Enligt Säkerhetspolisen växer extremismen i Sverige. Radikalisering och rekrytering ökar och får fäste genom digitala plattformar. Enskilda individer hittar samhörighet där den egna världsbilden bekräftas och förstärks, och det kombineras med uppmaningar till brottsliga handlingar samt planering av våldsdåd. Extremiströrelserna är inte längre beroende av fysiska platser utan kan sprida sina budskap på nätet och över nationsgränser.

De extremistiska rörelserna i Sverige är stark sammankopplade med globala trender och internationella rörelser. När den Islamiska staten självutropade sitt kalifat i Syrien och Irak 2014 ökade antalet personer med kopplingar till den våldsbejakande islamistiska miljön i Sverige och det alltmer polariserande politiska klimatet i Europa och västvärlden, exempelvis efter den ekonomiska krisen 2008 och flyktingkrisen 2015, har ansetts öka tillströmningen till högerextrema rörelser.

De nordiska extremistmiljöerna utgör idag ett säkerhetshot och radikaliserade extremister har i egen regi planerat och utfört flera terrordåd. Det misstänkta terrorbrottet under årets Almedalsvecka och våldsdådet mot Oslos prideparad är två exempel på attentat som skett i närtid.

Våldsbejakande extremism utgör även ett hot mot Sveriges demokrati och styrelseskick. Den gemensamma nämnaren för extremister är misstron mot samhället och dess företrädare och rörelserna har möjlighet att växa sig starkare när de digitala plattformarna möjliggör en ökad spridning av desinformation och konspirationsteorier i samhället.

Med ett förhöjt terrorhot i Sverige kan enskilda attentat skapa stor rädsla och oro bland människor. Terrorism och annan ideologiskt motiverad brottslighet syftar till att injaga fruktan i befolkningen och destabilisera demokratin, men hur ser hotbilden ut idag? Vad förenar de svenska extremiströrelserna och vilka utmärkande trender ser vi på kort och lång sikt, både i Sverige och runt om i världen?

Under följande seminarium som arrangerade av Folk och Försvar den 16 september diskuterade vi hur våldsbejakande extremism och terrorhot påverkar människors säkerhet, hur utvecklingen ser ut i Sverige samt hur olika internationella trender och omvärldshändelser på sikt kan komma att påverka svensk säkerhet.

Program

11:00 Introduktion

Hanna Waerland-Fager, programansvarig Globala säkerhetstrender, Folk och Försvar

11:05 De svenska extremistmiljöerna och dess transnationella kopplingar

Magnus Ranstorp, strategisk rådgivare vid Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet (CTSS) vid Försvarshögskolan och medlem av Kungliga Krigsvetenskapsakademin

11:20 Det komplexa säkerhetshotet – att förebygga och förhindra terroristbrott

Ahn-Za Hagström, senior analytiker vid Säkerhetspolisen

11:35 Rädsla som vapen och samhällets motståndskraft
Sara Hedrenius, krisexpert vid Svenska Röda Korset

11:45 Omvärldsläget och framtida hotbilder vid horisonten
Therese Pettersson, forskningssamordnare vid Uppsala Conflict Data Program, Uppsala universitet

11:55 Gemensam diskussions- och frågestund

12:15 Seminariet avslutas