Tillbaka till föregående sida

Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten
Se seminariet
18
Feb

Perspektiv på försvarsbeslutet

2021-02-18 (kl. 14:00 - 15:20)

Ett nytt totalförsvarsbeslut har fattats av riksdagen. Ett beslut som i många hänseenden kan sägas vara unikt. Försvarsutgifterna kommer under perioden öka med nära 40 %. Armén, marinen såväl som flygvapnet kommer få ekonomiska tillskott. Nya system kommer anskaffas och nya förmågor byggas.

Armén kommer, grovt räknat, att fördubblas i och med försvarsbeslutet. Antalet regementen öka och nya avancerade försvarssystem driftsättas i organisationen. Försvarets främsta uppgift är nu att försvara Sveriges territorium snarare än att främst bidra till fredsbevarande insatser. Men, det sedan några år förändrade uppdraget och den nu beslutade tillväxten kommer inte utan utmaningar. När organisationen växer behövs avsevärt mycket mer personal. Personal som måste rekryteras, utbildas, fortbildas och övas. Detta kräver utbildningsplatser, logistik men kanske främst av allt, tid.

Samtidigt som kraven på armén är högt ställda ser läget liknande ut för flygvapnet. Totalförsvarsbeslutet innebär att vi kommer gå från att som idag ha ett luftstridssystem till att ha två, Gripen 39 C/D och E/F. Dessutom kommer numerären utökas. Detta ställer inte bara krav på flygvapnet att växa i den kostym man redan har, man måste också hitta nya lösningar. Detta är utmaningar som precis för armén kräver mer personal.

Även marinen är beslutad att tillväxa. Marinen ska öka antalet ubåtar i krigsorganisationen från dagens fyra till fem. Man ska ersätta två ubåtar av Gotlandklass med nya ubåtar av Blekingeklass under perioden. Förberedelser för anskaffning av nya ytstridsfartyg för leverans under 2026–2030 ska påbörjas. Även här är såklart utmaningarna stora.

Samtidigt som Försvarsmakten tillväxer på alla fronter och nya krav ställs görs det utifrån den omvärldsbild som finns här och nu. Detta skapar i sig strategiska utmaningar. Både politiker och experter har under hela perioden försvarsberedningen arbetat talat om vikten av långsiktighet. Vikten av att både signalera stabilitet och förutsägbarhet. Samtidigt som frågan behöver ställas; om vi nu rustar för att möta dagens hotbild men först bortåt 2030, hur kan vi då vara säkra på att dagens prioriteringar är de rätta för hotbilderna 2030? Hur ska balansen se ut mellan kortsiktiga hot och långsiktig planering?

Men, alldeles oavsett så kommer försvarsutgifterna öka och så även svenska försvarets omfattning. Samtidigt finns de som hävdar att försvarsförmågan på vissa områden inte alls kommer stärkas, eller endast stärkas marginellt. Mer om det kan du läsa här.

I detta seminarium kommer Försvarsminister Peter Hultqvist att ge sin syn på det försvarsbeslut som nyligen fattades av Riksdagen. Forskare från Försvarshögskolan och Totalförsvarets forskningsinstitut kommer att ge sina perspektiv på vilka styrkor respektive svårigheter de ser under inriktningsperioden. I en avslutande panel ger två politiker sin syn på beslutet.

PROGRAM
Moderator: Maud Holma von Heijne, generalsekreterare Folk och Försvar

14:00 Inledning
Maud Holma von Heijne, Folk och försvar

14:05 Försvarsförmåga 2021-2025
Peter Hultqvist, Försvarsminister

14.30 Strategiska utmaningar – kortsiktiga hot och långsiktig planering
Jacob Westberg, docent och universitetslektor Försvarshögskolan (FHS)

14:45 Försvarsekonomi – komplex planering för morgondagens försvar
Per Olsson, forskare vid Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI)

15:00 Diskussion
Alexandra Anstrell, ledamot Försvarsutskottet (M)
Hanna Gunnarsson, ledamot Försvarsutskottet (V)

15:20 Seminariet slut

Upptäck fler kalenderhändelser