På grund av den pågående pandemin kommer detta seminarium inte att ges inför publik, men det kommer att sändas direkt på vår hemsida och på vår Youtubekanal och en inspelning kommer att finnas tillgänglig på vår hemsida i efterhand.

Livsmedelsförsörjningen är helt central för befolkningens överlevnad och samhällets funktionalitet i händelse av kris eller krig. Samtidigt finns det många sårbarheter i kedjan från jord till bord, och en mängd olika hot mot en fungerande försörjning. Den mat vi idag äter är dessutom till stor del importerad, så även händelser utomlands eller längs våra gränser kan äventyra tillgången på de varor vi är vana att ha tillgång till.

Utöver att kriser kan drabba själva produktionen och tillgängligheten på livsmedelsmarknaden, kan situationer som indirekt skapar störningar i försörjningen uppkomma av en mängd anledningar. I covid-19-pandemins inledning befarades att smittspridningen skulle leda till brister, vilket inte visade sig ske i någon större utsträckning annat än som resultat av initial hamstring. Däremot finns i närtid exempel på hur en bristsituation kan uppstå relativt plötsligt. I november 2016 föll stora mängder snö över Stockholm, vilket fick till följd att livsmedelsproducenter hade stora svårigheter att nå butiker och kunder med sina varor. Ovädret varade endast i ett par dagar, men konsekvenserna var kännbara i upp till en vecka. Mer långvariga kriser kan därmed antas få än värre följder för livsmedelsförsörjningen.

Likaså skulle en utdragen väpnad konflikt sannolikt innebära störningar inom en mängd olika områden som alla får negativ inverkan på möjligheten att försäkra sig om en fungerande livsmedelsförsörjning. Tillgången på insatsvaror som drivmedel och konstgödsel är till stor del beroende av importer som kan komma att blockeras vid ett krig. Infrastruktur utgör ett mål för en antagonist, och livsmedelskedjan är helt beroende av transporter för att fungera. Även elektronisk infrastruktur är av betydande vikt för till exempel kommunikation och betalningar, och de senaste årens utveckling inom cyberkrigföringen tyder på att angrepp mot elektroniska mål är inte bara troliga utan att vänta i ett krig.

I arbetet med att stärka livsmedelsförsörjningen inför framtiden finns det en mängd frågor man behöver ta hänsyn till. Ska vi bygga upp en beredskapslagring av livsmedel, och i så fall i vilken utsträckning? Hur känsliga är våra handelsförbindelser med andra länder å ena sidan, och vilka sårbarheter skulle det innebära att i större utsträckning förlita sig på självförsörjning å andra sidan? Hur säkerställer vi att den mat vi äter i kris och krig både räcker till alla och är näringsriktig?

Folk och Försvar är glada att kunna välkomna ett antal experter på området för att diskutera dessa och många fler frågor.

PROGRAM

14:00 Inledning

Maud Holma von Heijne, generalsekreterare Folk och Försvar

14:05 Prioriteringar inom livsmedelsförsörjningen

Jennie Nilsson, Sveriges landsbygdsminister

14:20 Hur kan livsmedelskedjan stärkas inför kris och krig?

Anders Drottja, krisberedskapsansvarig Lantbrukarnas riksförbund

Björn Hellman, VD Livsmedelsföretagen

Pär Bygdeson, VD Livsmedelshandlarna

14:40 Livsmedelsförsörjning ur ett myndighetsperspektiv

Mattias Åsander, områdeschef Strategisk utveckling och stöd Livsmedelsverket

14:55 Kommentar

Camilla Eriksson, analytiker Totalförsvarets forskningsinstitut

15:00 Seminariet avslutas