För fysisk medverkan, anmäl dig till seminariet via formuläret nedan. Seminariet kommer även livesändas. Ingen föranmälan krävs för att följa seminariet digitalt via Folk och Försvars hemsida.
”Världen är ett enda litet misstag från att förintas i ett kärnvapenkrig”. Det sade FN:s generalsekreterare Antonio Guterres 2022 samtidigt som han uppmanade FN:s medlemsstater att ta en ny väg mot en framtid utan kärnvapen. Rysslands anfallskrig mot Ukraina och det allvarliga säkerhetspolitiska läget i världen har emellertid sänkt tröskeln för att använda massförstörelsevapen och enligt flera bedömare har risken för en nukleär konfrontation inte varit så stor sedan 80-talets säkerhetspolitiska spänningar.
President Vladimir Putin och andra ryska regimföreträdare har vid flera tillfällen hotat såväl Ukraina som EU- och Natoländerna om att använda sin kärnvapenförmåga i Ukraina-kriget. Samtidigt har flera av kärnvapenstaterna under de senaste åren moderniserat och expanderat sina arsenaler. Utifrån en större säkerhetspolitisk kontext finns det dock ännu fler orosmoln på himlen.
Traktat som tidigare reglerat både antal och typer av kärnvapensystem har upphävts, exempelvis INF-avtalet om förbud mot kort- och medeldistansrobotar, och vid den senaste översynskonferensen av FN:s icke-spridningsavtal i New York la Ryssland in sitt veto mot konferensens slutdokument. Under förra veckan meddelande även president Putin att Ryssland kommer pausa sitt deltagande i Nya Start-avtalet – det enda återstående nedrustningsavtalet med USA.
Sveriges stundande medlemskap i Nato och dess stöd till Natos doktriner kan innebära ett paradigmskifte för svensk kärnvapenpolitik. Detta sker i en tid av global kärnvapenupprustning. Kina skalar kraftigt upp sin kärnvapenarsenal och enligt bedömningar från USA:s underrättelsetjänst kan Kina ha fler än tusen kärnvapenstridsspetsar innan decenniets slut. FN:s atomenergiorgan IAEA varnar för att Iran snart kommer att skaffa kärnvapen och spänningarna fortsätter att öka på Koreahalvön. Därtill finns det fortfarande olösta säkerhetspolitiska spänningar mellan kärnvapenstaterna Indien och Pakistan.
I ljuset av kriget i Ukraina – vilken roll spelar kärnvapen i modern krigföring och hur ser riskerna ut för ökad kärnvapenspridning framöver? Hur arbetar Sverige med nedrustning och icke-spridning idag och vilka tänkbara förändringar av svensk kärnvapenpolitik kan vi komma att se med anledning av ett fullvärdigt medlemskap i Nato? Dessa och många fler frågeställningar kommer diskuteras under Folk och Försvars fördjupningsseminarium om kärnvapenhotet – idag och i framtiden – måndagen den 6 mars.
Varmt välkomna!
PROGRAM
Kaffe och fika serveras från kl. 10:00
10:30 Inledning
Hanna Waerland-Fager, programansvarig för globala säkerhetstrender, Folk och Försvar
10:35 Kärnvapenstaternas agerande och utvecklingen av FN:s icke-spridningsavtal
Jakob Hallgren, direktör vid Utrikespolitiska institutet (UI) och tidigare svensk ambassadör för nedrustning och icke-spridningsfrågor, Utrikesdepartementet
10:50 Sveriges roll för internationell nedrustning och icke-spridning
Anna Hammarlund Blixt, biträdande enhetschef vid Enheten för nedrustning och icke-spridning, Utrikesdepartementet
11:05 Natos kärnvapenparaply – försvarsalliansens policy och förmågor
Albin Aronsson, biträdande forskare vid FOI:s enhet för säkerhetspolitik, Totalförsvarets forskningsinstitut
11:20 Kärnvapenanvändning i Sveriges närområde? Konsekvenser av kärnvapenexplosioner och Sveriges nationella strålskyddsberedskap
Catarina Danestig Sjögren, enhetschef för Utveckling av skydd och Beredskap, Strålsäkerhetsmyndigheten
Jan Johansson, myndighetsspecialist, Strålsäkerhetsmyndigheten
11:40 Panelsamtal: Framtida risker och kärnvapnens roll i internationell säkerhetspolitik
Joakim Vaverka, biträdande direktör, SIPRI
Cecilia Tengroth, generalsekreterare, Svenska FN-förbundet
Stefan Appelgren, chef för Enheten för kärnvapenfrågor, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)
12:05 Seminariet avslutas