till relevanta aktörer om sitt forskningsresultat. Syftet med projektet är att kartläggningen om barn och unga som flytt till Sverige och deras mående ska tas vidare och spridas till professionella som kan ta del av den nya kunskapen.
– Vi vill bygga upp en viktig kunskapsbas så vi kan ställa bättre frågor framöver – det är så forskningen går framåt. Vi lägger en tegelsten och sen tar andra aktörer vidare kunskapen. Det behövs mer omfattande data för att kunna avgöra vilka friskfaktorer som finns, det är då vi kan påverka. Om vi identifierar vilka faktorer som främjar hälsa så kan vi försöka öka dem. Exempelvis, om vi ser att barn mår sämre på grund av sina föräldrars hälsa, ja då ska vi satsa mycket mer på föräldrarnas hälsa. Min förhoppning är att forskningen både ska leda till en dialog med relevanta samhällsaktörer och olika förändringar och satsningar.
I intervjun med Erica Mattelin ställer Folk och Försvar en fråga om hur Sverige kan förbättra den psykiska hälsan för de barn och unga som kommit hit som flyktingar. Hon förtydligar att de aspekter som hon tänker på är hennes egna perspektiv som hon har fått genom sina erfarenheter som klinisk psykolog och sedan som forskare och sakkunnig vid Rädda Barnen. Det är politiska frågor där politiker också behöver väga in andra faktorer.
– Vi vet att känslan av trygghet är avgörande för barns psykiska hälsa. Flera studier har visat att tillfälliga uppehållstillstånd inte är hjälpsamt för barn som är på flykt så därför ser jag med oro på den utveckling där vi har gått från permanenta till tillfälliga uppehållstillstånd.
Erica Mattelin berättar även att många barn beskriver att de har svårt att få vardagen att gå ihop på grund av den låga dagersättningen. Det handlar då om ganska enkla saker som att barn säger att man inte har råd att köpa en cykel för att ta sig till och från skolan. Dagersättningen för asylsökanden har stått stilla sedan 1994 och för barn mellan 11–17 år handlar det om en summa på 50 kronor, inklusive matkostnader. Utöver detta så är ett annat problem att många barn bor i stora flyktingboenden med väldigt trånga utrymmen. Barn beskriver att de inte har möjlighet att göra sina läxor eller ta hem sina kompisar – man kan helt enkelt inte leva ett vanligt liv. Andra barn placeras på tillfälliga boenden tillsammans med sina föräldrar, ofta vid mindre orter, det är inte sällan vi möter tonåringar som behöver dela rum med sina föräldrar. Det är en situation som vi vanligtvis skulle ha kallat för trångboddhet.
Hon understryker att detta är politiska frågor men tillfälliga uppehållstillstånd, den låga dagersättningen och boendesituationen är tre aspekter som påverkar barns hälsa när den viktigaste friskfaktorn för barn och ungas psykiska hälsa är känslan av trygghet. Avslutningsvis tillägger Erica:
– Det behövs också bättre tillgång till vård. Jag kan ibland känna att jag måste sluta säga det för att jag säger det så ofta, men då sa en kollega till mig: ’Nej, det är just då man ska gasa’.
Hanna Waerland-Fager
Programansvarig för Folk och Försvars nya programområde Globala säkerhetstrender
Läs mer om forskningsprojektet ”Den långa resan” vid Barnafrid, Linköpings universitet: https://liu.se/forskning/barnafrid/den-langa-resan.
Psykologförbundet tilldelar Erica Mattelin det Stora Psykologpriset 2021: https://www.psykologforbundet.se/Om-forbundet/priser/stora-psykologpriset/erica-mattelin-far-stora-psykologpriset-2021/. Psykologförbundet är medlemmar i Folk och Försvar.