En av de stora säkerhetspolitiska frågorna under 2020-talet berör Taiwan. Det kinesiska kommunistpartiet har vid upprepade tillfällen uttalat att det är ett kärnintresse att formellt införliva Taiwan i Folkrepubliken Kina. Detta motsätter sig en majoritet av taiwaneserna. USA tar inte en ställning i den kinesisk-taiwanesiska relationen, men har ett (om än ambivalent) säkerhetspolitiskt åtagande gentemot Taiwan.
Status quo i Taiwanfrågan tycks alltmer bräcklig. Detta beror dels på ett minskat tålamod i Peking med att vänta på att införliva Taiwan, medan ett försvinnande litet antal människor i Taiwan vill bli en del av Kina. Samtidigt väcks det frågor om hållfastheten i USA:s åtagande att komma till Taiwans försvar om Folkets befrielsearmé skulle försöka införliva ön i Kina med hjälp av vapenmakt. Detta har kommunistpartiet sagt sig vara redo att göra senast 2049.
Under president Xi Jinping har Kina och det kinesiska kommunistpartiet blivit betydligt mer offensiva i att flytta fram sina maktpositioner. Det kan vi se i Hongkong där fastlandet har gått väldigt hårt mot dem som demonstrerat för demokrati och medborgerliga fri- och rättigheter. Det sätt på vilket som kommunistpartiet har upphävt den konstitutionella ordningen med ett land två system-modellen mellan Kina och Hongkong har setts som ett tydligt varningstecken för Taiwan.
Som en följd av påtryckningar från Kina har Taiwan stängts ute från de flesta multilaterala organisationer. Taiwan har dock en strategisk roll i kretsloppet för den globala ekonomin. Det är bland annat en av världens största tillverkare av halvledare. Dessa är kritiska för digitaliseringen. Fler än 100 svenska företag har verksamhet i Taiwan. Förra året fick Taiwan också mycket uppmärksamhet för sin framgångsrika hantering av det nya coronaviruset och dess ekonomiska följder.
Genom Taiwan Relations Act har USA uttryckt ett säkerhetspolitiskt åtagande att stödja Taiwan om Kina skulle invadera ön. Under Donald Trumps presidentskap blev stödet för Taiwans oberoende från amerikanskt håll mer påtagligt, bland annat genom flera högnivåbesök. Den nya Biden-administrationen har också signalerat sitt stöd för Taiwan, men det finns frågetecken om hur länge den militära balansen i regionen kommer väga till USA:s fördel gentemot Kina.
Folk och Försvar anordnar ett seminarium för att utforska frågan om Taiwan som en säkerhetspolitisk brännpunkt. Hur formar Taiwanfrågan kinesisk försvars- och säkerhetspolitik? Har risken för en kris i närtid ökat? Vad för konsekvenser skulle en konflikt i Taiwansundet ha för Sveriges och Europas säkerhet? Vilken roll spelar Taiwan i relationen mellan USA och Kina? Dessa och andra frågor kommer diskuteras under seminariet.
Program
13:30 Introduktion
Zebulon Carlander, programansvarig säkerhetspolitik, Folk och Försvar
13:35 Kina och Taiwan – en oviss framtid
Hanna Sahlberg, Kinakommentator, Sveriges radio
13:50 Taiwanfrågan i den amerikansk-kinesiska relationen
Johan Englund, analytiker, Totalförsvarets forskningsinstitut
14:05 Europa och Taiwanfrågan
Anna Michalski, associerad seniorforskare vidUtrikespolitiska institutet och docent, statsvetenskapliga institutionen, vid Uppsala universitet
14:20 Sverige och Taiwanfrågan
Kerstin Lundgren, riksdagsledamot, Centerpartiet
Hans Wallmark, riksdagsledamot, Moderaterna
14:30 Seminariet slutar