Erfarenheter från första världskriget visade att hela samhällsekonomin måste mobiliseras för att möta hoten från en fullskalig krigssituation. Därför påbörjades efter första världskrigets slut ett arbete med att säkra strategiska samhällsresurser vid kris och krig. Detta ledde så småningom fram till det civila försvaret som Sverige hade under ett antal decennier där näringslivet spelade en avgörande roll och begreppet K-företag blev vida känt.

Det senaste decenniet har inneburit radikala förändringar mot den utveckling som tycktes skönjas vid kalla krigets slut i början av 1990-talet. Kriget i Georgien och Ukraina samt annekteringen av Krim har återigen tagit det väpnade kriget till Europas tröskel och tydliggjort att den försvarspolitiska inriktning Sverige haft inte längre var gångbar. Därför togs en ny försvarspolitisk inriktning 2015 där nationellt försvar prioriteras. I och med detta påbörjades också planeringen av ett totalförsvar.

För att säkerställa samhällets strategiska resurser i kris och krig har nu utredningen Totalförsvarets försörjningstrygghet tillsats. Utredningens syfte är att lämna förslag på åtgärder för samverkansformer och effektiv planering mellan offentliga och privata aktörer i syfte att säkerställa totalförsvarets kritiska behov i händelse av höjd beredskap och då ytterst i krig. Samt att lämna förslag på åtgärder för att stärka den försvarsmaterielrelaterade försörjningstryggheten, även över en längre tid och under olika förhållanden.

Därför bjuder nu Folk och Försvar in till ett seminarium med utredaren Elisabeth Nilsson som kommer ge en överblick av utredningsuppdraget samt experter som kommer ge en tillbakablick på hur det gamla K-företagssystemet var uppbyggt men också vilka vägar framåt de ser.

Varmt välkomna!