Syftet med blocket är att diskutera om hur sjukvården, som till vardags kämpar med resursbrist och former för samverkan, ska höja beredskapen för kriser och krig. Vilken typ av ledarskap krävs för att öka samordningen och den gemensamma förmågan?

Ett krig, antingen i Sverige eller mot våra allierade, bidrar med nya uppgifter för sjukvården att hantera. Skadade soldater och civilbefolkning, svenska eller allierade, kan komma att behöva vårdas i Sverige. Förutom fysiska skador vet vi att krig medför omfattande psykisk ohälsa som kan påverka en befolkning lång tid framöver och krigen i Ukraina och Mellanöstern visar att sjukvårdsinrättningar kan bli direkta måltavlor.

Samtidigt försvinner inte det grundläggande behovet av sjukvård hos befolkningen vid ett krig, snarare tvärt om. Äldre och personer med omsorgsstöd kommer troligtvis behöva mer stöd vid en kris, vaccinationer, cancerbehandlingar och mödravård kommer fortsatt behöva fungera.

Mycket arbete sker med snabb takt, vilket blir tydligt i de många regeringsuppdrag som riktats till sektorn. Samtidigt har vi i närtid upplevt en påfrestande pandemi där krisens krav blev tydliga. Vad är den dimensionerande målbilden för hälso- och sjukvårdens beredskap? Vad krävs för att öka sjukvårdens förmåga?

I blocket kommer följande personer tala:

Acko Ankarberg Johansson, Sveriges sjukvårdsminister
Taha Alexandersson, beredskapschef Socialstyrelsen
Claes Ivgren, generalläkare Försvarsmakten
Johan von Knorring, regiondirektör Region Uppsala
Sofia Rydgren Stale, förbundsordförande Sveriges läkarförbund
Anders Henriksson, ordförande Sveriges kommuner och regioner (SKR)

Dela