Tillbaka till sökning

Tillbaka
Foto: Alexander Gustavsson/Försvarsmakten
Se seminariet här
18
Aug

Konflikt och kris i Sahel – perspektiv på Sveriges internationella insatser

2021-08-18 (kl. 15:30 - 16:45)

De senaste åren har Mali hamnat högt upp på den utrikespolitiska agendan. Landet är beläget i den våldsdrabbade Sahelregionen, där Mali tillsammans med Burkina Faso, Niger, Mauretanien och Tchad är några av världens fattigaste länder. Sverige har idag sitt största militära engagemang utomlands i Mali – svenska trupper har sedan 2014 deltagit i FN-insatsen Minusma och sedan 2020 deltar svenska specialförband i den fransk-ledda insatsen Task Force Takuba. Med mål om att skapa bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck är Mali även ett av de största mottagarländerna för svenskt bistånd.

Bakgrunden till dagens internationella närvaro i Mali är det våld som drabbat landet i snart ett decennium. Inre stridigheter och konflikt ledde fram till en militärkupp 2012 som sedan följdes av en brutal offensiv av såväl jihadister som tuaregrebeller, en etnisk grupp i norra Mali som länge kämpat för sin självständighet. De maliska styrkornas oförmåga att stoppa offensiven ledde till en fransk intervention 2013.

Sedan dess har konfliktbilden blivit alltmer komplex med fler våldsbejakande extremistiska grupper, fler våldsamma attacker och ett kraftigt ökat antal döda. Under de senaste åren har även instabiliteten och våldet ökat i Malis grannländer Burkina Faso och Niger, och tidigare i år dödades Tchads president Idriss Déby Itno av rebeller. Trots FN:s stabiliseringsinsats Minusma i Mali och ett ökat engagemang av EU har våldet eskalerat i Sahelregionen och aspekter som fattigdom, klimatförändringar och brist på resurser har skapat parallella kriser och säkerhetshot.

Diplomatiska, militära och finansiella resurser har investerats av FN och statliga aktörer för att bygga upp och förstärka den maliska staten, men inom loppet av mindre än ett år har två militärkupper ägt rum i landet. Nu leds Mali av en juntaledare och kuppmakare och det är idag osäkert om juntan kommer att införliva sitt löfte om demokratiska val i början av 2022.

Det stigande våldet i Sahel och bristen på framsteg mot ökad säkerhet och hållbar utveckling har föranlett en stor debatt om framtiden för det internationella engagemanget i Mali. I Frankrike diskuteras huruvida man befinner sig i ett så kallat “Evighetskrig”, likt USA:s engagemang i Afghanistan, och efter den senaste kuppen i Mali har President Marcon meddelat att Frankrike ska avsluta Operation Barkhane, där insatsen Task Force Takuba ingår, och omstrukturera sin militära närvaro i regionen. En annan diskussion om närvaron i Mali och Sahel är att de internationella ansträngningarna är alltför militariserade och att ett större fokus på civila insatser krävs.

Under Folk och Försvars seminarium den 18 augusti kommer vi diskutera Sveriges militära såväl som civila närvaro i Mali och Sahel. Hur ser säkerhetsläget ut i regionen idag och hur har konflikten i Mali utvecklats sedan militärkuppen 2012? Vilka är de största hindren för en hållbar fredlig utveckling i Mali och Sahel och hur kan de senaste årets militärkupper påverka det europeiska och svenska engagemanget i Mali framöver? Dessa och många fler frågor kommer diskuteras under seminariet.

Program

15:30 Introduktion

Hanna Waerland-Fager, programansvarig, Folk och Försvar

15:35 Försvarsmaktens internationella insatser för fred och säkerhet

Michael Claesson, generallöjtnant och insatschef, Försvarsmakten

15:55 Militära insatser i Sahelregionen

Elin Hellquist, forskare och projektledare, FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut)

16:10 Dilemman och utmaningar för en hållbar fredlig utveckling i Mali och Sahel

Diana Janse, Senior Fellow Frivärld och f.d. svensk ambassadör i Mali

16:30 Perspektiv från Riksdagen

Niklas Karlsson, vice ordförande i riksdagens försvarsutskott, Socialdemokraterna

Allan Widman, ledamot i riksdagens försvarsutskott, Liberalerna

16:45 Avslut

Upptäck fler kalenderhändelser