Ett viktigt mål för Sveriges säkerhet är att värna invånarnas liv och hälsa. I den nationella säkerhetsstrategin från 2017 är kopplingen mellan säkerhet och hälsa tydlig.

Coronaviruset och andra smittsamma sjukdomar utgör endast en av många hälsoutmaningar som Sverige och världen står inför. Krig och konflikt, användningen av radioaktiva, kemiska och biologiska vapen, antibiotikaresistens, icke-smittsamma sjukdomar samt klimatförändringarnas hälsorisker utgör också betydande hälsohot.

Coronapandemin blev en tydlig väckarklocka om behovet av beredskap inför nya utbrott av smittsamma sjukdomar. Än så länge anser dock många experter inom global hälsa att viktiga beredskapsåtgärder och investeringar saknas såväl på nationell som internationell nivå för att minska risken för en ny global pandemi. Har vi lärt oss av våra misstag inför framtiden?

Folkhälsomyndighetens viktiga roll för svensk krisberedskap blev allt tydligare för allmänheten under coronapandemin och varje dag kunde vi följa myndighetens uttalande i media om det aktuella pandemiläget. Folkhälsomyndighetens uppdrag som kunskaps- och beredskapsmyndighet är däremot brett och innefattar alltifrån smittskydd, diagnostik och vaccinationer till globala hälsofrågor som sexuell- och reproduktiv hälsa, antibiotikaresistens och psykisk ohälsa. Fastän det har skett stora framsteg för den globala hälsan under de senaste 50 åren, däribland en halvering av barnadödligheten i världen, står världen inför stora hälsoutmaningar.

Zoonoser, smittsamma sjukdomar som sprids mellan djur och människor, förväntas öka i framtiden och gränsöverskridande hälsohot till följd av klimatförändringarna och fler resistenta bakterier kommer bli en viktig del av Sveriges säkerhetsarbete för att värna invånarnas liv och hälsa.

Tisdagen den 7 juni möter Folk och Försvar Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell för ett samtal om global hälsa och säkerhet. Vilka lärdomar kan vi dra av coronapandemin och vilka beredskapsåtgärder och investeringar behöver finnas på plats för att minska risken för en ny global pandemi? Hur arbetar myndigheten med folkhälsa på nationell respektive internationell nivå och vilka hälsohot står Sverige och världen inför idag och i framtiden?