Tillbaka till föregående sida

Foto: Skylar Kang/Pexels
Lyssna här
20
Dec

Podcast: Hur påverkar minnet av gårdagens kriser dagens krisberedskap?

2021-12-20

Lyssna på avsnittet här.

Kollektiva minnen utgörs av de föreställningar och kunskaper som en grupp eller befolkning delar om sitt gemensamma förflutna. Dessa föreställningar om det förflutna påverkar grupper och nationers identitetsskapande och i förlängningen får de konkreta effekter på samhällssystemet i nutid.

Viktiga händelser i samhället står ofta i centrum för kollektiva minnen. Det kan röra sig om såväl stora tragedier som storslagna framgångar. Erfarenheter av krig, såväl positiva som negativa, tenderar ofta att bli en betydelsefull del i en befolknings kollektiva minne, men i vår svenska kontext är det snarare stora samhällskriser som varit centrala i modern tid. Estoniakatastrofen 1994, tsunamikatastrofen 2004 och terrorattentatet på Drottninggatan 2017 är några av de kriser som blivit nationella trauman och som sedermera etsat sig fast i det svenska kollektiva minnet.

Våra kollektiva minnen av historiska kriser påverkar både hur vi förbereder oss inför nästa samhällskris och hur vi agerar när den uppstår. Detta öppnar upp för ett flertal intressanta frågor om relationen mellan kriser och kollektiva minnen. Hur formas kollektiva minnen av krishändelser? Vilka historiska svenska samhällskriser har gett upphov till kollektiva minnen? Hur påverkar och formar dessa kollektiva minnen dagens krisberedskap och krishantering?

Folk och Försvar-podden handlar i det här avsnittet om hur våra kollektiva minnen av gårdagens kriser påverkar Sveriges krisberedskap idag.

MEDVERKANDE

Susann Baez Ullberg, filosofiedoktor i socialantropologi vid Uppsala universitet

Dan Hansén, docent i statsvetenskap vid Försvarshögskolan

Robert Strid, tillförordnad förbundsdirektör på Räddningstjänsten DalaMitt

Avsnittet är producerat av Henric Svenningsson. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Upptäck fler kalenderhändelser