De senaste decennierna har den säkerhetspolitiska situationen runt Öresund, norska havet och Östersjön förändrats avsevärt.

Öresund utgör en viktig knytpunkt för hela norden. Här produceras totalt runt 26 % av Danmark och Sveriges samlade BNP och det är en region med knappt 4 miljoner invånare – eller runt 15 % av den nordiska befolkningen. För ett par år sedan ingicks ett samförståndsavtal mellan Sverige och Danmark i syfte att stärka försvaret av regionen.

Norska havet var senast aktuellt i internationell press under övningen Trident Juncture. En lång rad nationer övade i området som sedan länge var aviserat för en stor NATO-övning. Med kort varsel blev området också föremål för potentiella ryska robottester. Orsakerna kan man bara spekulera i, men nog var det ett besvärande faktum för övningen som sådan.

Östersjön är också det en region som senaste åren varit högaktuellt. Detta har bland annat lett till ett intensifierat djupgående samarbete mellan Finland och Sverige. Den första januari nästa år kommer en ny lag möjliggöra för finländsk trupp att försvara svenskt territorium och vice versa.

Sammantaget lever vi i en allt mer orolig tid och region. Vissa drar det så långt att de kallar det för ett nytt kallt krig. Denna gång, till skillnad från under tiden fram till 1991, används idag långt fler metoder i den upptrappning vi ser. Allt från konventionella övertramp med flyg och fartyg till trollfabriker och cyberattacker. Vi ska alltså försvara oss mot inte bara de ”klassiska hoten” utan också ett helt nytt spektrum av hot.

Alla nordiska länder har kommit olika långt i planeringen av sitt lands respektive totalförsvar. Sverige började på allvar återuppta sin planering av totalförsvaret i och med försvarsbeslutet som fattades i Sveriges Riksdag 2015. Den första milstolpen i detta arbete är Totalförsvarsövning 2020. I denna övning kommer stora delar av samhället i allt från myndigheter och stat till kommuner och enskilda att öva kris. Men, kommer vi kunna upprätthålla grundläggande funktioner som kommunikation, statens ledning av landet och sjukvård den dag då krisen är ett faktum? Vad händer om krisen slår till, hur påverkas vården? Vad händer med den nordiska försörjningen om Östersjön blockeras eller handelshubben Göteborgs hamn saboteras?

Detta och mycket mer därtill kommer vi diskutera i tre dagar under nordisk konferens. Bland annat kommer vi få träffa ett av Stockholms akutsjukhus, som för fullt arbetar med att planera för kris. Vi kommer också träffa Försvarshögskolan som idag både utbildar blivande officerare och bedriver avancerad forskning på området.

Konferensen är indelad i fyra block: folkförankring med talare från bland annat Försvarshögskolan, sjukvård i kris och krig med talare från bland annat Stockholm läns landsting och Försvarsmakten, desinformation med talare från bland annat Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt infrastruktur med talare från bland annat Post och Telestyrelsen och Telia.

Anmälan

Anmälan till konferensen gör du genom att maila david.bruhn@folkochforsvar.se, i anmälan behöver namn, faktureringsadress och telefonnummer uppges och om du önskar boende. Information om eventuella matallergier behöver också uppges. Kostnaden för konferensen är 6100 kr per deltagare. I det ingår två hotellövernattningar, lunch och middag. Väljer du att inte boka boende genom Folk och försvar dras boendekostnaden av konferensavgiften. Detta måste i så fall meddelas vid anmälan.

Ett preliminärt konferensprogram skickas ut efter anmälan.

Folk och Försvar förbehåller sig rätten att välja ut en delegation för ett få en bredd bland representanterna till konferensen som speglar ämnets bredd. Om du antagits kommer en bekräftelse skickas ut senast vid anmälningstidens utgång.