Rymden har en allt större betydelse i försvars- och säkerhetspolitiken. Militären är beroende av rymdförmågor för positionsbestämning, kommunikation och underrättelsetjänster. Moderna konflikter mellan stormakter kommer bedrivas i, genom eller mot rymden. Det innebär att rymden måste ges större uppmärksamhet för att öka förståelsen för den som försvarspolitisk domän och hur det går att förhindra destabiliserande ageranden som rubbar stabiliteten i rymden.

Under en lång tid var det bara USA och Ryssland som hade en signifikant närvaro i rymden, men detta har förändrats de senaste åren. Framför allt har Kina seglat upp som en betydande stormakt i rymden. Utöver att investera i att utveckla förmågor såsom satellitnavigationssystemet Beidou har Kina också satsat mycket på att ta fram antisatelliterförmågor. 2007 genomförde Kina ett kontroversiellt test av ett robotsystem som förstörde en satellit. Det ledde till stora mängder rymdskrot. Antisatellitförmågor har också testats av Indien 2019 och av Ryssland 2020.

Än är det fortfarande stater som har de mest kostsamma rymdprogrammen men det finns en växande privat sektor som engagerar sig i rymdutvecklingen. Enligt olika prognoser kommer antalet satelliter i omloppsbana öka med flera tiotusental de kommande åren, varav de flesta från privata aktörer. Det här innebär förbättrade möjligheter för kommunikationer, men även att vårt beroende av infrastruktur i rymden ökar, inte minst med utvecklingen av 5G. Detta leder till fler sårbarheter och att konsekvensen av disruptiva händelser i, genom eller mot rymden blir större.

I och med att rymdens betydelse för försvars- och säkerhetspolitiken ökar växer diskussionen också om folkrätten i rymden. 1967 slöts rymdfördraget (Outer Space Treaty) som reglerar hur stater agerar i rymden. Exempelvis förbjuder fördraget att man utplacerar kärnvapen i omloppsbana runt jorden eller på himlakroppar. Eftersom det blir fler aktörer och aktiviteter, såväl civila som militära, i rymden så finns det ett behov av kompletterande avtal och regelverk för rymdverksamhet.

När fokuset på rymdförmågor ökar finns det ett behov av att bättre förstå de olika intressen och teknologier som driver på rymdkapprustningen. Folk och Försvar anordnar därför ett seminarium där vi kommer utforska rymden som en säkerhetspolitisk arena. Varför är rymden viktigt säkerhetspolitiskt? Vilka trender ser vi inom rymdområdet? Hur kan Sverige tillvarata sina intressen i rymden? Dessa och andra frågor kommer att diskuteras under seminariet.

Anmäl dig till seminariet här.

Program

13:00 Introduktion 

Zebulon Carlander, programansvarig säkerhetspolitik, Folk och Försvar

13:05 Utblick – rymd för försvar och säkerhet

Sandra Lindström, forskare och projektledare, Totalförsvarets forskningsinstitut

13:25 Rymden och internationell rätt

Johan Eriksson, professor i internationella relationer, Södertörns högskola

13:45 Rymdens betydelse för svensk säkerhetspolitik

Mats Helgesson, ledamot, Kungliga krigsvetenskapsakademien

14:05 Seminariet avslutas