Frågan om ungas politiska deltagande och synen på unga som ledare och makthavare växer parallellt med ungas organisering och den globala demografiska utvecklingen där en allt större andel av jordens befolkning är under 25 år. Utmaningarna rörande ungas meningsfulla medverkan i det demokratiska samhällslivet och särskilt i beslutsprocesser är fortsatt många. Som en del i unga, fred och säkerhetsagendan betonas unga och ungdomsorganisationers roll inom det försvars- och säkerhetspolitiska området och särskilt i relation till fredsbyggande.
Den säkerhetspolitiska utvecklingen under 2010-talets andra hälft har försämrats, så väl regionalt i vårt närområde som globalt. Antalet väpnade konflikter har ökat samtidigt som stora grupper drivs på flykt undan krig och utsatthet. I denna tid växer kraven på långsiktig stabilitet, hållbar utveckling och möjligheter till utveckling och ett värdigt liv i fred och unga har i större utsträckning erkänts som en viktig målgrupp i detta arbete. Unga har i många fall visat på en motståndskraft och en uthållig demokratisk organisering. Ett narrativ om unga som resurs i konfliktlösning, i kontrast till perspektiv på unga som passiva mottagare, är i dagens komplexa säkerhetspolitiska kontexter en förutsättning för en positiv utveckling.
Säkerhetspolitiken i demokratiska stater syftar i grunden till att skapa förutsättningar för fria och fredliga samhällen. Unga har en central och viktig roll för bärkraften i dessa samhällen och för den sociala och politiska förankringen av fredsbyggande, fredsbevarande och försoningsprocesser.
Just social exkludering har i allt större utsträckning fått en större roll i förklaringen till våld och konflikter. Ungas ledarskap och känsla av ägarskap över den egna utvecklingen är därför av stor vikt för fred och trygghet likväl som för det säkerhetspolitiska fältet i helhet. Transnationell organisering, civilsamhällesdeltagande och politisk opinionsbildning blir till ledord för ungas aktörskap inom fred och säkerhet samt förmågan att engagera inte bara en ung målgrupp utan även resterande samhälle. För att unga ska kunna verka aktivt i fältet krävs dock att institutioner så väl som forum öppnas för ungas röster och meningsfulla deltagande. I detta ingår att tillgängliggöra verktyg och kunskap.
Inom folkbildningstraditionen är just tillgängliggörande av kunskap och verktyg för aktivt deltagande en grundsten. Hur fungerar ledarskap inom vårt fält? Vilka utmaningar finns? Ser utmaningarna olika ut beroende på vem ledaren är? Vad krävs för att unga ska kunna leda inom det säkerhetspolitiska fältet och hur organiserar unga den egna gruppen till en resilient kraft för demokratin och allas lika rätt till trygghet?
Tillsammans med Utrikespolitiska Förbundet Sverige arrangerar Folk och Försvar en seminariedag om ledarskap och säkerhet för unga civilsamhällesledare.
Vänligen notera att personlig inbjudan krävs för deltagande vid detta arrangemang.
Vid frågor vänligen kontakta Elin Lilijenbladh elin.lilijenbladh@folkochforsvar.se, 070-733 07 52.
PROGRAM
Moderator: Elin Lilijenbladh, Programansvarig Unga, fred, säkerhet och försvar
09:30 Introduktion
Elin Lilijenbladh, Folk och försvar
10:00 Ledarskap i civila och militära organisationer
Ewa Skoog Haslum, Flottiljamiral och Vicerektor Försvarshögskolan
11:00 Paus
11:15 Ledaren och ledarskapet i förändring
Ida Texell, kommundirektör och fd. räddningschef, Attunda brandförsvar
12:15 Lunch
13:15 Att ha mandat att utmana den givna ordningen
Paul Murray, åklagaraspirant och f.d. folkrättslig expert på humanitärrätt och genus Försvarsmakten och MINUSMA
14:15 Paus
14:30 Värdebaserad ledarskap
Carl Van Duin, överste och sekreterare i personalförsörjningsutredningen
15:30 Paus med fika
15:45 Workshop – Unga, fred och säkerhet
Julius Kramer, Folke Bernadotteakademin
Emelie Weski, LSU
17:00 Avslutande reflektioner och utvärdering