Energiomställningen och utvecklingen av grön teknik har skapat flera internationella beroenden med säkerhetspolitiska konsekvenser, däribland beroendet av rysk gas och behovet av energikritiska metaller. När vårt samhälle snabbt behöver ställa om, vilka säkerhetspolitiska utmaningar väntar?

Kriget i Ukraina har skakat om debatten om Sveriges och Europas energisäkerhet. Världen är idag till 80 % beroende av kol, olja och gas men den snabba energiomställningen för att leva upp till Parisavtalet innebär svåra säkerhetspolitiska utmaningar. Länder som Kina och Ryssland utnyttjar naturtillgångar som förhandlingsvapen, samtidigt som politiska röster för ett europeiskt oberoende ökar. Solceller, vindkraftverk, elbilar samt smartphones kräver alla jordartsmetaller som idag har blivit en geopolitisk maktfaktor. Kina står för drygt 70 % av världens produktion av jordartsmetaller och denna kontroll av värdekedjan har redan använts som ett handelspolitiskt vapen. Hälften av de metaller som EU klassar som ”innovationskritiska” finns dock i den svenska berggrunden, men gruvdriften står i målkonflikt med andra värden. Vilka möjliga säkerhetspolitiska konsekvenser kan den svenska klimatomställningen leda till och hur kan denna omställning vara förenat med en hållbar energiförsörjning?

Medverkande

Hanna Waerland-Fager, moderator, Folk och Försvar

Antony Froggatt, senior research fellow at Chatham house, specializes in global energy security and European electricity policy

Mikael Toll, senior rådgivare, Ramboll

Maja Lundbäck, Operational Framework Senior Specialist, ENTSO-E (European Network of Transmission System Operators)

Niklas Johansson, klimat- och kommunikationsdirektör, LKAB

Seminariet kommer att arrangeras i samband med årets politikervecka i Almedalen, Visby.