Digitaliseringen har både förändrat samhället i stort och bidragit till helt nya möjligheter för människor att kommunicera med varandra och erbjuder därmed en större arena för samtal, diskussion och åsiktsutbyten. I grunden har det digitala samhället i många avseenden en positiv inverkan för individens möjligheter till demokratiskt deltagande med de sänkta trösklarna att ta del av nyheter och information, men också diskutera och möta andra perspektiv som digitala kanaler genererar. Idag är internet och sociala medier en naturlig del av samhällskroppen, liksom att olika åsikter och debatt tillhör ett friskt demokratiskt klimat. Tillgång till information, olika perspektiv och plattformar för människors demokratiska deltagande är grundläggande förutsättningar för ett välmående demokratiskt klimat. Via digitala kanaler är såväl information som diskussionsforum lättillgängliga och därigenom kan människor lättare öka sin kunskap om det samhälle vi lever i samt bilda opinion om frågor de tycker är viktiga.
Digitala plattformar är emellertid inte bara öppna och inkluderande för befolkningens demokratiska deltagande. Tvärtom, digitala plattformar kan ha en motverkande effekt mot sitt eget syfte då de kan användas för att hota och hata enskilda medborgare, journalister och politiker, men också att sprida missvisande information med syfte att underminera det demokratiska systemet. Med känsliga algoritmer anpassas medieflöden efter personliga preferenser, bekräftas människor åsikter så att de på sikt omges av en filterbubbla som inte rymmer några andra perspektiv. Fakta som är baserade på kunskap ifrågasätts och i den digitala sfären göds faktaresistens och tilltro till alternativa sanningar.
Fokus för detta seminarium är demokrati och desinformation i en digital tid. Desinformation kan betraktas som ett hot mot en fri demokrati och det demokratiska samtalet eftersom den ofta ämnar skapa misstro mot det demokratiska systemet, t.ex. beslutsfattare, politiska partier, media och de lagar som finns till för att skydda demokratin. Spridning av desinformation kan ske av både nationella aktörer, yttre främmande makt och enskilda individer som, i sin mening, delar en sanning. Frågorna har också aktualiserats i och med den nyligen publicerade utredningen Det demokratiska samtalet i en digital tid. Så stärker vi motståndskraften mot desinformation, propaganda och näthat (SOU 2020:56) och antologin Det demokratiska samtalet i en digital tid — en antologi om desinformation, propaganda och näthat.
Det digitala samhället är här för att stanna och det tycks inte finnas någon enhetlig lösning för att stärka befolkningens motståndskraft mot desinformation i digitala rum. Hur kommer det sig att desinformation får genomslagskraft? Vilken roll spelar journalistiken? I sina slutsatser i utredningen konstaterar kommittén att regeringen bör anta en nationell strategi för att öka motståndskraft mot desinformation, men krävs det andra, eller fler, medel för att stärka denna motståndskraft från offentligt håll? Dessa frågor kommer att diskuteras under seminariet.
Seminariet kommer att webbsändas via Zoom. Du anmäler dig via denna länk.
OBSERVERA ATT SEMINARIET SÄNDS LIVE VIA ZOOM OCH I EFTERHAND PÅ YOUTUBE.
PROGRAMMET
16:00 – Inledning
Karin Abbor-Svensson, Folk och Försvar
Hur desinformation blir människors verklighet
Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet och ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien och i Svenska Akademien
Vad kan journalistiken göra?
Henrik Almén, ordförande Ung Media
Så kan motståndskraften ökas
Anette Novak, direktör för Statens medieråd
Gemensam diskussion
Samtliga deltagare
17:00 – Avslutning