Ett oaktsamt användande av antibiotika har försatt mänskligheten i en långsam men allvarlig kris som kommer att behöva hanteras både nationellt och globalt. Det som en gång var en effektiv behandling mot infektioner tappar nu gradvis sin kraft i och med att bakterier utvecklar försvar mot de mediciner vi tagit fram för att slå ut dem. Samtidigt öppnar resande och importer för spridning av resistenta bakterier mellan länder. Situationen förvärras ytterligare av att okunskapen kring frågan globalt sett är stor och att den kortsiktiga och felaktiga användningen av antibiotika fortgår.
Konsekvenserna av antibiotikaresistens är mycket allvarliga. Även om resistenta bakterier ofta är ofarliga för en frisk person, innebär de ett hot mot de som redan är sjuka och de kan äventyra liv och hälsa i samband med operationer där infektionsrisken är förhöjd. I Sverige drabbas sjukhus återkommande av utbrott av resistenta bakterier, till exempel under 2017 och 2018 då den resistenta tarmbakterien vankomycinresistenta enterokocker spreds, inte bara mellan patienter på ett sjukhus utan också mellan sjukhus. I sådana fall kan en vanlig infektion bli dödlig. I vardagen är dessa problem allvarliga, men en utbredd antibiotikaresistens kan också göra det svårt att behandla skadade i en annan kris eller i krig.
Sverige har visat ambition i att möta hotet som antibiotikaresistens utgör, bland annat genom deltagande i forskningsprojekt och genom att biståndsmedel öronmärks för internationella insatser. Även inom landet finns beredskap för att bemöta utbrott av resistenta bakterier. Samtidigt kan inte ett enskilt land på egen hand lösa problemet. För att vara effektiva måste lösningarna vara globala och innefatta en mängd aktörer, från statliga institutioner och vården till läkemedelsindustrin och matproducenter.
Frågorna som måste besvaras är också många. Hur ska man säkra tillgång på gamla, fortfarande effektiva antibiotika? Hur ska man skapa strukturer som möjliggör utveckling av nya antibiotika? Går det att kombinera marknadsekonomiska incitament med en ansvarsfull försäljning och användning av antibiotika? Hur ska man förbereda sig inför eventuella storskaliga utbrott i Sverige, och vilka patienter ska prioriteras om inte alla kan få tillgång till antibiotika?
Under detta seminarium kommer Folk och Försvar att titta närmare på en av vår tids stora kriser. Vi kommer att få en beskrivning av hur antibiotikaresistens fungerar och vilket hot det utgör, en rapport från den svenska vården och ett myndighetsperspektiv på beredskapen för resistensrelaterade kriser.
Välkomna!
Anmäl dig till seminariet här.
PROGRAM
13:00 Inledning
Daniel Kjellén, Folk och Försvar
13:05 Problemet med antibiotikaresistens och det globala nuläget
Otto Cars, seniorprofessor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och grundare av nätverket ReAct
13:20 Rapport från den svenska sjukvården
Thomas Tängdén, infektionsläkare vid Akademiska sjukhuset
13:35 Antibiotikaresistens ur ett myndighetsperspektiv
Britta Björkholm, avdelningschef på Avdelningen för smittskydd och hälsoskydd vid Folkhälsomyndigheten
13:50 Frågor och diskussion
14:00 Seminariet avslutas
Seminariet kommer webbsänds direkt och en inspelning kommer att finnas tillgänglig på Folk och Försvars hemsida i efterhand.