Utvecklingen i omvärlden sätter ribban för det försvar Sverige behöver. Vi ser en omvärld som präglas av osäkerhet, oförutsägbarhet och snabba skeenden. Vårt direkta närområde utgör en kontaktyta mellan öst och väst, nu och under överskådlig tid.

I och med försvarsbeslutet 2015 skiftades del av tyngdpunkten för svenskt försvar till mer av ett nationellt försvar. Försvaret av Sveriges territorium blev nu högsta prioritet. Detta till skillnad mot tidigare försvarsbeslut. I försvarsbeslutet för perioden 2015 – 2020 står:

”Regeringen anser mot denna bakgrund att den svenska försvarsförmågan bör stärkas. Genom att kunna möta ett väpnat angrepp bör Försvarsmakten, tillsammans med övriga delar av totalförsvaret och vid sidan av politiska, diplomatiska och ekonomiska medel, utgöra en tröskel för den som skulle vilja angripa Sverige eller använda militära maktmedel för att utöva påtryckningar mot Sverige.”

Att från politiskt håll tala om att Försvarsmakten ska utgöra en tröskel för att på så sätt avvärja angrepp är i nutida sammanhang nytt. Vilka krav ställer detta på försvarets framtida utveckling? Vilka möjligheter och risker finns i närtid och på sikt?

Välkommen till ett seminarium arrangerat av Folk och Försvar och Försvarsmakten där Försvarsmaktens syn på de tre år som gått och vad som behöver göras för att bevara och utveckla den militära förmågan.

PROGRAM

Moderator Maud Holma von Heijne, generalsekreterare, Folk och Försvar

09:30 Välkomstord
Maud Holma von Heijne, generalsekreterare Folk och Försvar

09:35 Aktuella läget halvvägs in i försvarsbeslut 2015
Överbefälhavare Micael Bydén, generaldirektör Peter Sandwall och Maud Holma von Heijne generalsekreterare Folk och Försvar samtalar om aktuella läget.

10:05 Reflektioner över försvarsbeslutet i halvtid
Amanda Wollstad, chefredaktör Svensk Tidskrift
Oscar Jonsson,[nbsp]doktorand i krigsvetenskap vid King’s College London och Försvarshögskolan

10:30 Seminariet slut